Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorbåt - Motorbåtssport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377 Motorbåtssport 378
Bild 2. Glidbåtar (hydroplan) under hög fart.
gen bildande var sin förstäv. Sjöslädarna
framdrivas i allm. med ett par ytpropellrar
samt ba ett roder på vardera sidan. Det
finnes ex. på sjöslädar med 40—50 knops fart.
Snabbgående, lätta m., racers (»ilbåtar»),
byggas dels rundspantade, jämförelsevis långa
och smala med skarpt förskepp och plattare
akter, dels som V-bottenbåtar el. sjöslädar,
dels och oftast som hydroplan el.
glidbåtar (se bild 2 och art. Hydroplan 1).
Dessa senare ha vanl. ett steg, d. v. s.
bottnen är försedd med en tvärgående avsats,
så att hydroplanet, då det skjuter fart, lyfter
fören och blott ligger an mot vattnet akterut
och på den närmast för om steget befintliga
delen av bottnen.
Bland alla motorbåtstyper, som finnas för
skilda ändamål, må nämnas
fiskemotorbåtar, tullkryssare och tulljagare,
lotsmo-torbåtar, livräddningsmotorbåtar, motortor-
Bild 3. Hydroplan med utombordsmotor.
pedbåtar m. m. Med hänsyn till sjöduglighet
och användningsområde brukar man i Sverige
indela motorkryssare i utomskärs- och
inom skärskryssare, för vilka
föreskrifter finnas utarbetade av Sveriges
frivilliga motorbåtskår. Av Kungl.
motorbåtklubben (se d. o.) ha
publicerats »Bestämmelser och råd för
motorbåtars byggnad och utrustning» (1929).
Smärre båtar förses ofta med u t o
m-bo rd s mo to r e r, som lätt kunna fråntagas
och påsättas akterspegeln. Sådana u t o
m-bordsmotorbåtar förekomma dels som
relativt långsamgående rundspantade båtar,
dels som mera snabbgående V-bottenbåtar
och hydroplan (bild 3). N. Lll.
Motorbåtssport. För tävlingsändamål ha
motorbåtar fått ganska stor användning.
Man kan därvid skilja mellan två
huvudgrupper: tävlingar, där ett visst m ä
t-ningstal lägges till grund för bedömande
av båtarnas prestationer, samt tävlingar, där
klassindelningen baseras på m o t o r n s c
y-1 i nder volym och sedan farten enbart
blir avgörande för segraren inom varje klass.
Dessutom förekomma s. k. m a n ö v e r
tävlingar, som avse att premiera båtförarens
förmåga att snabbt manövrera och
sjömans-mässigt sköta sin båt.
Vid det första slaget av tävlingar
bestämmes mätningstalet efter en viss formel, i
Sverige under åtskilliga år efter en av prof. K.
Ljungberg (se d. o.) uppställd dylik,
vari motorns på speciellt sätt beräknade
effekt i ahk, båtens längd och viktdeplacement
ingå. En båts uppnådda hastighet i knop
jämföres sedan med dess mätningstal; kvoten
dem emellan benämnes k v a 1 i t e t s t a 1, och
dettas storlek är bestämmande för resultatet
på så sätt, att ju större kvalitetstalet är, dess
bättre anses båten ha varit. I Sverige ha
tävlingar efter denna princip ordnats dels som
»individuella», dels som »terrängtävlingar»,
de förra på en relativt kort, rak distans, de
senare på långa banor, varvid besättningens
navigationskunnighet och båtens sjöduglighet
även betydligt kunna inverka på resultatet.
Numera tillämpas i stor utsträckning av
docent H. F. Nordström uppställda formler
för mätningstalet, som uttryckes med hjälp
av bränsleförbrukningen per timme och
vikt-deplacementet.
Vid det andra slaget av tävlingar,
»racer-tävlingar», tillämpas ofta de s. k,
internationella klasserna. Inombords- och
utombords-motorbåtar indelas därvid i fem, resp, sex
klasser, beroende på cylindervolymens
storlek. Så ordnade motorbåtstävlingar bli mera
lika andra slags idrottstävlingar därigenom,
att alla båtar i samma klass anses likställda.
Tävlingar utan egentliga restriktioner i
fråga om motorer och skrov förekomma,
då världsrekord i fart bruka
sättas. För båtmotorernas och motorbåtarnas
utveckling ha dessa tävlingar, som ju bli
mycket dyrbara, åtm. tidigare haft en viss
betydelse; numera har konkurrensen
fram-bragt sådana bensinslukande vidunder med
flera tusen axelhästkrafters maskineri, att
värdet blir mera tvivelaktigt.
Det nuv. världsrekordet i hastighet för
motorbåtar är 85,6 knop och nåddes av major
H. Segrave 1930 med »Miss England II»
(4,000 ahk); han omkom dock vid sina re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
