Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montessorisystemet - Monteverde, Giulio - Monteverdi (Monterverde), Claudio - Montevideo - Monte Viso - Montez, Lola (Mary Eliza Gilbert) - Montezuma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Monteverde—Montezuma
286
Detta ernås därigenom, att barnet får självt
(utan tvång och utan straff) välja
sysselsättning och ostört fullfölja sina intentioner.
Lärarens uppgift blir att söka skilja mellan
värdefulla yttringar av
barnets personliga liv
och tillfälliga nycker.
Barnen få även syssla
med dagliga
praktiska göromål, däribland
vård av växter och,
om möjligt, djur. —
Litt.: Maria
Montes-soris arbeten äro
översatta till många språk,
t. ex.: »The
Montes-sori method» (2:a uppl.
1919; da. övers. 1917),
»The advanced
Mon-tessori method».(2 bd,
1917—18). Jfr Ingrid
Prytz, »Det självverksamma skolbarnet. En
koit vägledning i Montessoris metod» (1923);
H. Decker och M. Muchow, »Friedrich
Frö-bel und Maria Montessori» (1927). Av
Deutsche Montessori-Gesellschaft utges tidskriften
Montessori-Nachrichten. C. W.-O:son. (Fr. Sg.)
Monteverde [månteve’rde], G i u 1 i o,
italiensk skulptör (1837—1917), prof, vid San
Lucaakademien i Rom. M:s område sträcker
sig från kompositioner som »Franklins
genius», »Jenner ympar koppor på sitt eget
barn» till den realistiskt hållna arbetarstatyn
»Vävaren». Han har även skapat flera
monument, bland dem »Columbus som ung» (i
Boston; ett litet exemplar i marmor i
Göteborgs museum) och Viktor Emanuels
ryttarstaty i Bologna (1888). G-g N.
Monteverdi [månteve’rdi], även
Monter-v e r de, Claudio, italiensk tonsättare
(1567—1643). Intog en bemärkt ställning vid
hovet i Mantova som kompositör och ledare
(från 1602 kapellmästare) samt blev 1613
kapellmästare vid San Marcokyrkan i Venezia.
M:s första samling »Canzonetti» utkom redan
1587; sedan följde bl. a. flera madrigalverk,
som väckte stor uppmärksamhet, icke minst
genom de fritt inträdande dissonanserna
(sep-tima och nona). M:s viktigaste insats blev
dock inom operan, där han vidare fullföljde
Florensskolans monodistil. Han riktade denna
konstform med bl. a. bättre instrumentalt
ackompanjemang, fylligare melodigivning och
pregnantare instrumentala mellansatser.
Körerna skrevos gärna i madrigalstil med rik
polyfoni. Hans första opera var »Orfeo»
(1607). Sedan följde »Arianna» (1608); båda
dessa för Mantova. 1627 skrev han för
Venezia »Tancred e Clorinda», 1630 »Proserpina
rapita». Venezias första stående teater
uppförde 1639 »L’Adone»; 1641 uppfördes »Le
nozze di Enea con Lavinia» och »Il ritorno
d’Ulisse in patria». Biogr. av L. Schneider
(1921) och H. Prunières (1924). T. N.
Montevideo [måntevide’å], huvudstad och
eget dep. i republ. Uruguay, Sydamerika, på
n. stranden av La Platas mynningsvik; 664
kvkm, 458,784 inv. (1929). M. är vackert
byggt kring den 5 km breda hästskoformiga
M.-bukten och har breda gator och stora
öppna platser. I gamla staden ligger vid Plaza
de la Constitucion katedralen (1790—4804; i
Plaza de la Constitucion med katedralen i Montevideo.
barockstil). Bland byggnader märkas f. ö.
Teatro de Solis (1856), regeringspalatset och
kongresshuset samt bland högre läroanstalter
univ. (gr. 1840) med stor med. institution och
nationalmuseum. Hippodrom. — M. är i alla
avseenden Uruguays centrum. Nästan hela dess
utrikeshandel går över M. Särskilt
ullhandeln har varit betydelsefull för stadens
utveckling. Exporten består f. ö. av hudar,
spannmål, boskap, kött och konserver. Till
hamnen anlände 3,797 fartyg om 12,009,203
ton och avgingo 3,634 om 11,987,944 ton 1928.
M. är även stor immigranthamn och
utgångspunkt för landets järnvägsnät. Flygtrafik
med Buenos Aires. — M. grundades av
spanjorer på 1720-talet och blev 1828 Uruguays
huvudstad.
Monte Viso [må’nte vi’så], ett 3,843 m högt
fjäll i Cottiska alperna, n. v. Italien, nära
franska gränsen. På M. upprinner Po.
Montez [måntä’p], Lola, ryktbar
äventy-rerska (1820—61), vars egentliga namn var
Mary Eliza Gilbert, dotter till en engelsk
officer och en kreolska Hon framträdde 1843
som spansk dansös
i London utan
framgång men vann på
kontinenten mycket
bifall, väckte
uppseende genom
utmanande lättfärdighet och
kom hösten 1846 till
München, där hon
förvred huvudet på
Ludvig I. Han upphöjde
henne till baronessa
von Rosenthal och
sedan till grevinna von
Landsfeld. Efter våld-
samma gatuuppträden i München
avlägsnades hon 11 febr. 1848. Händelsen bidrog i sin
mån till att Ludvig 20 mars avsade sig
kronan. M:s senare liv var stormigt. Från 1851
vistades hon mest i U. S. A. under skiftande
levnadsvillkor. (L-ts.)
Montezuma [månteso’ma], aztekiska
Mocte-zuma el. Motecuhzoma, namn på två aztekiska
konungar. M. I regerade 1440—69, M. II 1502
—20. Den senare, M. Xocoyotzin, var den
nionde och i realiteten den siste av de
aztekiska härskarna. Han föddes omkr. 1480 och
valdes efter sin farbror Ahuitzotls död till
konung. Genom segerrika krig vidgade han
sitt rike. Han förskönade huvudstaden, Te-
Marla Montessori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
