Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mors dag - Morse, Samuel Finley Breese - Morsealfabetet - Morsesignalering - Mortalitet, Mortalitetsstatistik, Mortalitetstabeller - Mortara - Mortensen, Carl - Mortensen, Johan - Mortensen (Töndebinder), Klaus - Mortensson (Egnund), Ivar - Mortgage - Mort-homme - Mortier, Édouard - Mortifikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Morse—Mortifikation
344
— sista söndagen i maj —, som sedan 1919
efter utländskt mönster ocli på initiativ av
Cecilia Bååtli-Holmberg i vida kretsar plägar
firas som en mödrarnas speciella hedersdag.
Morse [mås], Samuel F i n 1 e y Breese,
nordamerikansk uppfinnare (1791 27/4—1872 2/4).
Ägnade sig först åt målarkonsten, stiftade
1825 ett målarsamfund i New York, varur
sedermera National
academy of design
framgick, studerade
därefter den
praktiska tillämpningen av
de elektromagnetiska
fenomenen och
framlade omkr. 1832
grundtankarna i ett system
för elektrisk
telegra-fering, som
betecknar det egentliga
genombrottet inom den
elektriska
trådtelegrafiens utveckling.
1843 började han efter fleråriga experiment
och med understöd av amerikanska regeringen
anlägga en telegraflinje mellan Baltimore och
Washington, och maj 1844 befordrades här det
första telegrammet. Led. av sv. Vet.-akad.
(1858). Se T e 1 e g r a f. G. H-r.
Morsealfabetet, se Telegraf.
Morsesignalering, se Signalväsen.
Mortalitet, Mortalitetsstatistik,
Mortali-tetstabeller, se Demograf i, sp. 713,
Dödlighet och Dödlighetstabeller.
Morta’ra [mår-], stad i Lombardiet, Italien,
32 km v n. v. om Pavia; 9,740 inv. (1921).
Vid M. ledo 21 mars 1849 två sardinska
divisioner nederlag mot en österrikisk, anförd
av ärkehertig Albrekt.
Mortensen, Carl, dansk skulptör (f. 1861).
Studerade vid konstakad. i Köpenhamn, har
utfört statyerna »Kapplöpare i start» (1898;
brons, konstmuseet, Köpenhamn), »Före
täv-lingskampen» (1903; marmor,
Nationalmuseum i Stockholm), »Fotbollsspelare» (s. å.; i
brons 1910) samt omtyckta statyetter, byster,
djurbilder och dekorativ skulptur i
Glypto-teket och i det nya Christiansborg. M. har
även utfört arbeten för den kungl.
porslinsfabriken och för Bing & Gröndahl. G-g N.
Mortensen, Johan, litteraturhistoriker (f.
1864 10/i2), fil- dr och docent 1897 i Lund, var
1900—14 docent i Uppsala och 1914 ff.
biträdande lärare i Lund, blev titulärprof. 1920
och är från 1921 Londonkorrespondent till
Sydsvenska Dagbladet. M. har skrivit bl. a.
»Medeltidsdramat i Frankrike» (1899), »Från
Aftonbladet till Röda rummet» (1905), »Likt
och olikt» (1908), »Selma Lagerlöf» (s. å.)
och »Clas Livijn» (1913) samt 1911—13 tre
större verk om dennes författarskap, vidare
»Människor och böcker» (1917), »Från Röda
rummet till sekelskiftet» (2 bd, 1918—19),
»London av i dag» (1926) och
»Londonkaleido-skop» (1930). M. är en framstående essäist.
Mortensen (Töndebinder), Klaus, dansk
lutersk reformator (1500—omkr. 1576). Blev
under studietiden i Köpenhamn vunnen för
lutherdomen och kallades 1527 till predikant
i sin hemstad, Malmö. Då denna verksamhet
avbröts genom förbud från ärkebiskopen i
Lund, vistades M. nära ett års tid i Ha-
derslev i Slesvig men återvände i aug. 1528
till Malmö, där reformationen nu fördes till
seger. Den katolske kyrkoherden fick i sept.
