Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motala (landskommun) - Motala kraftverk - Motala mekaniska verkstad - Motala ström - Motala verkstad - Motbevis - Motbok - Moteld - Motelektromotorisk kraft - Motett - Motettpassion - Motgift - Motgångsvärde - Moth, Mathias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Motala kraftverk—Moth
372
inv. (1931). Ligger på övergången från n.
Östergötlands bergland (Håleberg 237 m) till
östgötaslätten och har vid Sandviken av
Vättern skogplanterade flygsandsområden. 2,004
har åker, 4,435 har skogsmark. Vid Motala
ström och Göta kanal ligger Motala verkstad
(se d. o.) med stadslik bebyggelse däromkring.
Ingår i Motala församling (se föreg. art.).
Motala kraftverk, ett statens kraftverk, 2,3
km nedom Vätterns utlopp i Motala ström,
där f. n. omkr. 75 kbm vatten per sek.
tillgodogöras genom två turbinaggregat, vilka
lämna en total effekt av 12,000 hkr el. 8,400
kw vid en fallhöjd av omkr. 14,5 m. Efter
genomförandet av Vätterns reglering och i
samband med reglerandet av vattenföringen
mellan Vättern och Roxen (se M a 1 f o r s
kraftverk) samt ytterligare utbyggnad
av kraftverket beräknas den totala effekten
till omkr. 30,000 hkr el. 21,000 kw. Bg.
Motala mekaniska verkstad, se Motala
verkstad.
Motala ström, avloppsälv för Vättern,
genomflyter sjöarna Boren, Norrbysjön, Roxen
och Glan i Östergötland och utfaller i
Brå-viken. Flodområde (med Vätterns tillflöden)
15,500 kvkm; dess disponibla
medelvattenef-fekt beräknas till 122.000 hkr och den
utbyggda effekten till 90,000 hkr. Huvudflödens
längd från Motala till mynningen är 100 km,
dess bredd i allm. 50—60 m, den disponibla
medelvatteneffekten 57,000 hkr och den
utbyggda effekten 40,100 hkr. Denna uttages
f. n. huvudsakligen genom Motala kraftverk
(se d. o.), Näs kraftstation (3,000 hkr) ö. om
Boren, vid Skärblacka och Ljusfors (6,800
hkr) före utflödet i Glan (se K u 1 1 e r s t a d)
samt i nedersta loppet vid Fiskeby (1,600 hkr)
och Norrköping, där omkr. 16,000 hkr uttagas
vid Holmens bruk, vissa yllefabriker m. fl.
industrier. Genom det beslutade
uppförandet av Malfors kraftverk (se d. o.) och i
samband därmed gjorda inköp av närbelägna
fall kan staten reglera vattenavrinningen i M.
ovan Roxen. Jämsides med M. löper ovanför
Roxen Göta kanal, vars vattenbehov
tillgodoses av M. Flodmynningen bildar Norrköpings
hamn. Om M:s biåar Svartån, Stångån
och Finspångsån se dessa ord. — Litt.:
»Motala ström från Vättern till Boren» (1923;
utg. av Motala museiförening). G. R-ll.
Motala verkstad, en gång Sveriges största
industriella anläggning, ligger vid Motala
ström, mitt emot Motala verkstads
järnvägsstation på statsbanelinjen Krylbo—Mjölby, 1
km n. ö. om Motala. Verkstaden äges
numera av a.-b. Lindholmen-Motala (se
Lindholmen 3). Tillv. utgöres f. n. huvudsaki.
av järnkonstruktioner och broar, ångpannor,
lokomotiv och järnvägsvagnar,
torkanläggningar för trä, apparater för
kolpulvereld-ning samt smiden, valsjärn, stålgjutgods o.
dyl. Anläggningarna omfatta, utom mek.
verkstad och gjuteri, järnverk med
martin-ugnar, valsverk och stålgjuteri. —
Verkstaden anlades 1822 av Göta kanalbolag under
ledning av eng. ingenjören David Fraser,
såldes 1840 till Motala mek. verkstads bolag,
som 1867 ombildades till a.-b. och 1891 efter
konkurs övergick i Motala verkstads nya
a.-b. Under en stor del av 1800-talet var
verkstaden en av de förnämsta mekaniska
in
dustrierna i Skandinavien, föregångare i tillv.
av maskindrivna järnfartyg och
järnvägsma-terial. Bland verkstadens tekniska ledare
märkas O. E. Carlsund (1843—70), E. Unge
(1870—76), S. Almqvist (1877—92) och C.
