Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montiers-sur-Saulx - Montijo, Eugénie de - Montilla - Montjuich - Montlhéry - Montluçon - Montmartre - Montmartreskolan - Montmédy - Montmirail - Montmorency (stad) - Montmorency (flod) - Montmorency, släkt - Montmorency, Anne de - Montmorency, Mathieu Félicité de Montmorency-Laval - Montoro, Antón de - Montorsoli, Fra Giovanni Angelo - Montparnasse - Mont Pelée - Montpellier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Montijo—Montpellier
294
slöts 2 (11) juli 1542 den första
förbundstrak-taten mellan Sverige och Frankrike. Se O. S.
Rydberg i »Sveriges traktater», IV (1887).
Montijo [månti^å], Eugénie de, se
E u g é n i e, fransk kejsarinna.
Montilla [månti’lja], stad i s. v. Spanien,
37 km s. s. ö. om Cördoba; 15,012 inv. (1920).
Vinberedning (»Amontillado»).
Montjuich [måntd^o’k], se Barcelona 2.
Montlhéry [måleri’], stad i fr. dep.
Seine-et-Oise (Ile-de-France), omkr. 20 km s. om
Paris; 2,541 inv. (1926). Här finnes en 2,5
km lång motorkappkörningsbana. Kurvorna
äro kraftigt dosserade, varför hastigheter av
ända till 250 km i tim. kunna nås med bil.
Banan står i förbindelse med en 10 km lång
landsvägsbana. A. Nldr.
Montlugon [mälysä’], stad i fr. dep. Allier,
på ömse sidor om Cher, vid Berrykanalen;
37,504 inv. (1926). Järnvägsknut. På v.
flodstranden industristadsdel.
Commentrykol-fälten i s. ö. ha givit upphov till stor
metall-hyttor, gjuterier), glas- och kemisk industri
(tills, omkr. 10,000 arb.). Betydande handel
med spannmål och boskap.
Montmartre [måma’rtr], stadsdel i n. Paris.
På höjden Butte Montmartre ligger kyrkan
Sacré-Cæur. Numera ha konstnärerna, som
givit M. dess säregna prägel, dragit sig till
andra stadsdelar. Jfr Paris. G-gN.
Montmartreskolan [måma’rtr-], en krets
målare och tecknare under 1800-talets sista
tid. Bland dem märkas Chéret, Forain,
Stein-len, Toulouse-Lautrec och Léandre. G-gN.
Montmédy [mämedi’], befäst stad i fr. dep.
Meuse (Lothringen), 35 km s. ö. om Sedan;
2,525 inv. (1921). M. avträddes 1659 av
Spanien till Frankrike. Under världskriget
besattes fästningen utan strid av tyskarna 31
aug. 1914 och förblev till krigets slut i deras
besittning.
Montmirail [mämirä’j], stad i fr. dep. Marne
(Champagne), 85 km ö. om Paris; 2,264 inv.
(1921). Vid M. segrade 11 febr. 1814
Napoleon I över den mot Paris under Blücher
anryckande schlesiska armén.
Montmorency [mämåräsi’], stad i fr. dep.
Seine-et-Oise, 18 km n. om Paris; 9,591 inv.
(1926). Under medeltiden säte för släkten M.
I M. ligger J. J. Rousseaus »L’Ermitage»;
Rousseaumuseum inrymt i rådhuset.
Montmorency [måntmore’nsi], biflod till S:t
Lawrencefloden i Kanada; bildar nära
mynningen ett 75 m högt fall, som lämnar
elektrisk kraft till Quebec, 13 km åt s. v.
Montmorency [måmåräsi’], förnäm fransk
adelssläkt, känd från 900-talet, uppkallad
efter slottet M. (i dep. Seine-et-Oise), som
förstördes under revolutionen. Till grenen
M. - N i v e 11 e hörde greve Philips van Hoorn
(se d. o.). En linje blev 1551 hertiglig med
Anne de M. (se nedan) och utdog med
marskalken Henri II de M. (1595—1632). En
gren blev hertighuset M. - Luxembourg
(1662—1861), en annan fick hertigtitel av M.
