Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morgenstierne, Bredo Henrik v. Munthe af (1774—1835) - Morgenstierne, Bredo Henrik v. Munthe af (1851—1930) - Morgenstierne, Wilhelm Herman Ludvig v. Munthe af - Morghen, Raphaello - Morgonbladet - Morgongåva - Morgongåva (Uppland) - Morgon- och aftonböner - Morgonpunkt - Morgonrodnad - Morgonstjärna - Morgue, La - Morgårdshammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Morgenstierne, B. H. v. M. af—Morgårdshammar
330
översikten. Förlorade 1804 av formella
grunder sin tjänst som höjesteretsadvokat i
Köpenhamn, vistades som musiker i Tyskland,
slog sig 1806 ned i Norge, fick 1810 kungl.
upprättelse och blev overprokurator och 1816
regeringsadvokat. M. var 1820—29
sorenskri-ver i Bamle och därefter medlem av
lagkommissionen. Han skrev åtskilliga verk i
juridiska och politiska ämnen. K. V. H.*
Morgenstierne, B redo Hen rik v. M u
n-the af, norsk rättslärd, nationalekonom
(1851 u/u—1930 24/4), sonson till B. H. v.
Munthe af M. (se ovan). Var från 1887 t. f.
och 1889—1919 ord.
prof, i rättsvetenskap,
nationalekonomi och
statistik vid
Kristiania universitet. 1905
var M. ordf, i univrs
akademiska kollegium
och 1912—18 univ:s
rektor. Han tillhörde
länge det
konservativa partiets
avantgarde och visade sig
därunder som varm
uni-onsvän. M. var
medlem av en rad
offent
liga kommissioner m. m. Han utvecklade en
rik vetenskaplig produktivitet både på
rättsvetenskapens, särskilt stats- och
förvaltningsrättens, område och nationalekonomiens. Hans
juridiska huvudverk är »Lærebog i den
norske statsforfatningsret» (1900; 2:a,
fullständigt omarb. uppl. 1909). M. skrev norska
univ:s allmänna historia i bd 1 av
jubileumsskriften »Det kongelige Frederiks universitet
1811—1911» (1911). Han var också en av
Norges ledande numismatiker. J. J-n.
Morgenstierne, Wilhelm Herman
Ludvig v. Munthe af, norsk militär (f. 1855),
bror till B. H. v. Munthe af M. (1851—1930).
Tjänstgjorde i generalstaben 1888—1907 och
var 1891—1907 lärare vid krigsskolan, blev
1912 generalmajor och chef för 4:e brigaden
(Bergen) och avgick 1923. M. var 1900—05
adjutant hos kronprins Gustav. Han har
utgivit flera krigshistoriska verk och redigerat
norsk Militærkalender (1885—1910). K. V. H.*
Morghen [må’rgen], R aphael lo,
italiensk kopparstickare (1758—1833), utförde för
sin lärare och svärfader Volpatos stora
re-produktionsverk stick efter Rafaels stanser,
bl. a. »Mässan i Bolsena». Berömda äro M:s
stick efter Lionardo da Vincis »Nattvarden»
(utförd efter teckning av T. Matteini), efter
Rafaels »Madonna della Sedia» och
»Trans-figurationen» samt efter Mengs’ »Parnassen».
Morgonbladet, svenskspråkig finländsk
tidning, utgavs 1872—84 i Helsingfors som
organ för de finsksinnade, 1873—76 och 1878
—83 med J. A. Hagman som huvudred. Till
medarbetarna hörde J. V. Snellman. H. E. P.
