Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mombasa - Mombert, Alfred - Moment - Momentan - Momentana strömmar, Strömstötar - Momentfotografi el. Ögonblicksfotografi - Momentmätare - Momentslutare - Mômiers - Momma, släkt - Momma, Peter - Mommsen, Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Mombert—Mommsen
232
Staden har ett av portugiserna (1593)
uppfört fort. På ön finnas plantager, huvudsaki.
av kokospalm. Totalvärdet av export och
import har successivt ökats; det var omkr. 20
mill. pd st. 1928. — M. omnämndes av
araberna redan på 1100-talet. Det erövrades av
portugiserna 1528 och blev medelpunkt för
handeln mellan Afrika och Indien.
Portugiserna fördrevos 1698 av imamen av Oman.
1729—1823 var M. självständigt, stod
därefter en tid under brittiskt protektorat och
lydde efter 1837 under sultanen av Sansibar,
som 1887 överlämnade staden till brittisk
förvaltning. Den var säte för det forna Brittiska
östafrikanska protektoratets centralregering
till 1907.
Mombert [må’mbärt], Alfred, tysk skald
(f. 1872), har författat diktsamlingarna »Tag
und Nacht» (1894), »Der Glühende» (1896),
»Die Schöpfung» (1897), »Der Denker» (1901),
»Die Blüte des Chaos» (1905), »Der
Sonne-Geist» (s. å.), »Aeon, der Weltgesuchte» (1907),
»Aeon zwischen den Frauen» (1910), »Aeon
von Syrakus» (1911), »Der himmlische Zecher»
(1909), »Der Held der Erde» (1919), »Atair»
(1925) och »Aiglas Herabkunft» (1928). M. är
en symboliserande, dunkel, nya bilder och
musikaliska rytmer skapande konstnär, vars
mytiskt-drömska, hymnartade lyrik förbinder
romantiska visioner och stämningar med
filosofiska ferment, ofta maniererad i
uttryckssättet, som föregick Arno Holz’ formella
revolution och i viss mån kan kallas
förexpressio-nistiskt. R-n B.
Mome’nt, tidpunkt, ögonblick,
omständighet; underavd. av paragraf.
Inom mekaniken och fysiken
begagnas ordet m. i flera olika betydelser.
Sålunda betecknar »en krafts m. i avseende på
en viss punkt» el. det statiska
momentet produkten av kraftens storlek och det
vinkelräta avståndet från punkten till
kraftens verkningslinje. Böjningsmomentet
för en böjd stång, som vid undersökningen
av de inre spänningarna tänkes delad i två
delar medelst ett tvärsnitt, är summan av m.
med avseende på en genom snittets
tyngdpunkt gående, mot de böjande krafternas plan
vinkelrät linje för de böjande krafter, som
påverka den ena av de två balkdelarna.
Summan av de i snittet verkande spänningarnas
m. med avseende på nämnda tyngdpunktslinje
är = böjningsmomentet. På samma sätt
uttrycker vridningsm omentet summan
av m. för de krafter, som sträva att vrida en
stång kring dess geometriska axel, el. av de
genom vridningen i en tvärskärning
uppkommande spänningarna.
Tröghetsmomen-t e t anger summan av de produkter, som man
erhåller, när man för varje av kroppens
mass-element multiplicerar detta med kvadraten på
dess avstånd från nämnda axel. O. E. W.*
Momentan, ögonblicklig.
Momentana strömmar, Strömstötar,
elektriska strömmar av mycket kort
varaktighet, t. ex. kondensatorurladdningar. M.
mätas av den ballistiska
galvanome-t e r n, en galvanometer med stort
tröghets-moment i det rörliga systemet, vars största
utslag direkt ger ett mått på den
genomflutna elektricitetsmängden. J. T.
Momentfotografi el.
ögonblicksfoto
grafi, fotografisk bild, upptagen med
mycket kort exponeringstid, vanl. en bråkdel av
en sekund. M. i ordets egentliga bemärkelse
möjliggjordes genom införandet av den
högkänsliga bromsilvergelatinplåten (se Fot
o-g r a f i, sp. 872). För att möjliggöra en hastig
och precis tillmätt exponeringstid begagnas
moment- el. ögonblicksslutare (se
Kamera, sp. 214). M. kunna även upptagas
genom användandet av en ljuskälla med
mycket kort varaktighet, t. ex. hastigt brinnande
magnesiumpulver (jfr Blixtpulver) eller
den ytterst kortvariga elektriska gnistan (jfr
K i n e m a t o g r a f, sp. 735). J. H-g.
Momentmätare, anordning vid fysikaliska
instrument, som tillåter beräkning av
vrid-ningsmomentet (direktionskraften) hos ett
rörligt system. Om en kropp är upphängd i
en enda, homogen tråd, är vridningsmomentet
proportionellt mot torsionsvinkeln. J. T.
Momentslutare, se Kamera, sp. 214.
Mömiers [måmie’], fr., eg. »hycklare» el.
dyl., var i Schweiz vedernamnet på en från
1817 i Genève och kantonen Vaud
framträdande pietistisk sekt, som under inflytande
av friherrinnan B. J. von Krüdener (se d. o.)
och engelska metodister trädde i skarp
opposition mot den rationalistiskt färgade
statskyrkan och beredde väg för det 1831 i Genève
grundade s. k. Evangeliska sällskapet. Litt.:
H. v. d. Goltz, »Die reformierte Kirche Genfs
im 19. Jahrhundert» (1862); »Assemblée
géné-rale de la Société evangélique de Genève»
(1927). E. Nwn.
Momma [må’ma], holländsk-svensk
industri-idkarsläkt, varav medlemmar på 1500-talet
bodde i Aachen. 1645 överflyttade till
Sverige Wilhelm (W i 11 e m) M. (d. 1679), som
inrättade mässingsbruk i Nyköping och ägde
bl. a. bruken Harg och Skeppsta i
Södermanland. Genom ogynnsamma omständigheter
förlorade han sin förmögenhet. Till Sverige
inkommo också hans bröder Abraham och
Jacob M., vilka 1669 adlades med namnet
Re en stier na (se d. o.). Om W. M :s
sonsons son Peter M. se nedan. Litt.: P.
Son-dén, »Bröderna Momma-Reenstierna» (i Hist.
Tidskr. 1911). B. H-d.
Momma [må’ma], Peter, boktryckare (1711
—72); jfr släktart. Efter resor i Holland
inköpte M. 1738 det kungl. boktryckeriet av
J. H. Werners änka. M. upparbetade
tryckeriet betydligt, hade ett ansenligt förlag och
anlade 1739 ett stilgjuteri. 1741 utgick från
M:s officin den första skrift, som tryckts med i
Sverige gjutna typer. M. anlade 1742 ett
pappersbruk vid Harg för sitt tryckeri. 1768
överlät han kungl. tryckeriet till sin son Wilhelm
M., men denne rymde 1771, och borgenärerna
togo hans egendom. Peter M. hade
emellertid 1769 ärvt Grefingska boktryckeriet, som
han innehade till sin död. Genom M:s måg
Henric Fougt, som 1771 blev kungl.
boktryckare, dennes änka, Elsa Fougt, född M., och
son H. Fougt d. y. fortfor nämnda tryckeri
till 1834 och inköptes 1835 av firman P. A.
Norstedt & Söner. Se H. Schück, »Den
svenska förlagsbokhandelns historia», II (1923).
Mommsen [må’mzon], T h e o d o r, tysk
filolog och historiker (1817 30/u—1903 1lu).
Föddes i Garding i Slesvig, studerade vid
universitetet i Kiel och skrev 1843 patriotiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
