Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moluckerna, Kryddöarna - Moluckkräftan - Molva - Molybden - Molybdenglans el. Molybdenit - Molybdenit - Molyn, Pieter - Molza, Francesco Maria - Mombasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Moluckkräftan—Mombasa
230
om går en yttre båge av ieke vulkaniska öar:
Timorlaoet, Mindre Keiöarna, Ceram oeh
Boeroe. Aroeöarna äro splittrade genom
förkastningar av tertiära sediment. På
Halma-hera, geologiskt sammanhängande med Nya
Guinea, finnas många unga vulkaner. — M.
ha tropiskt havsklimat. Växtvärlden
påminner om den ostindiska men är österut
uppblandad med austral. former.
Kryddnejlik-och muskotträden m. fl. äro inhemska.
Sagopalm, majs och ris odlas, men jordbruket är
primitivt utom på de västligaste, av den
indo-javanska kulturen påverkade öarna.
Urinvånarna, av holländarna kallade alfurer,
äro starkt uppblandade med papuaer.
Exporten omfattar huvudsakligen copra, kryddor
(muskot och muskotblomma m. fl.) och pärlor,
petroleum från Ceram. Hamnar: Amboina och
Ternate. — M. ha på grund av sin fordom
större ekonomiska betydelse som »kryddöar»
varit omstridda; sp., port., eng. och holl.
handelsintressen ha här konkurrerat.
Portugiserna togo öarna i besittning i början av
1500-talet, i början av 1600-talet vunno
holländarna insteg. 1660 kommo M. i holl.
Ostindiska kompaniets händer.
Moluckkräftan, zool., se L i m u 1 u s.
Mo’lva, zool., se Torskfiskar.
Molybdén (av grek. moly’bdäina, blymalm),
metalliskt grundämne, upptäckt 1778 av C.
W. Scheele, framställt 1781 av P. J. Hjelm.
M:s viktigaste mineral är molybdenglans (se
d. o.), varav m. framställes genom röstning
till trioxid och dennas reduktion med
kol-haltiga ämnen (upphettning med kolofonium).
M. är silvervit, har spec. v. 10,2, smpt 2,620° C,
är i rent tillstånd föga hård, vid upphettning
smidig och svetsbar. Oxideras raskt vid
upphettning i luft och löses av oxiderande syror.
Dess kem. tecken är Mo, atomnummer 42,
atomvikt 96,o, valens 2, 3, 4, 5 och 6. Med
krom och volfram bildar m. en naturlig grupp
av besläktade metaller. M. nyttjas i legering
med järn; man framställer först högprocentig
ferromolybden med 40—60 % m., som i sin
tur begagnas vid framställning av specialstål,
särskilt snabbsvarvstål med några % m. (o. a.
metaller). Av molybdenföreningar märkes
ammoniummolybdat, ett viktigt reagens på
fosforsyra. G. S-ck.
Molybdenglans el. Molybdenit (jfr M
o-lybden), ett ogenomskinligt,
metallglän-sande, grafitliknande och hexagonalt
kristalliserande mineral, som klyver sig i tunna fjäll
och består av svavelmolybden, Mo S2, med
60 % Mo. M. är det viktigaste
molybden-malmsmineralet, har hårdheten 1—1,5 samt
spec. v. 4,7—4,8. M. är ett pneumatolytiskt
mineral, som åtföljer sura eruptivbergarter
och vanl. ledsagas av kvarts. På grund av
ökad användning av molybdén, främst till
specialstål (se d. o.), har världsproduktionen
av m. (1928 med ett innehåll av mer än 1,500
ton metallisk molybdén) starkt stigit under de
senaste åren. Största delen av världsbehovet
fylles av stora fyndigheter av m. i U. S. A.
Därnäst viktigast äro Knabens gruvor i
Fjot-land, n. om Flekkefjord i Norge. N. Zn.
Molybdenit, se Molybdenglans.
Molyn [målel’n], Pieter, holländsk
landskapsmålare (1595—1661), jämte E. van de
Veide och J. van Goyen en av banbrytarna
Kokospalmer på Moluckerna.
för det holländska landskapsmåleriet. Redan
1616 mästare i målargillet i Haarlem, där han
med obetydliga avbrott under hela sitt liv
var bosatt, företog han kort därpå en
studiefärd till Italien och uppehöll sig 1618 i Rom.
Denna resa hade dock intet märkbart
inflytande på hans konstnärskap. Han var och
förblev en äkta holländare, som endast
undantagsvis lånade sina motiv från Södern.
Troget återgav han med penseln sina torftiga
dynlandskap, då och då omväxlande med
landskap med lummiga träd i förgrunden och i
bakgrunden utsikt över Haarlemslätten i
olika belysning. En av hans yppersta
skapelser är den koloristiskt märkliga tavlan
»Ryttare utanför ett värdshus» (i Wiens
konstakad.). Jfr O. Granberg, »P. de M.»
(1883) och »Trésors d’art» (1911—12). O. G-g.*
Molza [må’ltsa], Francesco Maria,
italiensk renässansskald (1489—1544).
Tillhörde kretsen av skalder och konstnärer vid
Leo X:s hov. M:s diktning, dels italiensk
kärlekslyrik, dels latinska elegier m. m., äger
både litterärt och kulturhistoriskt intresse.
Monogr. av W. Söderhjelm (1911). M:s
sondotter Tarquinia M., skaldinna (1542—
1618), var en av italiens lärdaste damer; hon
författade sonetter, epigram och madrigaler.
Mombasa [måmbä’so], största staden i britt,
kolonien Kenia, vid Indiska oceanen, på en
5 km lång och 4 km bred korallö med
järnvägsbroförbindelse (520 m) till fastlandet;
koloniens förnämsta hamn; 17.431 inv. (1926),
därav omkr. 9,000 britt, indier, 6,000 araber
och 900 européer. Ändpunkt för Kenia—
Ugandajärnvägen. Anglikanska och rom.-kat.
kyrkor. Mellan M. och dess djuphamn K
i-lindini på öns s. v. del ligger den
europeiska förstaden bland palmer och mangoträd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
