Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk konst - Muhammed bin Abi Amir - Muhammed el-Mahdi - Muhammed Emin Ali pascha - Muhammed es-Sadok - Muhammed Ghori - Muhammed pascha Baltadji - Muhammed Ruschdi pascha - Muhammed Tughluk - Muhammere - Muhrbeck - Muhu - Muir, John - Muir, Ramsay - Muirglaciären - Muisca - Muka, Ernest (Ernst Mucke) - Mukačevo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Muhammed bin Abi Amir—Mukacevo
408
ännu står kvar i Sevilla, den s. k. La Giralda.
Betydande fästningsanläggningar uppstodo, t.
ex. i Meknès (bild 16), Rabat och Mahallat
el-Mausura utanför Tlemcen. Bland palatsen
var Alhambra (se d. o., med plansch) vid
Granada märkligast och är trots genomgångna
förödelser ojämförligt bäst bevarat bland alla
islamska palats. I de av de kristna
återerövrade delarna av Spanien uppstod den
egendomliga mudéj arstilen (se d. o.),
skapad av moriska konstnärer och
konsthantverkare i spanjorernas tjänst. Den kommer bäst
till synes i Toledo, särskilt i de två
förutvarande synagogorna. Till den moriska stilens
märkligaste konstslöjdsalster höra de stora
vattenkylare, som bruka kallas
Alhambra-vaser (se d. o.).
I nyare tid har m. gjort sin mest
betydande och säregna insats genom de o s m a
n-ska turkarna (från omkr. 1300). Det
gäller särskilt arkitekturen, där de idéer, som
redan framträdde hos seldjukerna, ytterligare
utvecklades, samtidigt som den bysantinsk
-kristna arkitekturen mest genom sitt
imposantaste verk, Sofiakyrkan i Konstantinopel,
utövade ett avgörande inflytande. Moskén
blev en centralbyggnad med kupol, och
särskilt i Konstantinopel (se d. o., med planscher)
uppstodo under 1500- och 1600-talet flera
betydande moskéer. Främst bland arkitekterna
stod den store Sin an. Minareterna, ofta fyra
el. sex till varje moské, äro runda, smala och
försedda med balkonger. En provkarta på
världslig arkitektur från omkr. 1500-talet till
våra dagar lämna Gamla seraljen,
sultanresidenset, i Konstantinopel, samt många brunnar
och gravbyggen. Inom konstslöjden har
särskilt det turkiska mattväveriet spelat en
betydelsefull roll.
Litt.: H. Saladin och G. Migeon, »Manuel
d’art musulman» (1907); H. Glück och E.
Diez, »Die Kunst des Islam»
(Propyläen-Kunstgeschichte, bd V, 1925); E. Diez, »Die
Kunst der islamischen Völker» (2:a uppl.
1928; i »Handbuch der Kunstwissenschaft»);
E. Kühnel, »Die islamische Kunst» (1929; i
Springer, »Handbuch der Kunstgeschichte»);
G. Munthe, »Islams konst» (s. å.; i »Bonniers
allmänna konsthistoria»). Mthe.
Muha’mmed bin Abi Ämir, se M a n s u r.
Muha’mmed el-Ma’hdi, se Muhammed
A h m e d.
Muha’mmed Emin Ali pascha, se A 1 i, sp.
505.
Muha’mmed es-Sadok, bej av Tunisien (1813
—82). Efterträdde 1859 som bej en broder
och ställde 1881 sitt land genom fördraget i
Bardo under franskt protektorat. Se T
u-n i s i e n.
Muha’mmed Ghörl, se I n d i e n, sp. 523.
Muha’mmed pascha Balta’dji, turkisk
stor-vesir (d. trol. 1712). M. hade från
underordnad palatstjänare (se Baltadji) arbetat
sig upp till höga ämbeten, var trol. 1704 för
en kort tid storvesir, därefter guvernör i
Aleppo och efterträdde som storvesir den aug.
