Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Most - Most, Johann - Mostaert, Jan - Mostaganem - Mostar - Mosul - Moszkowski, Moritz - Mosås - Mot - Motacilla - Motala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Most, J.—Motala
368
Utsikt över Mosul.
koslovakien, 75 km n. v. om Prag; 28,211 inv.
(1930; 34 % tjecker). Centrum i nordvästra
bömiska brunkolsdistriktet; sockerbruk,
porslinsfabriker.
Most [måst], J o h a n n, tysk agitator (1846
—1906). Var urspr. bokbindare, blev sedan
socialdemokratisk agitator samt var 1874—78
led. av tyska riksdagen. M:s förkunnelse blev
med åren alltmer terroristiskt anarkistisk,
varför han uteslöts ur Tysklands
socialdemokratiska parti. Utvisad 1878, fortsatte M.
sin till våld upphetsande agitation först från
London och sedan i Amerika. Biogr. av C. J.
Björklund (1917). (R. L-dm.)
Mostaert [må’stärt], Jan, holländsk
målare (omkr. 1475—omkr. 1555), var i sin
ungdom överståthållarinnan Margaretas av
Österrike hovmålare. Han höll envist fast vid
Haar-lemskolans stil, sådan den var omkr. 1500,
och utförde pedantiskt detaljerade, litet tunt
oeh vekt karakteriserade porträtt av förnäma
samtida (herrporträtt i Louvre i Paris samt i
Bryssels och Madrids museer). I större
figurmålningar, som tillskrivits M. (»Yttersta
domen» i Köpenhamns museum och »Kristus på
korset» i Filadelfia, privat ägo), framträder
en ytlig dramatik i förening med svag
komposition. — En släkting till Jan M. var
Gil-1 i s M. d. ä. (omkr. 1534-—98). Han målade
landskap med bibliska scener; ett par dylika
i Nationalmuseum i Stockholm. — Litt.: S.
Pierron, »Les Mostaert» (1912); M. J.
Fried-länder, »Von Eyck bis Bruegel» (1916; 2:a
uppl. 1920). E. L-k.
Mostaganem [-ganä’m], stad i Algeriet, 76
km ö. om Oran; 26,355 inv. (1926), därav 10,411
fransmän. På 1500-talet betydande
handelsstad; ockuperades 1833 av fransmännen.
Mostar [må’star], huvudstad i Hercegovina
i Jugoslavien (se karta vid d. o.); 18,176 inv.
(1921). M. ligger vid Neretva och har sitt
namn av en berömd bro (serb, most) över
floden, byggd på 1500-talet. Säte för katolska
och ortodoxa biskopar samt för
muhammedansk mufti; flera moskéer. Handel med tobak
(stor fabrik), vin och frukt. Monogr. av C.
Peez (1891) och R. Michel (1919). A. A-t.
Mo’sul. 1. Vilajet i konungariket Irak (jfr
d. o.), kring övre Tigris, omfattar ung. det
forntida Assyriens centrala del; 91,009 kvkm,
703,378 inv. (1920; araber, kurder,
turkme-ner, armenier, judar m. fl.). M. är av stor
strategisk och ekonomisk betydelse.
Nyupptäckta petroleumfält ligga i nordöstra M., ö.
om Tigris och upp emot persiska gränsen.
Oljeledningar till Haifa och Tripolis
(Tara-bolus) vid Medelhavet äro projekterade. —
2. Huvudstad i vilajetet M., på högra
stranden av Tigris, mitt emot ruinerna av Nineve,
näst Bagdad och Basra Iraks främsta stad
(70,000—90,000 inv., mest muhammedaner).
Staden omgives av raserade murar och är
f. ö. mycket förfallen. M., som är centrum
i ett gammalt jordbruksdistrikt, har många
kvarnar. Tillv. av muslin, som fått namn
efter staden, var förr betydande. Tigris
spelar liten roll som transportled, men M. har
bibehållit en viss betydelse som karavanväg
knut mellan Kurdistan, s. Irak oeh stäpperna
i väster. M.
Historia. M. med område, som tidigare
tillhörde Turkiet, besattes 8 nov. 1918 av
England och förenades därefter med Irak (se d. o.).
Avgörandet av M:s öde överlämnades, efter
resultatlösa förhandlingar 1923 i Lausanne.
till Nationernas förbunds råd. 1924 tillsattes
en undersökningskommission på tre personer
med svenske envoyén E. af Wirsén som
ordf. Juli 1925 avlämnade
undersökningskommissionen sin rapport, som omfattade
tre olika alternativ, och i dec. s. å.
avkunnade Nationernas förbunds råd sitt
utslag (se Irak, sp. 706). Genom en särskild
traktat mellan England—Irak och Turkiet 5
juni 1926 fastställdes definitivt den
omtvistade gränsen i huvudsaklig enlighet med
Nationernas fprbunds råds beslut. Jfr
»Aktstycken utg. av Kungl. Utrikesdepartementet.
Nationernas förbunds råds verksamhet under
år 1924» (1925) samt samma redogörelse för
år 1925 (1926) och 1926 (1927). V. S-g.*
Moszkowski [må/kå’fski], Moritz, tysk
pianist och tonsättare av polsk härkomst (f.
1854). Utbildad i Berlin, verkade M. en tid
som lärare där samt har sedan varit bosatt
omväxlande i Paris och New York. Av hans
i nyromantisk anda skrivna verk ha särskilt
hans pianostycken blivit populära. Han
visar sig i dessa framför allt som den pikante
salongspianisten med soignerat utarbetande
och behaglig stil. Av orkesterverken märkas,
förutom en piano- och en violinkonsert, en
orkestersvit, »Aus aller Herren Länder», och
6 orkesterstycken till Grabbes »Don Juan und
Faust»; en opera, »Boabdil», gavs i Berlin
1892. T. N.
Mosås, se M o s j ö.
Mot (fsv. mot, möte, sammankomst),
beteckning för de båda tingslagen (Ölands norra m.
och Ölands södra m.) i Ölands domsaga.
MotacPlla, zool., se Ärlesläktet.
Motala, stapelstad i Östergötland, vid Göta
kanals och Motala ströms utlopp ur Vättern,
naturskönt belägen på övergången från
öst-götaslätten till skogsbygden; 796 har, därav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
