Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mudderverk - Muddusjaure - Mudéjarstilen - Mudir - Mudirie - Mudraraksasa - Mudros - Mudukulattur - Mueddin el. Muezzin - Muelich, Mielich el. Müelich, Hans - Muezzin - Muff (maskinelement) - Muff (klädesplagg) - Muffel - Muffelugn - Muffkoppling - Mufflonfår - Mufti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Muddusjaure—Mufti
395
2. Flytande m., ett slags fartyg med
maskinella anordningar för att upptaga
bottenmassa från sjöar, floder, kanaler, hamnar
m. m. Muddringsarbetet utföres vanl. medelst
mudderskopa (se d. o.), och m. uppdelas i
en-skopiga m. och m. med skopkedja, s. k.
pater-nostermudderverk (flerskopiga m.). De förra,
som fått sin största användning för
grävning i hård botten och sprängsten, ha vanlig
mudderskopa, vid mycket hård botten oftast
ersatt av en särskild s. k. gripskopa
(grab-mudderverk). De senare, som nyttjas i lösare
jordlager, ha sina mudderskopor fästa vid
en ändlös kedja, löpande över två hjul, av
vilka det ena är fastsatt på lämplig höjd på
fartyget och det andra vid en ram, som kan
sänkas till det bestämda grävningsdjupet.
Muddermassan utstjälpes vid övre vändläget.
För muddring av lös sand- el. dybotten
användas med fördel s. k. sugmudderverk, som
äro försedda med kraftiga pumpar, vilka
uppsuga sanden genom sugrör, nedsänkta till
bottnen. — M. kallas någon gång »bagger»
(ty.). Ax. L.
Mu’ddusjaure, sjö i Gällivare socken,
Lappland (se karta vid d. o., mellersta bladet); 3
kvkm, 385 m ö. h. Omges av Muddu
smyrar na och avflyter till St. Lule älv genom
Muddusjokk (flodområde omkr. 500 kvkm),
som i nedre loppet är kanjonartat nedskuren
och bildar fallen Övre och Nedre M u d
duskårtje (resp. 42 och 17 m höga).
Mudéjarstilen [mode^ar-] (av arab,
mu-da’ddjan, skattskyldig; sp. mudéjares, de till de
kristna skattskyldiga morerna), en under 1000
—1100-talet i det kristna Spanien uppkommen
arkitektur- och dekorationsstil, som förenar
gotiska och moriska stilelement. Spetsbågar
omväxla med tagg- el. klöverbladsbågar i
kyrk- och palatsarkitektur, och ytorna både
i byggnadskonst och konsthantverk äro fyllda
med egenartade geometriska ornament,
flam-boyantformer och gotisk-moriska
inskrifts-band. M., som fortlevde ännu på 1500-talet,
ehuru då uppblandad med italienska
renäs-sansstilsdetaljer, spreds med utvandrare till
det spanska Amerika. — Jfr
Muhammedansk konst. Litt.: A. L. Mayer, »Der
spanische Nationalstil des Mittelalters, Der
Mudéjarstil» (1922); »Mudejar wood-carvings»
(i The Collection of the Hispanic Society of
America 1928). E. L-k.
Mudir, arab., den titel, som tillägges en
egyptisk guvernör över någon av landets 14
prov, (jfr Egypten, sp. 373); i Turkiet en
vanlig byfogde eller kommunal föreståndare
i ett mindre distrikt, mudirlik-, mekteb
mu-däri, skolföreståndare. G. Rqt.
Mudirie, se Egypten, sp. 373. Jfr Mudir.
Mudräräksasa, indiskt politiskt drama av
Vigäkhadatta (antagl. senare hälften av
400-talet e. Kr.). Jfr C h a n d r a g u p t a.
Mu’dros, stad vid Mudrosbukten på grek,
ön Lemnos; 1,908 inv. (1928). Var under
världskriget operationsbas för Englands och
Frankrikes flotta under försöket att forcera
Dardanellerna. I M. slöts 30 okt. 1918
stille-stånd mellan de i världskriget allierade
makterna och Turkiet.