1710 störtade Numan Köprili. M. var ingen
vän av krigspolitik mot Ryssland men
övertog, sedan krig beslutats, mars 1711 befälet
över armén. Då tsar Peter i juli s. å. med
sin här instängts vid Prut, medgav M. tsaren
fred mot återlämnandet av Azov o. a.
efter
gifter; Karl XII, som påyrkat krigets
fullföljande och skyndat till turkiska lägret, koin
för sent att hindra fredsavtalet. Att M.
förmåtts till detta genom ryska mutor anses
numera ej sannolikt. Då Peter, efter att med
sin här ha kommit i säkerhet, underlät att
uppfylla fredsvillkoren, blev M. av sultanen
avsatt. Jfr A. Stille, »Karl XII och Porten»
(i samlingsverket »Karl XII», utg. av S. E.
Bring, 1918). H. B-n.*
Muha’mmed Ruschdi pascha, turkisk
storvesir (1809—82). Började sin bana som
simpel soldat, steg raskt i graderna, var flera
gånger krigsminister samt 1866—67, 1872—
73, maj—dec. 1876 och maj—juni 1877
storvesir. M. förhöll sig täml. passiv till
avsättningen av Abd-ul-Aziz och Murad V (maj och
aug. 1876) men ogillade Midhat paschas
reformpolitik. 1878 förvisades han till Magnesia.
Muha’mmed Tughluk, se Indien, sp. 523.
Muha’mmere, stad i v. Persien, vid Karuns
inflöde i Schatt el-Arab; 10,000 inv. Präktig
flodhamn och knutpunkt för bussvägar till
Basra, de engelsk-persiska oljefälten och till
Abadan. Stor naftaexport.
Muhrbeck, se M u r b e c k.
Muhu [mo’ho], estniskt namn på ön Moon.
Muir [mjo’o], John, skotsk indolog (1810
—82). Tjänstgjorde 1828—53 i Bengal civil
service i Indien och återvände därefter till
hemlandet. M. utgav bl. a. det omfattande
och alltjämt viktiga verket »Original sanscrit
texts on the origin and progress of the
religion and institutions of India» (4 bd, 1858—
63; 2:a uppl. i 5 bd 1868—73), som innehåller
en stor samling utdrag (med övers, och
kommentarer) ur vedisk och senare
sanskritlitteratur, till belysning av hinduernas religiösa
och sociala åskådningar. J. Ch-r.
Muir [mjo’o], Ramsay, engelsk
historiker (f. 1872). Var 1900—06 docent och 1906
—13 prof, i nyare tidens historia i Liverpool
samt 1913—21 prof, i Manchester. M. var
liberal led. av underhuset 1923—24. Av hans
skrifter må nämnas »Making of British
India» (1915), »Nationalism and
internationalism» (1916; sv. övers. 1917), »National
self-government» (1918), »A short history of the
british commonwealth» (2 bd, 1920—22),
»Liberalism and industry» (1920; utdrag i sv.
övers., »Liberalismens grundsatser», 1921)
samt »Politics and progress» (1923).
Muirglaciären [mjo’9-], se Alaska, sp.
386 och bild 2, samt Glaciär, sp. 718.
Muisca, se C h i b c h a.
Muka [mo’-], Er ne st, eg. Ernst Mucke,
sorbisk lärd (f. 1854), lektor i Freiberg 1887
—1917. Har skrivit en mängd arbeten om
sorbernas språk och kultur, utgivit sorbiska
dikter och lustspel o. s. v. M:s huvudverk är
»Vollständiges Wörterbuch der
niedersor-bischen Sprache und ihrer Dialekte» (3 bd,
1926—28). A. A-t.
Mukacevo [mo’katfevå], ung. Munkåcs,
stad i ö. Tjeckoslovakien, Karpatorutenien,
vid Latorica och foten av Karpaterna; 26,123
inv. (1930); 42 % judar, 25 % rutener, 24 %
magyarer (1921). Livlig handel och industri.
Den närbelägna borgen M. (el. Palonok),
uppförd på 1200-talet, har ofta belägrats och var
till 1896 statsfängelse. I M. föddes målaren
Munkåcsy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
