Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motala - Motala (landskommun)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Motala
370
791 har land (92,9707 har inom stadsplan),
5,811 inv. (1931).
Huvuddelen av M. utbreder sig enl. den
urspr. av Baltzar von Plåten uppgjorda
stadsplanen (1823) solfjäderformigt (se kartan) på
Varvikens n.
strandsluttning. Kring
staden ha
trädgårdsstäder utvecklats, bl. a.
Hyddmarken i v. och
Samuelsberg m. fl.
vid Bondebacka i norr.
2,5 km i n. ligger vid
den av skogplanterade
flygsandsdyner
kantade Sandviken
Vara-mobaden med
turisthotell och villor. 1
km n. ö. om M.
förlädes 1927
huvudstationen för svensk
rundradio.
M:s enda
genomgående längsgata är
Bispmotalagatan, som
söderut över
strömmen fortsättes av en
vacker stenbro från
1700-talet samt ge-
nom Platensgatan förbindes med
järnvägsstationen och kringliggande nyare
bebyggelse. På Stora torget står framför
Stadshotellet en staty av Baltzar von Plåten
(utförd 1923 av Chr. Eriksson). Kyrkan är
från 1600-talet, det ståtliga rådhuset från
1890-talet (arkitekt A. Lindgren). Bland
nyare byggnader framträda samrealskolan
(från 1912), tingshuset (från 1910),
folkskolorna m. fl. Vid hamnen ligger stadens äldsta
hus, Göta kanalbolags. Gatuplanteringar
(popplar), Stadsparken, kyrkogården och pro-
Motala stads vapen.
Skölden styckad av en
blå ström; övre fältet
silver med två svarta, med
lejonhuvud försedda
örnvingar; nedre fältet rött
med en på tvenne
korslagda gyllene
merkurie-stavar lagd propeller av
silver.
menaderna utmed kanalen (den norra till
Plåtens grav) skänka staden grönska.
Mo-talatraktens industri är huvudsaki. förlagd
till M. landskommun. I staden finnas endast
26 arbetsställen med tills. 385 arb., däribland
a.-b. Carl Anderssons möss- och
pälsvaru-fabrik (125 arb.), M. trikåfabrik (75 arb.), 2
snickerifabriker, 3 boktryckerier, M. ströms
kvarn-a.-b:s stora valskvarn och Vätterkvarn,
3 textilvarufabriker etc. Elektr. kraft
erhål-les från M. ströms kraft-a.-b., vars
aktiemajoritet nu äges av Kungl.
vattenfallsstyrelsen. Hamnen är 3,2 m djup. Göta
kanalbolags trafikförvaltning har säte i M. Staden
har tullkammare och transitoupplagsrätt.
Genom stambanan Krylbo—Mjölby, en bibana
till Mellersta Östergötlands järnväg och
om-nibusleder har M. goda förbindelser. Två
bank- och tre sparbankskontor finnas.
Tidningar: Motalaposten (moderat) och Motala
Tidning (folkfrisinnad), båda 3 ggr i veckan.
M. har statlig realskola, kommunalt
gymnasium, husmodersskola, epidemisjukhus, stor
idrottsplats och teater. Staden har
vattenledningsverk. Tax.-värde å fastighet 22,172,406
kr. (1929), tax. inkomst 5,973,670 kr.
Tillgångar 1 jan. 1929 5,593,042 kr., skulder
4,792,350 kr. Staden bildar tills, m. Motala
landskommun M. församling (90,83 kvkm,
13,399 inv. 1931), som utgör ett pastorat i
Linköpings stift, Aska kontrakt. G. R-ll.
Orten är av gammalt häradets tingsplats.
På 1600-talet fanns ett »Motala hus»,
tillhörigt änkedrottning Hedvig Eleonora. M.
blev köping 1823 och fick genom k. br. av
3 okt. 1878 stadsrättigheter från 1 april 1881.
Litt.: O. Fredrikson, »M.» (i »Sveriges
städer», bd 2, 1915). Å. S-n.
Motala, landskommun i Östergötland, Aska
härad, närmast n. om Motala, Motala ström
och v. delen av sjön Boren; 82,87 kvkm, 7,588
MOTALA
Skala 1:24000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
