Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moss - Mossámedes - Mossdjur, Bryozoer - Mosse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Mossåmedes—Mosse
360
Två mossdjur (t. v. Loxosoma singulare, t. h. Flustra
membranacea) i schematisk genomskärning.
nalen, öppnad 1856, skiljes M. från Jelöya i
fjorden. Livlig industri (mek. verkstads-,
kvarn-, pappersmasse- och konservindustri),
urspr. grundad på älvens vattenkraft.
Trävaror och pappersmassa exporteras. N. om
älven låg på 1700-talet M. järnverk, gr. 1704,
som ägde omkr. 100 gruvor i Norge. På
1800-talet stor brännvinstillv. M. har
järnvägsstation vid Smålensbanan. — Karl XII lät 1716
besätta M.; staden var sedan en tid ömsevis
i svensk och norsk besittning. Under 1808
och 1814 års krig var M. de norska
truppernas högkvarter. Sommaren 1814 fördes med
Sverige de underhandlingar, som ledde till
konventionen i M. 14 aug. s. å. Genom denna
godkände Sverige under vissa villkor
Eids-vollsförfattningen; Kristian Fredrik
förpliktade sig att överlämna regeringsmyndigheten
till statsrådet och själv lämna landet, sedan
han sammankallat stortinget till
fortsättande av underhandlingarna med Sverige.
Härigenom banades väg för unionen. Om staden
M. se no. monogr. av M. R. Olsen (1901) och O.
P. Nyquist (1926); om Mosskonventionen se
Y. Nielsen, »Fra Kiel til M.» (1894),
»Akt-stykker vedkommende konventionen i M.»
(s. å.) och uppsats i norsk Hist. Tidsskr., 3: 5
(1899); uppsats i Hist. Tidskr. 1897 av O.
Alin och 1927 av L. Tingsten.
Mossåmedes [-dej], huvudstad i distr. M.,
port, kolonien Angola, vid en vik av
Atlanten, en av koloniens huvudhamnar; omkr.
5,000 inv. M. är en betydande valfiskestation.
Järnväg leder genom den ökenartade
kustregionen till den bördiga Chelaplatån. Distr.
producerar huvudsaki. bomull.
Mossdjur, Bryozöer, Bryozöa el. Polyzöa,
en grupp ryggrad slösa, små, vanl. i havet
levande djur med i regel kolonibildande former
av polypartat utseende. Den fria ändan av
djuret bär talrika, med flimmerhår beklädda
tentakler, tarmen är hästskoformigt böjd och
mynnar nära munnen, blodkärl saknas, och
nervsystemet är mycket enkelt. Inom
kolonien uppträder ofta arbetsfördelning mellan
individ, som stå i näringsupptagandets tjänst,
Koloni av mossdjur (Membranipora) på blad av
havstång.
och sådana, som utbildats till skydd etc.
Fortplantningen sker dels med ägg, dels genom
knoppning, dels (hos sötvattensformerna)
genom s. k. s t a t o b 1 a s t e r, flercelliga
kroppar med flytförmåga, vilka övervintra
och sedan genom knoppning bilda en ny
koloni. De enskilda individen avsöndra ett
hölje, som hos vissa former är geléartat, hos
andra hornartat el. förkalkat. Kolonierna
bilda vanl. ett mossliknande överdrag på
stenar, alger el. andra föremål i vattnet. — M.
indelas i två sinsemellan rätt olikartade
grupper, Entoprocta, utan kroppshåla och med
analöppningen liggande innanför tentakel
-kransen, och Ectoprocta, med kroppshåla och
analöppningen liggande utanför
tentakelkransen. Till den senare gruppen, som befinner
sig på ett vida högre organisationsstadium,
hör flertalet m. T. P.
Mosse, benämning dels för viss
torvmarks-typ, dels för en bestämd vegetationstyp,
stundom ock för torvmark i allm. (se T o r
v-m a r k).
M. som benämning för viss
torvmarks-typ. Sedan gammalt ha torvmarkerna
indelats i mossar och kärr. Med m.
förstås fuktiga marker, vilka äro klädda med
vitmoss-(Spåa#nM?n-)rika växtsamhällen eller
ha ytlager, bestående av vitmosstorv. Med
kärr (se d. o.) förstås sanka, tidtals
vatten-betäckta marker, vilka sakna mosstäcke eller
där mosstäcket utgöres huvudsaki. av
brunmossor (Amblystegium). De äro vanl.
uppbyggda av mer el. mindre högförmultnade
torvslag, bildade av starr- och gräsrester
(särskilt av bladvass); stundom förekomma även
gyttja eller gyttjeliknande jordarter.
M. indelas efter olika grunder i ett stort
antal typer, bl. a. efter deras ytgestaltning,
topografiska belägenhet och tekniska använd
Profil genom en högmosse, uppkommen ur en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
