Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskva - Moskvaregionen - Moslem - Msoley, sir Osvald - Mosnäppa - Mosquitokusten - Moss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Moskvaregionen—Moss
358
vackra Alexanderparken sträcker sig mot
Moskvafloden. V. härom ligga bl. a. Första
statsuniversitetet, statsbiblioteket (f. d.
Rum-jantsevmuseet), konstmuseet (f. d.
Alexander-museet) och M:s största kyrka, Christa
Spa-sitel jakatedralen (1837—83). I n. och ö.
märkas Lenininstitutet (1926), Sucharevtornet
(1692—1701; nu stadsmuseum), statsbanken,
det nya centralpostkontoret m. m. I de yttre
industrikvarteren ligga bl. a. de förnämsta
järnvägsstationerna samt ett flertal kloster
(ss. Novodevitjiklostret), fordom av
fortifika-torisk betydelse, sjukhus, kaserner m. m. I
n. v. märkes Sokolnikiparken, i
Zamoskvo-retje Tretjakovgalleriet (se nedan).
Befolkningen har sedan 1850-talet starkt
ökats frän 499,500 inv. (1858) till 1.038,591
(1897) och 1,983.716 (1915). Efter världskriget
sjönk invånarantalet till 1,027,336 (1920) men
har sedan åter stigit. Av 2,019.000 inv.
(cen-sus 1926) voro de flesta storryssar; 40 % av
inkomsttagarna voro arbetare, 35 %
tjänstemän el. dyl. samt 24,4 % affärsmän och
hantverkare. — M. har en mångsidigt utvecklad
industri och är f. n. Rysslands främsta
fabriksstad; 1926 funnos 794 industriföretag
med 208,461 arb. Viktigast äro metall- och
maskinindustrien, textil- och
beklädnadsindustrien, livsmedelsindustrien och den
ke-misk-tekniska industrien; 75 % av fabrikerna
äro i statens el. de kooperativa föreningarnas
händer. — M. är även Rysslands förnämsta
handelscentrum (omkr. 1/3 av landets totala
handelsomsättning) samt säte för alla mera
betydande statliga industritruster,
handels-syndikat och kooperativa företag. — M. är
även det ryska järnvägsnätets största
knutpunkt, där landets nord—sydgående
huvudlinjer möta de öst—västgående. Flyghamn på
Chodynskoje pole med regelbunden trafik till
Berlin (över Kovno—Königsberg) och åtm.
tidtals till Sydryssland, Persien och rikets
asiatiska delar; stor rundradiostation. Den
lokala trafiken ombesörjes av ett utgrenat
spårvägs- och omnibusnät. — Som centrum
för Rysslands intellektuella liv har M. en
mängd kulturella institutioner och anstalter.
Sålunda har M. fem universitet: Första
statsuniversitetet (urspr. gr. 1755; 4 fakulteter,
9,050 stud. 1926—27), Andra
statsuniversitetet (gr. 1918; 3 fakulteter, 4.289 stud.),
Stalinuni versitetet (gr. 1921; 1.100 stud.),
Univ. för de västliga minoriteterna och Sun
Yat-senuniversitetet (för kin. stud.).
Dessutom finnas teknisk högskola (gr. 1832; omkr.
8.000 stud.), bergsakademi (gr. 1919),
lantbruksakademi. konstakademi,
konsthantverks-institut och musikkonservatorium. F. ö.
märkas kommunistiska akademien, inst. för
orientforskning, Lomonosovinst. (för mekanik),
Mendelejevinst. (kemisk teknologi).
Plecha-novinst. (nationalekonomi), Lenininst.
(Lenin-forskning), Marx-Engelsinst. (socialismens
hist.) och arbetsinst. Till universiteten äro
anslutna kliniker, sjukhus och flera inst. för med.
specialforskning; flera observatorier. De
förnämsta biblioteken äro
Lenin-(«tats-)bibliote-ket (3.9 mill. bd) samt universitetsbiblioteken.
