Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Muhammedansk konst
40G
tiken upptog flera östasiatiska drag, bl. a.
kinesiska fabeldjur. Den persiska
konstslöjden lämnade underbara resultat, särskilt i
fråga om keramik samt i fråga om
mattväven, en konstart, där Persien jämte
angränsande delar av den muhammedanska
världen står ouppnått (jfr Orientaliska
mattor). — Till de allra vackraste grenarna
av m. hör det persiska miniatyrmåleriet, d. v. s.
illustrerandet av handskrifter (bild 21—23).
Konstarten hade tidigare på arabisk och
bysantinsk grund bedrivits vid abbasidhovet i
Bagdad men uppblomstrade i Persien på
1300-talet och nådde sin kulmen i Herat under
1400-talet. Den störste mästaren var B e
h-z a d (se d. o.), en ny, mer skissartad riktning
genomfördes under schah Abbas’ tid (1586—•
1628) av R i z a A b b as i. Skrivkonsten och
bokbinderiet bidrogo att höja den persiska
bokkonsten. — Även under S t o r
mogu-lerna i Indien (1526—1857) frodades
en betydande m., som stundom upptog drag
från den inhemska s. k. rajputkonsten. Det
var en typisk hovkonst, vanl. av ytterst
praktfull karaktär (bild 13), blomstrande
främst i residensstäderna, ss. Agra, Lahore
och Delhi (se d. o.). Särskilt Jahangir och hans
son schah Jahan voro stora konstbefrämjare,
och den av den senare för hans gemål
uppresta mausolén Taj Mahal utanför Agra (se
d. o., sp. 279—280) räknas som en av världens
skönaste byggnader. Även miniatyrmåleriet
nådde mycket högt inom den indiska m., ej
minst i fråga om porträtt. — Under f a t
i-miderna (969—1171) inföll den egyptiska
m:s storhetstid. Vad som återstår är
huvudsaki. moskéer i Kairo. Äldst är el-Azhar,
färdig 972, senare ombyggd (se bild 8 vid
Kairo). Anmärkningsvärd är den mot
gården vettande arkaden av kölbågar. Den rika
stenornamentiken använder gärna mer el.
mindre stiliserade skrivtecken.
Träornamen-tiken består mest av geometriska
evighets-mönster i karvsnitt. Dock ha människo- och
djurfigurer undantagsvis förekommit. Bland
konstslöjdsalstren märkas särskilt en del
utomordentliga arbeten i glas och bergkristall. —
Som en avläggare av fatimidkonsten i Egyp-
Bild 17. Plan av ruinerna efter Mschatta.
Bild 18. Plan och tvärsnitt av Klippmoskén i
Jerusalem.
ten kan betraktas den med västerländska
inslag uppblandade m. på Sicilien, som bl. a.
alstrade en sidenindustri av stort intresse. —
Fatimidkonsten i Egypten bröts av Saladdin
1171, och under honom och hans efterföljare,
ajjubiderna (1171—1250), då Egypten
politiskt tillhörde ett syriskt-arabiskt rike,
slogs en brygga mellan den seldjukiska
konsten och den egyptiska konst, som utvecklades
under de till härstamningen turkiska m a
m-lukerna (1250—1517). Härvid blandades
den äldre traditionen med nya, särskilt
turkiska drag. Medresen hade införts redan
under Saladdin och utbildades som en mer och
mer utpräglad centralanläggning, t. ex. sultan
Hasans gravmedrese (bild 19) i Kairo (se d. o.,
bild 3), snart följde även kupolgraven (t. ex.
de s. k. kalifgravarna utanför Kairo; se d. o.,
bild 5). Fasadutsmyckningen blev målerisk,
minareten smärt (bild 14); i det inre började
stalaktitmotiven dominera. — Konstslöjden
utvecklades rikt och glänsande under denna
tid. Textilkonsten visade en ny, med hjälp
av kinesiska formelement uppbyggd stil.
Den i n. Afrika och Spanien uppblomstrade
moriska stilen, som till en början haft
sin härd i Spanien, kom från omkr. 1000 att
huvudsaki. utvecklas i Marocko. Där
skapades under hand den rika, sirliga, starkt
dekorativa stil, som nådde sin kulmen i
Spanien under de moriska väldenas sista tid där,
särskilt i Alhambra. Moskéerna fingo ofta
tegelstenspelare i st. f. kolonner, bågarna
slogos i kraftigt svängd hästskoform.
Minareten fick form av ett högt, fyrsidigt torn
med parallella sidor (bild 15), av det slag, som
Bild 19. Plan av sultan Hasans gravmedrese i Kairo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
