Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Muhammedansk konst
404
Bild 1. Plan av Amrs
moské vid Kairo.
naret (se d. o.). Ofta brukades som material
kolonner från raserade antika tempel el. rester
av kristna kyrkor. De märkligaste exemplen
äro stora moskén i Damaskus (se bild på pl.
vid art. Damaskus),
el-Aksä i Jerusalem
(se d. o., bild 5), Amrs
moské vid Kairo (bild
1—2), Sidi Okbas i
Kairouan (bild 3)
och moskén i Cördoba
(se bilder på pl. vid
art. Cördoba). Av
annan typ är
Klippmoskén i Jerusalem (se
d. o., bild 5), även
kallad Omars moské, med
kupol över en
åtta-sidig underbyggnad
(bild 18). Kalifernas
palatsbyggen från denna tid äro försvunna;
dock finnas två märkliga slott i Syriska
öknen: Mschatta och Kuseir Amra. Det förra
(bild 6, 17) är ett fästningsliknande
lägerpalats från omkr. 700 e. Kr. (stora partier av
fasaden finnas numera i
Kaiser-Friedrich-Museum i Berlin), det senare (bild 4) ett litet
lustslott. Båda äro berömda för sin dekorativa
utsmyckning, det senare bl. a. med
väggmålningar i hellenistisk anda (bild 5). Även den
i marmor mejslade ornamentiken i
Cördoba-moskén bygger på hellenistiska förebilder.
Med abbasiderna (från 750) flyttades
rikets tyngdpunkt österut. Huvudstad även
i konstnärligt hänseende blev Bagdad. Nu
följde ett allt starkare persiskt inflytande,
dock uppblandat med turkisk-mongoliska
drag. En storartad stadsanläggning var
Sa-marra, som 838—883 var kalifens residens och
på senare tider utforskats. — Moskébyggena
fortsatte i stort sett efter samma plan som
tidigare. Störst var el-Mutawakkils moské i
Samarra, märklig genom sin spiralvridna, efter
gammalbabyloniska förebilder byggda
minaret (bild 8). En annan mäktig moské av
liknande typ är Ahmed bin-Tulüns i Kairo, där
spetsbågar förekomma (bild 7). Palatsen
byggdes i anslutning bl. a. till det ännu delvis
stående sasanidpalatset i Ktesifon (se d. o.,
med bild) nära Bagdad med smårum
grupperade kring en el. flera stora, välvda hallar,
»iwaner». Till denna typ hör det i ruiner be-
Bild 2. Interiör av Amrs moské vid Kairo.
Bild 3. Sidi Okbas moské i Kairouan.
varade Balkuwara i Samarra, från 859. —
Tidens ornamentik, utförd i stuck, byggde först
på omajjadornamentiken men övergick till
onaturalistiska evighetsmönster. I Samarra
ha påträffats rester av dekorativa
väggmålningar, människor, djur o. a., ledande sitt
ursprung ur den av de persiska sasaniderna
odlade heraldiska stilen. Särskilt viktiga äro
keramikfynden i Samarra (bild 26). Glasyr och
färger äro använda, stundom också en
lysterfärg. — Det turkiska elementet infördes i m.
genom turkmenska nomadstammar, som i
spridda grupper inträngde i den
muhammedanska världen. Märkligast bland dem voro till en
början seldjukerna. De skapade i Främre
Asien ett självständigt sultanat med
Konia (se d o.) som huvudstad. Deras
byggnadsstil, som kan iakttagas i Persien,
Mesopotamien och Turkiet, utmärker sig genom klara,
geometriska, monumentala former, delvis av
centraiasiatisktrarsprung. Deras
gravbyggnader trädde vid sidan om moskéerna som de
viktigaste sakrala arkitektoniska företagen,
dels gravtorn, dels kupolgravar. En ny typ
av gudstjänstlokaler synas seldjukerna ha
infört med den s. k. medresen, en förening av
moské och teologisk högskola. Den utgjordes
vanl. av längor i två våningar kring en öppen
gård samt en framskjutande hall, »iwan»,
mitt på varje sida. Sådana medreser funnos
och finnas delvis ännu i Samarkand, Tebris,
Bagdad och Konia (bild 10). — Seldjukernas
fästningsarkitektur ledde till ståtliga resultat,
särskilt i Aleppo, Damaskus och Jerusalem.
En viktig del av seldjukernas
byggnadsverksamhet utgjorde de i stort antal utefter
färde-vägarna anlagda härbärgena,
»karavansera-jerna» (bild 12). I den seldjukiska
arkitekturen bruka portalerna vara särskilt rikt
dekorerade (bild 11). Keramisk utsmyckning
spelade stor roll i moskébyggena, både i interiör
och exteriör. En förnämlig metallkonst, på
grund av vissa religiösa föreställningar dock
ej i ädel metall, utvecklades främst i
Damaskus och Mosul; även glaskonsten stod högt,
särskilt i Syrien.
En annan stilriktning uppstod i Persien
och närliggande länder genom den nationella
konsttraditionens sammansmältande med nya
stildrag, som medförts österifrån av de
an-stormande mongolskarorna. Gravbyggena
ansluta sig till de seldjukiska men stegra ofta
deras monumentala verkan, ss. i
Timur-lenks gravbyggnad i Samarkand, fullb. 1504.
Utom förut nämnda typer av gudstjänsthus
utvecklades särskilt kupolmoskén. Ornamen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
