Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorfartyg - Motorgenerator - Motorisera - Motorisk - Motormätare - Motorplog - Motorskida - Motorsprit - Motortorpedbåt - Motorvagn - Motorvält - Motraye, Aubry de La - Motreformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motorgenerator—Motreformationen
381
Först omkr. 1912 byggdes för storsjöfart och
reguljär linjefart avsedda lastmotorfartyg,
Sverige och Danmark gingo i spetsen, och
den svenska handelsflottans första
oceangående m. var »Suecia» om 3,700 bruttoton.
Under senare år ha även oceangående
motordrivna passagerarfartyg byggts, och den svenska
handelsflottan upptar sedan 1928 två dylika,
nämligen Svenska Amerikalinjens
»Grips-holm» om 18,016 och »Kungsholm» om 21,610
bruttoton. Av m. finnas f. ö. i Sverige
malm-lastfai tygen »Amerikaland» och »Svealand»
(vartdera om 15,300 bruttoton), åtskilliga
större oljetankfartyg samt ett flertal
lastfartyg. M. ha hastigt utvecklats. Av
världs-handelstonnaget, som i fråga om fartyg om
100 bruttoton el. mera 1930 uppgick till 32,713
fartyg om 69,607,644 bruttoton, utgjorde
antalet m. 2.476 om 7,816.159 bruttoton. Den
sv. handelsflottan räknade år 1930 av
fartyg om 100 bruttoton el. mera 143 m. om
459,099 bruttoton, vartill kommo 116 med
hjälpmotorer försedda segelfartyg om 18,512
bruttoton.
I örlogsflottorna förekomma ännu (1931)
inga större m. men väl mindre, ss.
motortorpedbåtar (se d. o.) och u båtsjagare (se d. o.),
varjämte u-båtar alltid äro motordrivna.
Tyska marinen bygger dock ett 10.000 tons
pansarskepp med dieselmotorer. Två
finländska pansarbåtar, som nu byggas, om 4,000
tons deplacement ha fyra dieselmotordrivna
elektriska generatorer, som lämna ström till
två elektriska propellermotorer. ö-g.
Motorgenerator, se Elektriska
maskiner, sp. 604.
Motorisèra, utrusta med mekaniska
driv-anorduingar, såsom ersättning för dragare,
särskilt genom användning av automobiler,
traktorer, motorvältar o. dyl. transpoitmedel
el. arbetsmaskiner. G. H-r.
Motorisk (se Motor). 1. (Med.) Som
förmedlar el. har samband med innervationen av
kroppens muskler. — Motoriska
nerver, se Nerver. — Motoriska zonen,
se Hjärnverksamhet, sp. 1124. — 2.
(Filos.) Motorisk kallas en person, vars
föreställningar och minnen övervägande
bestå av ansatser till tal- (el. skriv-)rörelser.
Denna föreställningstyp är vanl. uppblandad
med den auditiva (se A u d i t i v).
Motormätare, ett slags energimätare. Se
Elektriska mätinstrument, sp. 607.
Motorplog, se Plog.
Motorskida, ett slags skida, som nyttjas
för att underlätta en motorcykels
manövrering på snöiga vägar, varvid en skida
anbringas på vardera sidan om motorcykeln. En
svensk ingenjör vid namn Park torde ha
varit den förste, som konstruerat en
användbar m. O. B-n.
Motorsprit, i förordningen ang. handel med
skattefri sprit sådan s. k. dubbeldenaturerad
sprit, som denaturerats på sätt
Kontrollstyrelsen föreskrivit beträffande sprit, avsedd
för användning till motordrift. Man skiljer
mellan motoralkohol (egentlig m.) och
lättbentyl. Motoralkohol är
högkoncent-rerad sulfitsprit med en styrka av omkr.
99.5 % och denaturerad med 6 g
krotonalde-hyd per 1 absolut alkohol; spec. v. O.soo vid
15° C. Lättbentyl är en blandning av 25
vikt
382
procent motoralkohol och 75 viktprocent
bensin; spec. v. 0,740—0.745, beroende på den
använda bensinens vikt. M. får av försäljare
endast utlämnas till motorbränsle under
iakttagande av vissa av Kontrollstyrelsen
fastställda regler. G. H-r.
Motortorpedbåt, mindre krigsfartyg (12—
15 tons deplacement), motordrivet med hög
fart (37—41 knop), bestyckat med torpeder
och kulsprutor el. automatkanoner. M.
kommo under världskriget till användning i
farvatten av begränsad utsträckning. Efter
världskriget använde brittiska
sjöstridskrafter m. vid operationer mot Sovjetunionen i
Finska viken. Sv. flottan har anskaffat två
m. från Italien (nu utrangerade) och två m.
från England (Thornycroftbåtar, byggda 1925).
M. ingå bl. a. i Finlands, Italiens och
Jugoslaviens flottor. Jfr Torpedbåt. ö-g.
Motorvagn, i allm. fordon med egen motor,
ss. automobiler, elektriska transportvagnar,
spårvagnar (även till skillnad från
släpvagn) samt dylika vagnar för järnvägsdrift.
Inom järnvägstekniken är m. en med egen
motor driven vagn, avsedd att samtidigt
tjänstgöra både som lok och som passagerar- el.
godsvagn. M. av det senare slaget fingo större
spridning först under senare hälften av
1870-talet. Sedan man från 1880-talet vid skånska
och danska järnvägar använt ångvagnar —
dylika ha särskilt i England kommit till stor
användning —, har man i Sverige alltmer
övergått till m., drivna med explosionsmotor,
antingen med mekanisk överföring av kraften
till hjulaxlarna el. elektromekanisk. I förra
fallet brukas bensinmotor, i senare vanl.
dieselmotor (se vidare Elektriska
järnvägar, sp. 588). O. B-n.
Motorvält, motordriven vägmaskin, se Vält.
Motraye [måträ’], Aubry de La, fransk
reseskildrare (1674—1743). Reste bl. a. i
Medelhavsländerna, besökte därvid Karl XII i
Bender och gjorde svenskarna pekuniära o. a.
tjänster. 1715—20 vistades M. i Sverige och
sammanträffade ånyo med Karl XII under
norska fälttåget 1716. Sina resor skildrade
han i »Voyage en Europé, Asie et Afrique»
(2 bd, 1727; en eng. övers, av hans manuskript
trycktes utan hans vetskap 1723). Han utgav
även »Voyage en diverses provinces de la
Prusse ducale» etc. (1732). Utdrag ur M:s
reseskildringar utkommo 1918 i sv. övers. —
M. iakttar med turistens vakna men ofta
ytliga blick. — M. utgav kritiska
anmärkningar till Voltaires »Charles XII» (1732),
vilka Voltaire införde och besvarade i 1733 års
uppl. av nämnda verk. G. J-n.
Motreformationen betecknar inom nutida
historieskrivning den väldiga rörelse under
1500- och 1600-talet. genom vilken den
rom.-kat. kyrkan sökte utåt återvinna sin genom
den protestantiska reformationen rubbade
maktställning i Europa och inåt genomföra
den »reformation till huvud och lemmar»,
varom krav framställts på 1400-talets stora
reformkonsilier. På Tridentinska mötet (se
d. o.) med dess fasthållande av medeltidens
lära och kyrkoideal gavs den fasta normen
för den motreformatoriska rörelsen. Den
spanska monarkien, särskilt under Filip II,
Gui-serna i Frankrike och »ligan» i Tyskland
trädde i spetsen för protestantismens
bekäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
