Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mozart, Wolfgang Amadeus (Johannes Chrysostomus Wolfgangus Theophilus) - Mozarteum - Moån (Moälven) - mp - M. P. - Mpret, Mbret - Mr. - Mraczek, Joseph Gustav - Mrs. - m. s. - Mschatta, Msjatta - Msta - Mstislav - M:t - Mt. - Mtesa - Muallakat, Moallakat - Muallaqat - Muansa - Muata Jamvos rike - Muawija - Muciner, Mucinämnen el. Slemämnen - Mucius, släkt (Scaevola) - Mucius, 1. Gajus Mucius Cordus - Mucius, 2. Quintus Mucius Scaevola (Augur) - Mucius, 3. Quintus Mucius Scaevola (Pontifex maximus) - Muckadell - Mucke, Ernst - Mucor, Mucoraceae - Mucosa - Mucronatakrita - Mudania - Mudder - Mudderelevator - Mudderpråm - Mudderskopa - Mudderverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Mozarteum—Mudderverk
394
bilder. M:s ungdomsverk fingo en ny
belysning av T. de Wyzewa (1911; på fr., jämte
G. de Saint-Foix). Med detta verk som grund
utgav A. Sehurig en ny Mozartbiogr. (2:a
uppl. 1923; på ty.). Flera Mozartföreningar
ba utgivit årsberättelser. En
Mozart-Jahr-buch började utkomma 1922. En sv. biogr.
av A. Hillman utgavs 1917.
Mozartfors-kare ha även varit Nissen (g. m. M:s änka),
L. Nohl, Leitzmann och Pohl (författare av
den märkliga skriften »M. und Haydn in
London», 1867). En Mozartbibliogr. utgav H. de
Curzon (»Revue critique des ouvrages relatifs
ä W. A. M.», 1906). — M:s porträtt återges
på vidstående plansch. T. N.
Mozarteum [måtsarte’om], ett 1842 i
Salzburg grundat konservatorium med särskilt
Mozartmuseum.
Moån (Moälven), se Ångermanland,
mp, mus., me’zzo pia’no, halvsvagt (el.
me’no pia’no, mindre svagt).
M. P. [em pi], eng. förk. av Member of
Par-liament, parlamentsledamot.
Mpret, M b r e t (av lat. imperätor), alban.,
furste, se A 1 b a n i e n, sp. 398.
Mr., förk. av eng. Mister.
Mraczek [mra’tfäk], Joseph Gustav,
tjeckisk tonsättare (f. 1878), konsertmästare
vid teatern i Brünn 1897—1902, violinlärare
vid konservatoriet där 1898 och
kompositions-professor vid konservatoriet i Dresden från
1919. M. har komponerat flera operor och
orkesterverk i nationell anda, vilka vunnit
stor popularitet i Tyskland och
Tjeckoslovakien. Biogr. av E. H. Müller (1918). T. N.
Mrs., förk. av eng. Mistress.
m. s., mus., ma’no sini’stra, vänster hand.
Mschatta, Msjatta, se
Muhammedansk k o n s t, sp. 403.
Msta, flod i mell. Ryssland, kommer från
sjön Mstino och utfaller i Ilmen s. ö. om
Novgorod; står genom kanal i förbindelse med
Volgas biflod Tverza.
Mstislav [-la’f], namn på flera medeltida
ryska furstar, av vilka en, som efter fadern,
Vladimir Monomach, 1125—32 var storfurste
i Kiev, var g. m. Inge d. ä:s dotter Kristina.
M:t, förk. av Majestät.
Mt. (plur. M t s.), eng. förk. för mount, berg,
i geografiska namn.
Mtesa, konung i Uganda (se
Uganda-protektoratet).
Muallakät, M o a 1 lak ä t (arab. plur.
mu-’allaqät), berömd samling av arabiska
skaldestycken från tiden före Muhammed. Den
egentlige redaktören av denna antologi,
sådan vi nu äga den, var den namnkunnige
Hammäd er-räwija, »berättaren» (d.
omkr. 771). Förf, till de sju i samlingen
intagna sångerna äro Imru-ul-qäi’s, Ta’rafa,
ZuhaPr, LebTd, A’ntara, Amr bin Kulthüm
och Härith. Samlingens namn betyder
»halsband». Innehållet rör sig mest kring fejder
mellan arabiska stammar, förf:s egna
bedrifter därunder, beskrivningar på hans kamel
och hans älskarinna m. m. Av araberna
räknas M. till deras klassiska litteratur och har
flitigt kommenterats. En god, med arabisk
kommentar försedd uppl. av hela samlingen
är F. A. Arnolds »Septem morallakät» (1850).