Morgongåva (mlat. dönum matutinäle), ett
numera så gott som allestädes utdött
rättsligt institut. Urspr. en brudgummens gåva
till bruden morgonen efter bröllopsnatten
(måhända dock utfäst redan vid trolovningen),
har m. uppfattats än som ett pretium
virgini-tatis (se P r e t i u m), än som vederlag för
brudens hemgift, än åter som ett understöd
för hennes kommande änketid. Sistnämnda
betydelse har m. haft i svensk rätt, där den
bibehållits ända t. o. m. 1920 (i finsk rätt
t. o. m. 1878). Enl. svenska giftermålsbalken,
i dess 1845 ändrade lydelse, skulle m. utgå
vid mannens död, även om ingen utfästelse
därom gjorts, dock ej om änkan hade barn med
den avlidne mannen, och bestå av viss kvotdel
av den avlidnes behållna egendom (1/0, om
hans arvingar valde att utgiva m. i fast
egendom, vartill änkan då erhöll nyttjanderätt,
men 1/2o, om de föredrogo att giva henne
penningar el. annan egendom till full ägo).
Befogenhet för mannen att, innan vigseln ägt
rum, utfästa m. (intill dubbla beloppet av vad
nyss angivits) fanns men begagnades så gott
som aldrig. Endast vid fideikommiss kunde
förekomma utfästelse av m. i form av
nyttjanderätt för änkan till viss del av
fideikommissegendomen; detta slags m. är t. o. m.
fortfarande rättsligt möjlig. C. G. Bj.
Morgongåva, stations- och industrisamhälle
i v. Uppland, Vittinge socken, Västmanlands
län, vid N. stambanan, 20 km ö. om Sala;
omkr. 750 inv. (1931). Mek. verkstad, gjuteri
och sågverk med tillv. av lantbruksmaskiner,
gjutgods samt trävaror; ägare: a.-b.
Wester-åsmaskiner, aktiekap. 1 mill. kr.;
verksamheten bedrevs 1874—98 i Västerås.
Morgon- och aftonböner påbjudas i
kyrkolagen av 1686 för de större städerna. Numera
äger domkapitel förordna, att andra
offentliga andaktsstunder få ersätta dessa.
Kyrkohandboken 1811 innehåller liturgiska
föreskrifter för m., och därom stadgas även i
den nuv. handboken. O. Hpl.
Morgonpunkt, astron., se Aftonpunkt.
Morgonrodnad kallas det färgfenomen, som
visar sig på himmelen i samband med solens
uppgång (jfr Skymning). Det mest
påfallande fenomenet är härvid himmelens röda
färg, vilken uppkommer genom atmosfärens
egenskap att reflektera de korta
våglängderna — alltså de blå och violetta strålarna
— starkare än de långvågiga, röda. Då
solljuset vid solens upp- och nedgång har att
genomlöpa en mycket betydande luftmassa,
är följden den, att det blå ljuset härvid
nästan fullständigt bortreflekteras och att
endast de längre våglängderna finnas kvar.
Detta fenomen blir starkt utpräglat, om
luften innehåller dunst- el. stoftpartiklar, men
även den rena atmosfären påverkar solljuset
på samma sätt på grund av ljusets reflexion
mot luftmolekylerna. A. Å.
Morgonstjärna. 1. (Astron.) Benämning på
planeten Venus. — 2. (Bot.) Se S t j ä r n 1 ö
k-släktet. — 3. Under medeltiden bruklig
stridsklubba, bestående av en stång (el. för
rytteriet ett kortare skaft), i vars ena ända
satt en kula med taggar och spjutspets.
Morgue [mårg], L a, fr., bårhus, särskilt
det, som tidigare fanns bakom Notre-Dame
i Paris och dit okända döda fördes.
Morgårdshammar, industrisamhälle i
Norr-bärke socken, Kopparbergs län, vid station
på Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg, 11 km ö. om Ludvika; omkr. 800 inv.
(1930). Mek. verkstad med gjuteri och elektr.
kraftstation; ägare: M:s mek. verkstads a.-b.,
gr. 1895, aktiekap. 520,500 kr., 150 arb.,
tillv.-värde per år 1,5 mill. kr. M. är även stor
lastageplats för järnmalm och skogsprodukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
