Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morfinism, Kronisk morfinförgiftning - Morfinist, Morfinomani - Morfinspruta el. Pravaz’ spruta - Morfologi - Morfos - Morgan, Mount - Morgan, Casper William - Morgan, lady Charles (Sydney Owenson) - Morgan, sir Henry - Morgan, John Pierpont - Morgan, John Pierpont, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Morfinist—Morgan, J. P.
326
Behandlingen av m. består givetvis i
av-vänjning från morfinets bruk, något som vanl.
måste ske på en sluten anstalt. C. G. S.
Moi fini’st, Morfinomanl, se M o r f i n i s m.
Morfinspruta el. P r a v a z’ spruta
uppfanns av franske läkaren Charles
Gabriel Pravaz (1791—1853). M. är en liten
spruta för injektion (se d. o.) av
läkemedels-lösningar. Den består i regel av ett
cylindriskt glasrör med fattning av hartgummi el.
metall och med en fin, snett avslipad, skarp
metallspets. Ibland består hela sprutan utom
spetsen av glas. C. G. S.
Morfologi (av grek, morfé, gestalt, och lo’gos,
lära). 1. (Bot.) Läran om växternas byggnad.
M. indelas i y t tre m. (ibland kallad
organo g r a f i), läran om växtens yttre organ,
och inre m., som kan uppdelas i anatomi,
histologi och cytologi. Många, framför allt
äldre forskare, betecknade med m. endast
läran om växtens yttre byggnad. Den
experimentella m. el. organogrqfien söker på
experimentell väg utforska av vilka yttre och
inre faktorer formbildningen beror. M. har
visat, att alla organ kunna härledas ur några
få grundformer, och organens utveckling ur
grundformerna och anpassning för olika
ändamål betecknas som deras metamorfos.
Så t. ex. äro blommans delar, hylle, ståndare
och fruktblad, metamorfoserade blad, och
potatisknölen är en metamorfoserad stam. K. A.
2. (Zool.) Eg. formlära, vetenskapen om
djurens gestalt. M. tages numera i mycket
vidsträckt betydelse och omfattar studier över
både yttre formgestaltning (yttre m.) och inre
byggnad (anatomi i vidsträckt betydelse) hos
såväl de färdigutbildade djuren som deras
utvecklingsstadier. För ett förstående av
organens funktioner måste man först känna
deras byggnad, varigenom m. utgör en
grundval för fysiologien, och då likheter och
olikheter i byggnaden sammanhänga med släktets
utvecklingshistoria, står jämförande m. i nära
samband med fylogenien.
3. (Geogr.) Se Geografi, sp. 539.
4. (Språkv.) Dets. som formlära (se d. o.).
Morfos [mårfå’s], växtorgans förändring
genom inre (automorfos) el. yttre (heteromorfos)
orsaker. De yttre faktorer, som inverka, äro
t. ex. ljus (fotomorfos), värme (termomorfos),
fuktighet (hydromorfos), torka (xeromorfos),
levande organismer (biomorfos). K. A.
Morgan, Mount [mau’nt mä’gen], se
Mount Morgan.
Morgan [må’gen], Casper William,
fribytare Var till börden irländare och
verksam i Frankrike för jakobiterna. I Stuartskt
intresse kom M. till Sverige och lyckades
genom Görtz för sig och Jean Monnery
såsom ombud för sjörövarna på Madagaskar (se
d. o., sp. 578 och litt. där) utverka ett par
märkliga öppna brev 1718. Fribytarna skulle
få fristad m. m. i Sverige och M. bli guvernör
för en svensk koloni på deras ö S:te Marie och
förses med kaparbrev för anfall på Sveriges
fiender. Då 1721 en svensk hjälpexpedition
utsänts, hann den blott till Cädiz, varifrån
den svenske chefen Ulrich återvände. M.
sökte sedan förgäves få till stånd en ny
svensk expedition. Han blev svensk adelsman
(M o r g a n e, ointroducerad) 1720. Spr.*
Morgan [mä’gon], lady Charles, irländsk
författarinna, eg. SydneyOw enson (1783
—1859). Romanen »The wild irish girl»
(1806; 3:e uppl. 1856) tilldrog sig
uppmärksamhet. Av senare romaner äro de bästa
»O’Donnel» (1814) och »The O’Briens and the
O’Flahertys» (1827). De äro humoristiska och
ge en livlig skildring av nationella
karaktärsdrag. Vidare må nämnas romanen »Ida, a
woman of Athens» (1809; »Ida eller
Grekland», 1822), reseskildringarna »France»
(1817; sv. övers. 1822), »Italy» (1821; sv.
övers. 1823—25) och »France in 1829» (1830;
sv. övers. 1831), »The book of the boudoir»
(1829; »Handbok för den eleganta verlden»,
1832), »Woman and her master» (1840; 2:a
uppl. 1855), där kvinnokönets historia tecknas.
Biogr. av W. J. Fitzpatrick (1860). (S. B. L.)
Morgan [må’gon], sir Henry, walesisk
krigare (omkr. 1635—88). Kom i
ungdomsåren till Västindien, utförde där på
1660-talet, oftast på direkt uppdrag av engelske
guvernören på Jamaica, djärva härnadståg
mot spanjorernas hamnar, t. ex. Porto Bello
och Panamä, lyckades 1674 bli utnämnd till
viceguvernör på Jamaica samt adlades. Han
intrigerade emellertid mot den ene
guvernören efter den andre och underhöll kompro1
metterande förbindelser med sjörövarna
(»buc-kanjärerna») i dessa farvatten, varför hari
1683 suspenderades från sitt ämbete, vilket
han dock återfick kort före sin död. Litt.:
J. L. Phillips, »Sir Henry M.» (1912). (V. S-g.)
Morgan [må’gen], John P i e r p o n t,
amerikansk finansman (1837—1913). Var
son till den framstående amerikansk-engelske
bankiren Junius Spencer M. (1813—
90), studerade
matematik i Göttingen
men inträdde tidigt
på bankirbanan och
blev 1871 delägare i
firman Drexel,
Morgan & co., sedan 1895
kallad J. P. Morgan
& co., som under M:s
ledning utvecklades
till ett av världens
mäktigaste bankhus.
Med sällsynt
finansiell skicklighet och
hänsynslös kallblodig-
het kämpade sig M. fram till en ledande
ställning bland U. S. A:s finansmän. Genom att
sammanslå järnvägar, försäkringsbolag,
industriella företag, banker, Atlantrederier o. s. v.
minskade han konkurrensen och ökade
avkastningen; hans förnämsta skapelse var den
väldiga ståltrusten, United States steel
Corporation, tillkommen 1901. M. behärskade en
stor del av U. S. A:s industri, och genom
av honom ledda finansgrupper kunde han
placera stora in- och utländska statslån. Han
ägde ett storartat bibliotek, rikt på
inkunabler och dyrbara manuskript, samt en
värdefull konstsamling; en del av hans skatter
bildar nu en särskild avd. av Metropolitan
museum of art i New York. Biogr. av C.
Hovey (1912) och J. K. Winkler (1930). A. A-t.
Morgan [må’gen], J o h n P i e r p o n t, d. y.,
amerikansk bankir (f. 1867), son till J. P. M.
Biträdde från 1901 i New York sin far vid
firmans ledning och blev dennas chef vid fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
