Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monvel, Jacques-Marie Boutet de - Monza - Mo och Domsjö a.-b. - Moody, Dwight Lyman - Moon - Moonska alfabetet - Moor (Mor, Moro), Antonis (Antonio)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Monza—Moor
304
honom snart att avstå från den tragiska
lagern och ägna sig åt komedien, där han med
sin intelligens, sin fina smak och sin
överlägsna teknik triumferade som »père noble»
och »grand raisonneur». M. var en flitig och
av sin tid omtyckt författare för teatern. Av
hans stycken äro flera uppförda i Sverige,
bl. a. hans berömdaste komedi, »L’amant
bourru» (»Den häftige friaren»). Om M:s
dotter se M a r s, A. F. H. B. G. K-g.
Katedralen i Monza.
Monza [må’ntsa], stad i ital. prov. Milano,
Lombardiet, vid Pos biflod Lambro; 57,200
inv. (1926). Vid M:s centrum, Piazza Koma,
ligger det vackra, restaurerade rådhuset
(1200-talet). Domen (San Giovanni), gr. 590,
ombyggd på 1300-talet, senare restaurerad, har
en svart-vit marmorfasad och ett 80 m högt
torn (1500-talet); hyser flera historiska
dyrbarheter (se J ä r n k r o n a n). I parken till
f. d. kungl. lustslottet Villa reale, nära M.,
ligger en 10 km lång
motorkappkörnings-bana, som öppnades 1922. Där hålles årligen
den italienska Grand-prixtävlingen. — M.
var en tid de langobardiska konungarnas
huvudstad. I M. mördades konung Umberto 29
juli 1900. M.;A. Nldr.
Mo och Domsjö a.-b., familjebolag inom
släkten Kempe (se Kempe, Fr. K.); gr. 1873,
aktiekap. 29,910,000 kr. (1930), omkr. 2,000
arb., årlig tillv. omkr. 32,000 stds sågade
trävaror, 55.000 ton sulfit- och 55,000 ton
sulfatmassa. Äger sulfitfabrik, sågverk och hyvleri
vid Domsjö (se d. o.), sågverk och hyvleri vid
Mo (Norrbyskär), sulfatfabrik vid Husum,
sulfitfabrik vid Hörnefors samt stora
skogs-egendomar. Anslutna till M. äro dessutom
Sandviks ångsågs-a.-b. (aktiekap. 4 mill. kr.,
350 arb., årlig tillv. omkr. 18,000 stds sågade
trävaror), som äger sågverk och hyvleri vid
Sandvik (jfr H o 1 m s u n d 1), samt
Gideå-Husums a.-b. (aktiekap. 4 mill. kr.), som äger
kraftstationer vid Gideåbacka och Gideå
bruk. Litt.: N. Ahnlund, »Mo och
Domsjö-verken» (1917).
Moody [mö’di], D w i g h t Lyman,
amerikansk väckelsepredikant (1837—99). Var
biträde i en skoaffär i Boston, då han 1855
nåddes av väckelsen till sin livsuppgift. Han
flyttade 1856 till Chicago, byggde där egen
som bland de fattiga
på 1860-talet framstod
kyrka och bibelskola samt tog upp ett
energiskt missionsarbete bland den religiöst
okunniga ungdomen såväl
och förkomna. Redan
han som en av
landets främsta
väckelse-och helgelsepredikanter på alliansvänlig
grund. Särskilt
framträdde hans
inflytande över massorna i
den stora väckelsen
på 1870-talet. Till
framgången bidrog Ira
D. Sankey (se d. o.)
genom sina sånger och
melodier. I dennes
sällskap for M. flera
gånger över till
Eng
land och Skottland och åstadkom även där
omfattande väckelserörelser. Av M:s skrifter
äro många övers, till sv. Litt.: W. Moody och
D. Northrop, »D. L. M., hans lif och
verksamhet» (sv. övers. 1900); G. Bradford, »D. L. M.»
(1928). E. Nwn.
Moon [män], estn. Muhu, ty. Mohn, estnisk
ö n. ö. om ösel, skild från fastlandet genom
Moonsundet (7 km), förenad med ösel genom
en vägbank i Lilla sundet (3 km); 207 kvkm,
5,896 inv. (1922). Hör administrativt till distr.
Saare (ösel). — M. erövrades 18 okt. 1917 av
tyskarna efter flottstrid, varvid ryska
kryssaren »Slava» sänktes.
Moonska alfabetet [mö’n-], se B 1 i n d u
n-dervisning, med bild.
Moor [mär] (Mor, Moro), An ton is
(Antonio), flamländsk målare (omkr. 1519
—omkr. 1576). Som elev av Jan Scorel var
M. mottaglig för påverkan av den italienska
konsten, med vilken han kom i beröring på
en resa till Italien omkr. 1550. Han hade
Porträtt av en malteserriddare. Målning av Antonis
Moor i Konsthistoriska museet i Wien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
