Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Mont Pelvoux—Montreal
296
Katedralen i Montpellier.
stud, har univ. ett särskilt inst. Univ. var förr
livligt besökt även av svenska stud.
Fabremu-seet, förenat med stadsbibl., inrymmer en stor
samling målningar och skulpturer. Bland
kyrkorna är katedralen S:t-Pierre den största
(1300-talet, restaur. och tillbyggd på
1800-talet). Univ. är ett av Frankrikes främsta
och administrationscentrum för en
undervis-ningskrets (académie). M. är vidare säte för
biskop, appellalionsdomstol och 16 :e
armékårens kommando. Industrien, lokaliserad till
förorterna, omfattar destillerier, ylle- och
chokladfabriker m. m. Betydande vinhandel. —
Genom Lez står M. i förbindelse med Canal
du Midi samt Medelhavet. Bibana till Palavas
vid kusten, badort och fiskläge.
M., känt sedan 800-talet, bestod urspr. av
två orter, M. och Montpelliéret, under
episko-patet i Maguelonne, som 1536 överflyttades
till M. Under 1500-talet blev M. en av
huge-notternas viktigaste platser och utgjorde ett
slags självständig republ., tills det 1622 efter
en lång belägring intogs av Ludvig XIII. M.
Mont Pelvoux [mä pälvo’], se Alpes, sp. 641.
Montpensier [mäpäsie’], fordom franskt
grevskap (i dep. Puy-de-Döme), som av Frans
I indrogs från Karl av Bourbon. Det blev
1539 hertigdöme och kom 1626 genom
giftermål till Ludvig XIII:s
bror Gaston, hertig
av Orleans (se d. o.).
Slottet raserades 1633.
Gastons dotter Anne
Marie Louise
d’Or-léans, hertiginna av
M. (1627—93),’ mest
känd som »la grande
Mädemoiselle», var en
av Europas rikaste
arvtagerskor. Olika
förslag om furstligt
äktenskap för henne
för föllo; själv tycks
hon ha eftersträvat att bli Ludvig XIV:s
gemål. Hon slöt sig, ehuru tveksamt, 1652 till
frondupproret, vari hon aktivt deltog; jfr
C o n d é, sp. 17. Hon avlägsnades sedan en
tid från hovet. Om hennes förhållande till
greve A. de Lauzun se d. o. Hennes gods
ärvdes av Ludvig XIV :s bror F i 1 i p a v
Or-1 é a n s, inom vars familj titeln hertig av M.
förblivit. Om henne se fr. monogr. av Arvède
Barine (1901 och 1905).
Mont Perdu [mä pärdy’], en av de högsta
topparna i Pyrenéerna, Spanien, v. om
Mala-detta. 3,352 m ö. h.
Montre [måtr], fr., se Monter.
Montreal [måntriä’1], Kanadas största stad,
viktigaste kommersiella centrum och jämte
Toronto mest betydande industristad, i prov.
Quebec, på ö. sidan av Montrealön, omfluten
av S:t Lawrencefloden och Präriefloden, en
av Ottawaflodens mynningsarmar; 607,063
inv. 1921, 876,000 1928 (beräknat), med
förstäder över 1 mill. Befolkningen är till 3/5
katolsk, över den låga, fruktbara ön, berömd
för sina äppelträdgårdar, höjer sig berget
Mont Réal (Mount Royal) 238 m ö. h.. omgivet
av marina terrasser, på vilka staden delvis
ligger. Strax s. om M. bildar S:t
Lawrencefloden Lachineforsarna, som hindrade
flodfarten för större fartyg men redan 1825
kring-gingos genom Lachinekanalen.
I de äldsta delarna närmast floden finnas
krokiga, smala gator, men staden är till större
delen anlagd efter ett modifierat rutnätsystem
med breda gator. De viktigaste affärsgatorna,
Notre Dame-, S:t James- och S:ta
Catherine-gatorna, gå i n. ö.—s. v. Vackra
villasamhällen kläda sluttningarna upp till Mont Réal,
som utgör en stor park.
M. har ett stort antal kyrkor, kloster o. a.
intressanta byggnader. Notre Damekyrkan,
uppf. 1824 av James O’Donnell, är en av
Amerikas största kyrkor (rymmer 12.000 pers.),
men ännu större är S:t Jameskatedralen, en
reproduktion i mindre skala av S :t
Peters-kyrkan i Rom. Chåteau de Ramezay, byggt
omkr. 1705, var i 113 år de brittiska
guvernörernas residens. M. har i de centrala
delarna tre väldiga järnvägsstationer.
M. är Kanadas största hamn med väldiga
sädeselevatorer och skeppsvarv. Från
hamnen avgingo 1927—28 (inkl, flodtrafiken)
7,951 fartyg om 9,6 mill. ton. Exporten från
M. uppgick räkenskapsåret 1928—29 till 235,7
mill. dolk, importen till 245,5 mill. el. 18 %
av Kanadas handelsomsättning med utlandet.
M:s industri är mycket mångsidig och
omfattar bl. a. storartade kvarnar och sågverk.
1927 funnos 1,823 anläggningar med 98,400
anställda och ett tillv.-värde av 540 mill. doll.
I M. ligger Kanadas största bank, Bank of
Montreal. M. är säte för det katolska
Montrealuniversitetet (7,268 stud. 1929) och
det protestantiska McGilluniversitetet (2,490
stud.), båda betydande och med omfattande
bibliotek.
Ilistoria. Den lilla orten Ville-Marie de
Montreal grundades 1642 av fromma
franska katoliker. Platsen utvecklades under
hårda strider med irokeserna till en viktig
post för pälshandeln och räknade 4,000 inv.,
då den 1760 togs av engelsmännen.
Lachinekanalen 1825, järnvägarnas tillkomst från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