Helt el. delvis har M. översatts till ty. av
Rückert, Wolff, Nöldeke o. a. K. V. Z.*
Muallaqät, se M u a 11 a k a t.
Muansa, se M w a n z a.
Mua’ta Jamvos rike, se L u n d a 2.
Muäwija, se K a 1 i f a t, sp. 149.
Muclner (av lat. mücus, slem), M u c i
n-ämnen el. Slemämnen, förekomma i
kräldjurs och fiskars hud samt vid en
sköldkörtelsjukdom, myxödem (se d. o.), även i
däggdjurens. Dessutom förekomma m. i
saliven, i senor, brosk, bindväv, navelsträng o.
s. v. Mucinämnen äro sammansatta
äggviteämnen, glykoproteider (se d. o.),
vilka vid hydrolysering med syror ge dels
äggviteämnen, dels kolhydrat. M:s kemiska
sammansättning är ej fullt känd. E. Abr.
Mücius, fornromersk släkt med tillnamnet
Scaevola. 1. Gajus M. Cordus
begav sig enl. sagan under kriget med den
etruskiske konungen Porsena 508 f. Kr.’ in i
fiendernas läger för att mörda konungen. Av
misstag dödade han i stället dennes
sekreterare. Gripen samt hotad med marter och död,
höll han sin högra hand över offerlågan och
lät den förbrännas; han fick därför
tillnamnet Scaevola (»vänster hand»). — 2. Q u i
n-tus M. Scaevola, kallad A u g u r, måg
till Laelius d. y., rättslärd, lärare bl. a. till
Cicero. Han var sansad och modig samt
försökte hålla medelvägen mellan partiernas
ytterligheter. — 3. QuintusM. Scaevola,
med tillnamnet Po n t if ex maximus, en
överlägsen jurist och betydande talare. Även
han samlade flera lärjungar, ss. Sulpicius och
Cicero (efter Augurns död). M. mördades 82
f. Kr. på den yngre Marius’ befallning. R. Tdh.*
Muckade’ll, f. d. grevskap på Fyn,
Svend-borg amt, Danmark, upprättat 1784 av greve
A. C. Schaffalitzky de Muckadell, upphävt
1925 och ersatt av penningfideikommiss på
1,847,367 kr. Huvudgård var Arreskov, vars
äldsta kända borg nedbrann 1264; nuv.
huvudbyggnad uppfördes 1558—73.
Mu’cke, Ernst, se M u k a, E.
Mücor, Mucoräceae, bot., se Fykomyceter.
Mucösa, lat., slemhinna.
Mucronätakrita, geol., översta delen av
se-non (se Kritsystemet), utmärkt genom
förekomsten av Belemnitella mucronata.
Muda’nia, turkisk stad i Mindre Asien, vid
en vik av s. Marmarasjön; 13,866 inv. (1927).
Silkesodling. I M. slöts stillestånd mellan
Turkiet och Grekland 11 okt. 1922.
Mudder, bottenmassa, särskilt i sjö- el.
flodbottnar.
Mudderelevator, anordning vid större
mudd-ringsarbeten för att från mudderpråmar
uppfordra mudder till en viss höjd, varifrån det
i lutande rännor genom vattenspolning föres
ut över en avstjälpningsplats i land.
Konstruktionen är densamma som vid
mudderverk (jfr d. o.) av paternostertyp. G. H-r.
Mudderpråm, pråm för muddertransport,
vanl. försedd med fällbara bottenluckor,
genom vilka muddret kan .utrinna på
tömnings-platsen. Ax. L.
Mudderskopa, skopformigt verktyg av järn,
som brukas vid handmuddring, då m. är
försedd med långt skaft, eller vid
maskinmudd-ring, då m. utgör en direkt arbetande del i
mudderverk (jfr d. o.). Fr. E.*
Mudderverk. 1. Torrmudderverk, se
Grävmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