1529 nedlägga sitt ämbete, vilket
överlämnades åt M. Denne inrättade ett teologiskt
gymnasium för utbildande av luterska
präster, och 1531 förrättades i Malmö S:t Petri
kyrka den första evangeliska prästvigningen
i Skåne. På grund av oenighet med
församlingen tog M. 1541 avsked från
kyrkoherdebefattningen. 1528 utgav M. den första
danska psalmboken, huvudsaki. bestående av
bearbetningar av tyska psalmer. 1529 utgav
han den första danska mässboken. Litt.: J.
Ljungdahl, »Malmöreformatorernas litterära
verksamhet» (i Malmö fornminnesförenings
jubileumsskrift 1920). (E. Nwn.)
Mortensson (sedan 1920 Egnund), Ivar,
norsk författare (f. 1857), teol. kand. 1883,
red. av Fedraheimen 1883—89, kyrkoherde i
Fyresdal 1910, tog avsked ur kyrkans tjänst
1919, översätter (tills, m. prof. H. J. M. A.
Seippel) bibeln till norskt landsmål. — M.
har på landsmålet skrivit prosadikterna »Or
duldo» (1895), kåserierna »Svall» (1898), det
om Wagners musikdramer påminnande
sagospelet »Varg i veum» (1901), skådespelet
»Hugleik» (1902), berättelsen »Ein frikar»
(1905) och dramerna »Skogtroll» (1906) och
»Valund» (1912) m. m. M., som från
1890-talets början agiterade för anarkistiska
åsikter, har även biograferat Arne Garborg (2:a
uppl. 1924) och Ivar Aasen (1903) samt
översatt Eddans dikter (1905 och 1908). Han har
riktat landsmålet, som han behandlar med
kraft och uttrycksfullhet, med nybildningar
av värde. M. är en religiös mystiker, i stilen
påverkad av Edda och folkdikten. K. V. H.*
Mortgage [fr. uttal mårgä% eng. uttal
må^id-g] (av mlat. morgägium, mo’rtuum
vä-dium, död pant), jord, pantsatt med
upplåtelse av besittningen åt borgenären, som äger
tillgodonjuta avkastningen i st. f. ränta på
sin fordran hos jordens ägare. (Motsatsen,
vifgage, »levande pant», innebär, att
avkastningen räknas som avbetalning på fordrans
kapitalbelopp.) M. förekom i äldre fransk
rätt; i engelsk rätt erkännes m. ännu som
giltigt, någon gång t. o. m. utan att
borgenären fått besittning av jorden. C. G. Bj.
Mort-homme [mårtå’m], se
Belgiskfranska fronten, sp. 1180.
Mortier [mårtie’], É d o u a r d, hertig av
T r e v i s o, fransk militär (1768—1835). Blev
1799 general, 1804 marskalk, opererade 1806 i
n. Tyskland, bl. a. mot svenskarna, och slöt
stillestånd med H. H. von Essen (se d. o.).
1808 blev han hertig, nyttjades 1909—11
i Spanien och utmärkte sig under fälttågen
1812—14 i spetsen för »unga gardet». 1814
gjordes han av Ludvig XVIII till pär och
hjälpte följ, år denne till Belgien, varpå han
slöt sig till Napoleon. Nov. 1834—mars 1835
var M. ministerpresident och krigsminister;
han sårades dödligt vid Fieschis attentat mot
Ludvig Filip 28 juli 1835. Monogr. av Frignet
Despréaux (till 1807; 3 bd, 1913—21). C.O.N.*
Mortifikation, dödande, tillintetgörelse.
1. (Patol.) En organisk vävnads bortdöende,
»brand» (se d. o.).
2. (Jur.) M. el. D ö d a n d e, rättslig åtgärd,
innebärande, att en i enlighet med viss urkund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
