- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
281-282

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montenegro - Monte Nevoso - Montenuovo - Monter - Montera - Monterey - Monte Rosa - Monterrey - Monte San Giuliano - Monte Sant’ Angelo - Montespan, Françoise Athénaïs de Rochechouart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

Monte Nevoso—Montespan

282

nen Antivari, efter en gränsreglering 1880
även hamnen Dulcigno i utbyte mot ett par
av albaner bebodda gränsområden. Därpå
följde en i M:s historia sällsynt lång
fredsperiod. 1868 fick M. en konstitution, 1873 en
ministär och 1906 en enkammarriksdag, men
Nikolaus fortsatte att styra enväldigt, i
utrikespolitiken vanl. nära ansluten till
Ryssland; efter Balkankrisen 1908—09 antog han
1910 konungatitel. 1912 råkade M. i
gränstvister med Turkiet, biträdde
Balkanförbun-det och inledde Balkankrigen 1912—13 (se
d. o.). Genom dessa vann M. Ipek (Peé), en
del av Novipazar och ett område n. om
Sku-tari. Förhandlingar 1914 om närmare
samgående med Serbien avbrötos vid
världskrigets utbrott. I detta ställde sig M. genast
vid Serbiens sida, men då Nikolaus efter
Lovcenställningens fall jan. 1916 erbjöd
fredsunderhandlingar med Österrike, beskylldes
han på serbiskt håll för förräderi,
österrikarnas fredsvillkor föreföllo dock alltför hårda,
Nikolaus gick i landsflykt, och österrikarna
besatte landet. När de allierade hösten 1918
inryckte i M., anordnades på serbiskt
initiativ en s. k. stor nationalförsamling i
Pod-gorica, som 26 nov. förklarade konungen
avsätt; trots hans protester införlivades M.
därefter med Jugoslavien. Den gamla dynastiens
tronanspråk fingo av politiska och dynastiska
skäl under några år understöd i Italien,
medan föreningen med det övriga Jugoslavien
blev allt fastare. A. A-t.

Litt.: K. Hassert, »Beiträge zur physischen
Geographie von M.» (Ergänzungsheft 115 till
Petermanns Mitteilungen, 1895); W. Miller,
»The Balkans» (1896; 3:e uppl. 1923); S.
Gop-cevic, »Geschichte von M. und Albanien»
(1914); L. Bresse, »Le M. inconnu» (1920).

Monte Nevoso [må’nte nevå’så], ty.
Schnee-berg, sloven. Snezik, berg på gränsen mellan
Italien och Jugoslavien, n. om Fiume. 1,796
m ö. h. Efter M. har Gabriele d’Annunzio
fått titeln hertig av M.

Montenuovo [måntenoå’vå], se N e i p p e r g.

Mo’nter (fr. montre), plur. montrer,
glaslåda el. -skåp, där varor, museiföremål
o. dyl. visas.

Montera (fr. monter), fastsätta, uppställa,
sammansätta tillverkade färdiga delar till ett
helt, t. ex. maskin, vattenkraftanläggning,
elektrisk belysningsanordning; infatta
(broderi, juveler o. s. v.). — Subst.: Montage
[måntä’/] el. Montering. Jfr
Installation 2 och Montör.

Monterey [måntoréP] (M. city), stad i
Kalifornien, U. S. A., ligger vackert vid en
vik av Stilla havet, 144 km s. s. ö. om San
Francisco; 9,141 inv. (1930). Anlädes 1770 som
spansk missionsstation; före San Franciscos
uppsving Kaliforniens främsta stad.
Vinterrekreationsort.

Monte Rosa [må’nte rå’sa], bergmassiv i
Penninska alperna, på gränsen mellan Schweiz
och Italien, s. ö. om Zermatt (se d. o.). Det
omfattar ett tiotal huvudtoppar, som nå över
4,000 m. Högst är Dufourspitze (4,638 m),
Schweiz’ högsta berg, vilket 1855 bestegs f.
ggn. På Punta Gnifetti (4,561 m ö. h.) ligger
Europas högsta bebodda alphydda med
meteorologiskt observatorium och laboratorium för
högfjällsforskning, anslutet till det på Colle

Monte Rosa.

d’Olen (omkr. 2,950 m ö. h.) 1907 anlagda
Instituto Angelo Mosso. O. Sjn.

Monterrey [månterä’j], huvudstad i staten
Nuevo Leön, n. ö. Mexiko, i Santa Catarinas
bördiga dalgång; 88,458 inv. (1921). Viktig
järnvägsknut. Biskopssäte. M. härstammar
från den äldsta spanska tiden men är nästan
h. o. h. moderniserat och amerikaniserat; n.
Mexikos främsta handels- och industristad.
Metall-, textil-, tvål- och tobaksfabriker.

Monte San Giuliano [må’nte san d$olia’nå],
stad på v. Sicilien, 8 km ö. n. ö. om Trapani,
på det 750 m höga San Giuliano; 32,199 inv.
(som kommun, 1925). Hette i forntiden Eryx,
bekant från första puniska kriget.

Monte Sant’ Angelo [må’nte sant a’nd$elå],
stad i s. ö. Italien, på sluttningen av Monte
Gargano; 23,670 inv. (som kommun, 1925).
Kyrkan San Michele, delvis inbyggd i
klippan, är en mycket besökt pilgrimsort.

Montespan [mätäspä’], Frangoise
Athé-nais de Rochechouart, markisinna av M.,
en av Ludvig XIV:s älskarinnor (1641—1707).
Var dotter till sedermera hertigen av
Morte-mart, Gabriel de
Ro-chechouart, kom 1660
till Paris, blev
hovdam och äktade 1663
markisen av M. Hon
väckte Ludvig XIV:s
behag, mannen måste
fly till sina gods, och
de skildes 1674. Redan
1667 betraktades hon
som Ludvigs
älskarinna och bar från 1674
mätresstiteln. 1679
bröts hennes välde av
madame de Mainte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free