1767 och utgick på manssidan 1862 men
upplivades 1864 för den siste hertigens systerson
av släkten Talleyrand-Périgord. Till ätten
hörde bl. a. M. F. de M.-Laval (se nedan).
Montmorency [mämåräsi’], Anne de,
hertig, konnetabel av Frankrike (1493—1567).
Uppfostrades tillsammans med Frans I och
var under större delen av dennes regering
hans inflytelserikaste rådgivare. M. delade
efter slaget vid Pavia 1525 en tid Frans’
fångenskap. 1536 framtvang han Karl V :s
återtåg ur Provence
och blev 1538
konnetabel. M. önskade
vänskap med kejsaren
och påven, ledde från
1538 politiken i denna
riktning men föll i
onåd 1541. Efter
Henrik II:s
tronbestig-ning anlitades M. åter
och blev hertig 1551.
Han förlorade slaget
vid S:t-Quentin 1557.
Under Karl IX sökte
M. jämte bl. a. Fran-
gois de Guise att upprätthålla katolikernas"
maktställning. M. bidrog till freden i
Am-boise 1563. Han inneslöts 1567 i Paris av
hugenotterna, gjorde ett utfall vid S:t-Denis
men sårades och dog. Hugenottledaren G. de
Coligny (se d. o.) var M:s systerson.
Montmorency [mämåräsi’], Mathieu F
é-licité de M.-Laval, hertig av M. (1767
—1826); jfr släktart. Stred i
nordamerikanska frihetskriget, blev 1789 medlem av
nationalförsamlingen, emigrerade 1792 men
återkom 1795. Efter restaurationen blev M. 1821
konseljpresident och utrikesminister i ett
reaktionärt kabinett men avgick dec. 1822.
Montoro [måntå’rå], Antön de, spansk
författare (1404?—80), en kristen jude, som
på grund av sitt yrke kallades »skräddaren
{el ropero) från Cördoba». M. gjorde sig
bemärkt genom sin pikareska, bitande, ofta
cyniska poesi. K. A. H.
Montorsoli [måntå’rsåli], FraGiovanni
A n g e 1 o, italiensk bildhuggare (1507—63),
lärjunge och efterföljare till Michelangelo, för
vars monument i Medicikapellet (vid San
Lo-renzo i Florens) han utförde en staty av S:t
Kosmas. Utom i Neapel och Bologna verkade
M. särskilt i Genua, där han bl. a. utfört
fontänen i Palazzo Dorias trädgård samt den
rika skulpturutsmyckningen i kyrkan San
Matteo. H. C-L
Montparnasse [mäparna’s], se Paris.
Mont Pelée [mä pole’], dets. som Montagne
Pelée, se Martinique.
Montpelier [måntpi’ljo], huvudstad i
Ver-mont, U. S. A., vid floden Winooski, 64 km
ö. s. ö. om Burlington; 7,837 inv. (1930).
Montpellier [mäpälie’], huvudstad i fr. dep.
Hérault, vackert belägen vid den kanaliserade
Lez, 10 km från Medelhavet vid P. L.
M.-järnvägen; 82,819 inv. (1926). Större delen
av M., som bär prägel av gammalt
kulturcentrum för Languedoc, har ålderdomliga
kvarter, omgivna av moderna stadsdelar.
Stadens medelpunkt är Place de la Comédie. Omkr.
Vs km härifrån ligger univ. (gr. 1289), omgivet
av institutionsbyggnader för farmaci, fysik
och kemi, samt, inrymd i ett f. d.
benediktin-kloster, den ärevördiga medicinska fakulteten
(gr. 1180), vilken främst skapat stadens
berömmelse. Teol. fakulteten, förut i
Montau-ban, är en fri protestantisk. Nära med.
fakulteten ligger botaniska trädgården, Frankrikes
äldsta, gr. 1593, med bot. inst. För utländska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