Ångström (1892—1909).
Motbevis, jur., bevis, som har till uppgift
att förringa verkan av ett redan fört bevis.
Den part, vars yrkande beror av ett visst
faktiskt förhållandes tillvaro, måste, om han
skall få dom till sin fördel, övertyga domaren
om nämnda förhållandes verklighet. Ett
sådant bevis kallas huvudbevis. Föres mot
detta bevisning från andra sidan, blir dennas
uppgift allenast att förringa verkan av det
förra beviset och därmed rubba den visshet,
som detta i och för sig kunnat framkalla.
Detta är motbevis (jfr Bevis 2). I. Afz.*
Motbok, se Alkoholstatistik, sp.
542, 545, och B an k, sp. 839.
Moteld, se Skogseld.
Motelektromotorisk kraft, se Elektriska
maskiner, sp. 597.
Mote’tt, flerstämmig kyrklig konstsång, ofta
med text ur bibeln. Fcfte 1500 betecknade m.
huvudsaki. ett flerstämmigt vokalstycke med
flera texter, på en gång föredragna i de olika
stämmorna. Under 1500-talet var m. en
polyfon konstsång a cappella, sedan en kyrklig
konstsång utan solo (motsats till »konsert»)
men ofta med instrumentalt ackompanjemang.
Av 1400-talets motettkompositörer märkas
Dunstable och Okeghem, av 1500-talets
Pa-lestrina, Lasso och Arcadelt. Under
1800-talet upptogs m. av Leipzigskolan och
utbildades i mera homofon anda av Mendelssohn
och Hauptmann. Av svenskar kan särskilt
nämnas Ludvig Norman. —
Motettaf-t o n, konsert med kyrkliga flerstämmiga
stycken (alla i en sats). — Se H. Leichtentritt,
»Geschichte der Motette» (1908). T. N.
Motettpassion, under 1500-talet
förekommande form av passionsmusik, alltigenom
flerstämmig.
Motgift, Anti’dotum, medel för att
motverka ett i organismen inkommet gift. M.
kan verka mekaniskt, genom
bortskaffande av giftet, t. ex. kräkmedel och
avförande medel, el. kemiskt, då det
neutraliserar el. upphäver giftets verkan i
magsäcken el. tarmarna, och dynamiskt, genom
att upphäva giftets inflytande på organismen,
särskilt nervsystemet, t. ex. kaffe och
sti-mulantia mot opiat och narkotiska ämnen,
atropin mot flugsvampgift (muskarin) och
morfin, morfin mot atropin o. dyl. Först
försökes i allm. magsköljning el. hastigt
verkande kräkmedel, bäst apomorfin, som kan
insprutas under huden. Denna mekaniska
förbehandling är förbjuden, då man misstänker,
att magsäckens vägg är etsad el. uppluckrad,
ss. vid förgiftning med frätande syror el.
alkalier. De olika kemiska motgifterna måste
noga avpassas efter giftet, om man känner
detta. De bästa allmänna medlen äro i många
fall mjölk (utom mot fosfor), äggvita (mot
oorganiska gifter) och garvsyra (mot
växtbaser). Läkare bör snarast anlitas. C. G. S.
Motgångsvärde, jur., se S u m m a r e
visi b i 1 i s.
Moth [mot], Mathias, dansk språkman
(omkr. 1647—1719), 1688 översekr. i kansliet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