Mudukulattur, en Svenska kyrkans
mis-sionsstation i Främre Indien, s. om Madura,
gr. 1919.
396
Mue’ddin el. M u e’z z i n (arab. mu’a’ddin),
böneutropare, d. v. s. en muhammedan, som
från minaretbalkongen (se Minaret) på
bestämda tider sjunger det böneformulär
(arab. ’adän), varmed de troende kallas till
bön. K. V. Z.*
Muelich [my’li^], Mielich el. Müelich,
Hans, tysk målare (1516—73), lärjunge till
sin fader, målaren Wolfgang M. (d. 1542), och
Altdorfer. Född i München, anställdes M.
efter en studieresa till Italien omkr. 1540 som
hertig Albrekt V :s hovmålare och utförde åt
denne teckningar till praktrustningar,
guld-och silverarbeten samt konstnärligt mycket
betydande miniatyrmålningar till Orlando di
Lassos psalmer och till inventariet över den
hertigliga samlingen av smycken (1546—55;
i Münchens statsbibl.). Dessutom målade M.
porträtt för bayerska hovet och Münchens
borgare (nu i Münchens Pinakothek och i
Wiens gallerier) samt större figurtavlor som
»Korsfästelsen» i Prado (1539) och den på båda
sidor målade pannån i Solna kyrka vid
Stockholm med »Törnekröningen» och
»Gravläggningen» (1543); Solnatavlan togs av
svenskarna 1632 i München (se O. Granberg, »Svenska
konstsamlingarnas historia», I, 1929). E. L-k.
Mue’zzin, se Mueddin.
Muff, maskinelement, som omsluter en eller
flera maskindelar för tätning, stöd,
samman-fogning o. s. v. Se A x e 1 k o p p 1 i n g, sp. 626,
Elektriska ledningsmaterial, sp.
591, och Kör. — För att fästa apparatdelar
vid stativ nyttjas i laboratorier en
klovlik-nande anordning i form av en öppen m. med
ställskruv, vilket redskap kallas muff eller
muffklämma (jfr K 1 o v e). G. H-r.
Muff, klädesplagg, vari båda händerna
kunna instickas till skydd mot kyla. M. har
sporadiskt varit i bruk från medeltiden och
stundom burits av båda könen. Särskilt under
1600- och 1700-talet bars den även av män.
Urspr. var m. två plagg, ett för vardera
handen, liksom muff ti se r, d. v. s. muddar
av päls el. pälsbesatta sådana. A. Lwn.
Muffel, kärl el. kammare av eldfast
material, som i en ugn (se M u f f e 1 u g n)
upphettas till hög temp. De användas, då den
yttre luften och förbränningsprodukterna från
ugnens eldstad måste utestängas från det
där-uti behandlade godset, då därifrån avgående
gaser skola uppfångas och kondenseras el. då
sådana gaser av annan anledning måste hållas
skilda från förbränningsprodukterna. E. S. B.
Muffelugn, ugn, vanl. en flamugn, i vilken
en muffel (se d. o.) är insatt el. inbyggd. M.
användas för röstning av malm, destillering
och sublimering av metaller och kemiska
föreningar, bränning av dekorerade
porslinspjäser, glödgning, blyavdrivning vid
silveranalyser o. s. v. E. S. B.
Muffkoppling, se Axelkoppling, sp.
626, och Rörförbindning.
Mufflönfår, se F å r s 1 ä k t e t.
Mu’fti, arab., »som avger ett utlåtande»
(se Fet va), i varje större muhammedansk
stad anställd ämbetsman, som på anhållan
är skyldig att avge sitt utlåtande rörande
alla teologiska, moraliska, civilrättsliga och
kriminala spörsmål. M. bilda såsom
»lagtolkarnas» kår den andra stora klassen av u’lema
(se d. o.). H. A.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