Bland de synnerligen talrika museerna
märkas konstmuseet (skulptur, äldre västerländsk
konst), två museer för modern västerländsk
konst, Tretjakovgalleriet (betydande
samling
ar av äldre och nyare rysk konst), hist.
stats-museet, revolutionsmuseet, polytekniska
museet och etnografiska museet. M. är även säte
för en rad betydande teatrar, av vilka flera
äro internationellt berömda (jfr Rysk
teater och M e j e r h o 1 d, V.). De flesta större
ryska tidningar utgivas i M. S. F.
Historia. M. nämnes f. ggn 1147 som en
liten köping i furstendömet Suzdal och blev
i slutet av 1200-talet säte för ett litet
del-furstendöme under Vladimir. Läget vid en av
de centrala handelsvägarna främjade stadens
utveckling. Storfursten Ivan Kalita (se Ivan)
gjorde M. till centrum för indrivningen av
tribut till tatarerna och därmed snart till
Rysslands huvudstad. M. härjades flera ggr
av eldsvåda och tatarer men repade sig snart
och var på 1500 talet en av Europas största
städer. Inbördesstriderna omkr. 1600
inverkade menligt på stadens utveckling, och
regeringens förflyttning till Petersburg under
Peter I betydde ett svårt avbräck. M.
fortsatte dock att av konservativa kretsar
betraktas som Rysslands egentliga huvudstad
och pryddes av en mängd adelspalats. 13 sept.
1812 intogs staden, som då hade 250.000 inv.,
av fransmännen men sattes följ, natt i brand
av inv. Större delen av M. lades i aska men
uppbyggdes de följ. åren. Under 1800-talet
utvecklades M:s handel och industri
betydligt, och M. gick i spetsen vid de
revolutionära rörelserna 1904—06. Efter
bolsjevikre-volutionen blev M. våren 1918 åter Rysslands
huvudstad och har sedan dess raskt tillväxt.
— Litt.: E. Zabel, »Moskau» (1902); fr.
monogr. om M:s Kreml av G. K. Lukomskij
(1928). A. A-t.
Moskvaregionen, ry. Mosko’vskaja obla’st,
en av Ryska Sovjetunionens centrala regioner,
bildad 1929 av guv. Moskva samt större
delarna av guv. Tver, Kaluga, Tula och Rjazan;
156.400 kvkm, 11,068,900 inv. (1930).
Huvudstad: Moskva. Storindustriellt utvecklad
jord-bruksregion kring floderna Oka, Moskva och
Volga. De förnämsta fabriksstäderna äro
Moskva, Tula, Kaluga, Serpuchov och
Ore-chovo-Zujevo.
Mo’slem, rättare muslim (se d. o.).
Mosley [må’zli], sir O s v a 1 d, engelsk
politiker (f. 1896). Deltog i världskriget,
tillhörde 1918—22 underhuset som konservativ.
1922—24 som vilde och räknas där nu till
arbetarpartiets vänstra flygel. I MacDonalds
andra ministär blev M. 1929 kansler för
her-tigdömet Lancaster, men han avgick maj 1930
på grund av skiljaktiga åsikter i
arbetslös-hetsfrågan. M. är sedan 1920 g. m. lady
C y n t h i a M. (f. 1898), dotter till lord
Cur-zon (se d. o.) och sedan 1929 led. av
underhuset (arbetarpartiet).
Mosnäppa, zool., seSmåsnäppsläktet.
Mosquitokusten [måskPtå-], reservation på
republ. Nicaraguas ö. kust (se karta vid
Centralamerika), ingår huvudsaki. i
dep. Bluefields, f. d. Zelaya (40.380 kvkm,
31,078 inv. 1920). M. har sitt namn av den
gamla kustbefolkningen, mosquitos, en
indianstam (omkr. 8,000 pers.), uppblandad
med negrer.
Moss, köpstad i östfold fylke, Norge,
hu-vudsakl. s. om Mosselvas utflöde i
Oslofjor-den; 8,259 inv. (1930). Genom Verlebugtka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
