Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorbåtssport - Motorcykel - Motorcykelsport - Motordressin - Motorfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Motorcykel—Motor far ty g
380
Schematisk framställning av en motorcykels konstruktion. 1 framhjul, 2 stänkskärm, 3 frikoppling,
4 gasreglering, 5 styrhuvud, 6 styrstång, 7 tändhandtag, 8 växelarm, 9 magnetapparat, 10 sadel, 11
bagage-ställ, 12 kedjehjul, 13 bakhjul, 14 bakre drivkedja, 15 bakre kedjeskydd, 16 förgasare, 17 främre
kedje-skydd, 18 kopplingspedal, 19 bromsband, 20 bromstrumma, 21 oljetank, 22 bakre cylinder, 23 växelspak,
24 cylinder, 25 gashandtag, 26 bromshandtag, 27 främre avgasrör, 28 bromspedal, 29 oljepump, 30 kåpa
över magnetkedjan, 31 kickstart, 32 växellåda, 33 ljuddämpare, 34 bromsarm.
kordförsök med denna båt. I fråga om
utom-bordsmotorbåtar nådde man 1930 upp i 44,1
knop, vilken fart den amerikanska båten »Oh
My VI» presterat på kort distans. N. Lll.
Motorcykel, tvåhjuligt fordon, försett med
motor. Den första m. byggdes 1885 el. 1886
av de tyska ingenjörerna Gottlieb Daimler
och Wilhelm Maybach, men först fr. o. m.
1893, då en ny, förbättrad konstruktion
framställdes (av tyskarna Hildebrand och
Wolf-müller), fingo m. praktisk betydelse.
Huskvarna vapenfabrik började tillv. av m. 1904.
— En m. bestär av två huvuddelar, själva
cykeln el. velocipeden samt maskineriet. Den
förra skiljer sig i princip icke från en vanlig
trampcykel (se Velociped) men är
alltigenom kraftigare. Ramen är därjämte
fjäd-rande för ernående av en mjukare gång. —
Motorn, som är luftkyld. är på mindre m. vanl.
encylindrig. på större nästan alltid två- el.
någon gång fyrcylindrig. Tvåcylindriga motorer
byggas oftast i V-form. Såväl två- som
fyr-taktmaskiner (se Fö r b r ä n n i n gsma sk in)
användas, de förra dock huvudsaki. på mindre
m. Bränslebehållaren är placerad under övre
ramröret, och tillförseln av bränslet till
förgasaren sker genom bränslets egen tyngd.
Tänd-ningen sker vanl. genom »magnetapparat»
(elektromagnetisk ljusbågständning).
Moderna m. äro försedda med elektrisk belysning
från ackumulator, som laddas av en med
motorn sammankopplad generator.’På senare tid
ha i marknaden förts kombinerade tänd- och
ljusmaskinerier, i vilka magnetapparaten och
generatorn för belysningen äro sammanförda
i ett gemensamt hus el. hölje. Motorn måste
vara försedd med ljuddämpare (se d. o.). —
Kraftöverföringen från motoraxeln sker med
länkkätting, kardanaxel el. mera sällan rem
(på små m.). De allra flesta m. äro försedda med
växellåda, vanl. för tre olika hastigheter, och
kraftöverföringen sker då i regel medelst två
länkkättingar (från motoraxeln till växeln
och därifrån till bakhjulet) utom i det fall,
att växellådan är sammanbyggd med
motorhuset. då överföringen här sker medelst
kugghjul. När på små maskiner växellåda saknas,
överföres kraften direkt från motoraxeln till
bakhjulet. Vidare äro m. i regel försedda
med frikoppling och två bromsar, som
manövreras med resp, pedal och handtag. Större m.
sammankopplas ofta med sidvagn för en
per
son. — M. ha stor betydelse icke endast inom
sporten (se Motorcykelsport) utan
även som rent praktiska
fortskaffningsme-del. Antalet i Sverige befintliga m. uppgick
i juni 1930 till över 57,000. — För m. gäller
i vissa avseenden samma lagbestämmelser
som för automobil. O. B-n.
Motorcykelsport. Med fullkomnandet av
motorcyklarna, särskilt motorerna, har m.
utvecklats i rask takt. Man har alltmer
övergått från landsvägs- till ren
hastighetskör-ning på bana. En i Sverige mycket populär
form av m. är d i r t t r ack [dät träk],
en tävling på jordbana med kurvor utan
dos-sering. — Världsrekorden äro (1 jan. 1931)
för 1 km (cementerad landsväg) flygande start
(se Start): solovagn (kl. E) 242.59 km/tim.
(förare J. S. Wright), med sidvagn (kl. G) på
isbana 189,03 km/tim. (E. Magner); för 1 eng.
mil (isbana) flygande start: solovagn 219,54
km/tim. (E. Henne) och med sidvagn 189,52
km/tim. (E. Magner). — M:s utveckling i
Sverige kan till stor del tillskrivas Svenska
motorklubben, förk. S. M. K. (stiftad
1913 som Svenska motorcykelklubben, vilket
namn ändrades till det nuv. 1925, då även
bilsport upptogs på programmet). Klubben, som
sedan 1929 varit sammanslagen med
Motormännens riksförbund (under den gemensamma
förk. S. M. K. M.), är ansluten till Fédération
Internationale des clubs motocyclistes och har
f. n. (1 jan. 1931) omkr. 6,000 medl.,
fördelade på 27 lokala vd. O. B-n.
Motordressin, en dressin (se d. o.), som (i
regel vid trehjulig m.) framdrives med
motor-eykelmotor; större, fyrhjuliga dressiner ha
starkare motorer.
Motorfartyg, enl. sv. författningar om
sjö-fartssäkerheten annat maskindrivet fartyg än
ångfartyg. De utgöras i regel av medelstora
och stora fartyg med numera nästan
uteslutande dieselmotorer såsom
framdrivningsma-skineri. M:s fördelar framför ångfartygen bero
närmast på bortfallandet av ångpannor och
kolrum, vartill kommer mindre
bränsleförbrukning. Olägenheterna äro svåra
materialpåkän-ningar, högt kompressionstryck och hög
temperatur i cylindrarna, det jämförelsevis stora
antalet hjälpmaskiner, användningen av
komprimerad luft ombord, svårigheter vid
fartygs-rummens uppvärmning och framställande av
färskvatten m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
