Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mott, John Raleigh - Motta, Giuseppe - Mottagningsbevis - Motte-Fouqué, de la - Mottfjärilar - Mottl, Felix - Motto - Motu proprio - Motus - Motzfeldt, släkt - Motzfeldt, Ketil Johnsen Melsted - Motzfeldt, Peter - Motzfeldt, Ulrik Anton - Mouche - Mouches volantes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Motta—Mouches volantes
386
för Kristliga studentvärldsförbundet. — Bland
M:s arbeten märkas »The evangelisation of
the world in this generation» (1900) och
»The decisive hour of christian missions»
(1910). A. W-r.
Motta [må’ta], Giuseppe, schweizisk
politiker (f. 1871). Blev jur. dr 1893 och
därpå advokat i Airolo. S. å. blev M. led.
av kantonen Ticinos stora råd och 1899 av
schweiziska
national-rådet, där han slöt
sig till den
katolskkonservativa minoritetsgruppen och snart
väckte
uppmärksamhet genom sin
glänsande vältalighet.
Sedan 1912 är han
medlem av förbundsrådet,
där han först haft
finans- och sedan
utri-kesärendena om hand.
Han var 1915, 1920
och 1927
Edsförbun
dets president. M. har varit schweizisk
delegerad vid Nationernas förbunds församling
från 1920 och var 1924 församlingens
president. Han har under samarbete mellan de
under världskriget neutrala staterna sökt
verka för förbundets utveckling till närmare
överensstämmelse med dess ursprungliga idé;
bl. a. har han kraftigt tagit till orda för
förbundets universalitet. F. K. J.
Mottagningsbevis, bevis om att
värdeförsändelse, paket, postanvisnings- el.
postgiromedel vederbörligen utlämnats till adressaten.
Avgiften är densamma som för ett brev av en
viktsats till försändelsens adressland. M. kan
även begäras efter försändelses avlämnande,
då avgiften fördubblas. E. G-e.
Motte-Fouqué [måt-foke’], d e 1 a, se F o
u-q u é.
Mottfjärilar, Pyra’Udae, fam. av
småfjäri-lar, som utmärkas av mot spetsen bredare
framvingar. Många m. äro skadegörare på
säd, upplagrade förråd av mjöl o. a.
födoämnen. De viktigaste äro mjölmottet
(se d. o.) och kvarnmottet, Ephestia
kühniella, som har 19—23 mm spännvidd,
skiffergrå framvingar och ofta anställer
skada i kvarnar. Till kulturväxternas fiender
hör kålmottet, Pionea forficalis, med
ockragula framvingar, 2—3 sneda streck
riktade mot vingspetsen och en spännvidd av
26—28 mm. Larven är ljusgrön med tre
mörkare gröna längsband och på vardera sidan
av kroppen en smal, vitaktig linje. Kålmottet
uppträder med två generationer årl.; larverna
kunna ibland göra skada genom att förtära
bladen av kålväxter. Vidare märkes k r u
s-bärsmottet, Zoplwdia convolutella, vars
larver angripa krusbär. Enstaka former ha
anpassat sig för vattenliv (se Acentropus
n i v e u s). G. G.*
Mottl [må’tl], Felix, tysk dirigent och
tonsättare (1856—1911), elev av
konservato-riet i Wien. Var hovkapellmästare i
Karls-ruhe 1881—1903, sedan i München, där han
blev ledare för musikhögskolan och
hovoperan. Efter 1886 var M. även dirigent för
festspelen i Bayreuth. Han ansågs som sin
sam
tids främste Wagnerdirigent och verkade
även för Berlioz och nyromantikerna. M. skrev
själv operor och musikdramer. T. N.
Motto [må’tå], it., eg. tänkespråk, lösen,
infall; ett kortare uttalande, ofta ordspråk,
citat o. dyl., satt som påskrift el. överskrift
på skrift, bokkapitel o. s. v.
Mötu pro’prio, lat., av egen drift;
självmant. I den påvliga kurialstilen betecknar
uttrycket en på påvens eget initiativ
tillkommen förordning, mest rörande
förvaltningsfrågor, som kräva snabbt avgörande, och
därför offentliggjord utan de vid bullor etc.
vanliga kansliformerna. E. Nwn.
Mötus. 1. (Astron.) M. p r o’p r i u s,
egenrörelse, se Stjärnor.
2. (Mus.) Stämmornas rörelser i förhållande
till varandra. M. conträrius, motrörelse;
m. obliquus, sidorörelse; m. re’etus,
parallellrörelse. T. N.
Motzfeldt, norsk släkt, inkom från
Danmark med generalmajoren Peter Nicolai
M. (d. omkr. 1735), som var chef för
nordan-fjällska dragonreg:tet 1718. Förföljd av
svenske generalen De la Barre, måste M. draga
sig söderut till Gudbrandsdalen. Om P. N.
M:s sonsons son P. M. samt dennes
söner U. A. M. och K. J. M. M. se nedan.
— U. A. M:s son Ernst M. (1842—1915)
blev 1869 höiesterettsadvokat, var 1888—90
statsrevisor och 1890—1912
höiesterettsasses-sor, med avbrott 1893—95, då han var
medlem av E. Stängs andra ministär
(konservativ). (J. J-n.)
Motzfeldt, Ketil Johnsen Melsted.
norsk politiker (1814—89), son till P. M. Var
1841—44 chef för de första
djupvattenslod-ningarna utanför Finmarkens och Möres
kuster, blev 1852 inspektor för de stora
havs-fiskerierna och 1857 generalpostdirektör. 1860
—61 var M. statsråd och chef för postdep.
1854—60 och 1871—85 var han stortingsman
och led. av flera viktiga kommittéer. M. var
i grund och botten konservativ men för
självständig att tillhöra något parti. K. V. H.*
Motzfeldt, Peter, norsk statsman (1777—
1854); jfr släktart. Blev dansk officer 1795
och chef för artilleridetachementet i Bergen
1809. M. var 1814 led. av riksförsamlingen
på Eidsvoll — där han var en inflytelserik
medlem av självständighetspartiet — och av
det utomordentliga stortinget, där han röstade
mot unionen. 1814—37 var M. statsråd och
1839—41 led. av och norsk ordf, i den första
unionskommittén. K. V. H.*
Motzfeldt, Ulrik Anton, norsk jurist
(1807—65), son till P. M. och bror till K. J.
M. M. Konstituerades som prof, i
rättsvetenskap 1834 och utnämndes därtill 1839 samt
var 1842—47 och från 1852 assessor i
Höieste-rett. M. var stortingsrepresentant 1851—60
samt därunder stortingspresident 1857—58
och lagtingspresident 1859—60. Hans förslag
till grundlagsändring 1854 om
ståthållarskaps-institutionens upphävande ledde till
»ståthål-larstriden» 1860. M. var 1836—40 huvudred,
för Den Constitutionelle. K. V. H.*
Mouche [moj’], fr., fluga; musch (se d. o.).
Mouches volantes [mö’/ vålä’t], fr., eg.
»flygande flugor», ett entoptiskt fenomen (se d.
o.), vilket ter sig som grå el. mörka punkter,
XIV. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
