Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munch-Petersen, Hans Vilhelm - Munch-Petersen, Valfrid, f. Palmgren - Muncie - Munck, ätter - Munck, Adolf Fredrik - Munck (af Fulkila), Bror Oliver Claes - Munck, Jens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Munch-Petersen, V.—Munck, J.
424
Julius Petersen (se d. o.). Blev 1886 student,
1896 jur. dr och 1901 prof, i rättsvetenskap,
1921 därjämte universitetsadministrator, allt
i Köpenhamn. Efter sin doktorsavh. om
»Löftet og dets causa» (1896) har M. utgivit
en mängd ansedda juridiska arbeten, bl. a.
»Den borgerlige ret i hovedtræk» (1901; 7:e
uppl. 1927), en mönstergill nybörjarbok,
vidare en av honom själv som »forelöbig»
betecknad lärobok, »Den danske civilproces i
hovedtræk» (1906—15), samt flera skrifter
i anslutning till »retsreformen»
(rättegångsväsendets reformerande efter moderna
grundsatser), för vilket mål M. varit oavlåtligt
verksam. Främst bland dessa står »Den
danske retspleje» (5 bd, 1917-—19; 2:a uppl. 1923
—26). M. är mångsidigt intresserad och
mycket anlitad i allmänna värv. C. G. Bj.
Munch-Petersen [mopk-], Valfrid, f.
Palmgren, universitetslektor (f. 1877 3/ø),
dotter till rektor K. E. Palmgren (se d. o.).
Blev fil. dr 1905, tjänstgjorde 1905—11 i
Kungl. bibi, i Stockholm och är sedan 1911
g. m. Jon Munch-Petersen (f. 1873;
prof, vid Det polytekniske læreanstalt i
Köpenhamn 1919, framstående hamnbyggare).
Hon har utgivit skrifter i biblioteks-,
folkbildnings- och kvinnofrågor och varit led. av
kommittéer för utredning av dylika. Sedan
1916 lektor i svenska vid Köpenhamns univ.,
har hon verkat för nordiskt samarbete och
ökad förståelse mellan Danmark och
Sverige, ej minst i språkligt hänseende.
Muncie [ma’nsi], stad i östra Indiana, vid
White river, U. S. A.; 46,548 inv. (1930).
Järnvägsknut, medelpunkt för utvinning av
naturgas, glasindustri.
Munck, svenska ätter. En finländsk släkt
adlades 1585 med namnet M. af F u 1 k i 1 a,
introducerades 1627 och utdog på manssidan
1778. Genom misstag infördes på
riddarhus-stamtavlan för denna släkt vid 1700-talets
mitt en icke introducerad gren av en trol.
från Danmark vid 1600-talets början till
Finland inkommen frälsesläkt, av vilken en
annan gren adlats 1648 (M. af Sommernäs,
utdöd på manssidan 1678). Den på
riddarhus-stamtavlan för ätten M. af Fulkila införda
(Sommernäs-)grenen representerar
fortfarande Fulkilaätten såväl på Sveriges som (efter
1818) på Finlands riddarhus. Av denna släkt
blev en gren friherrlig 1778 (immatrikulerad
i Finland 1818 och utdöd på manssidan 1927;
om J. R. M. se nedan). Frih. A. F. M. (se
nedan) blev 1788 greve men slöt själv sin ätt.
Hans bror hovmarskalken frih. Otto
Magnus M. (1764—1853) följde jämte sin maka,
Elsa Maria Hebbe (1773—1840), som
uppvaktande den avsatte Gustav IV Adolfs
familj till Baden och förblev bosatt där. På
O. M. M:s uppmaning trädde J. O. Natt
och Dag (se d. o.) i förbindelse med den
avsatta kungafamiljen. Av den adliga ätten
märkas B. O. C. M. af Fulkila (se nedan) och
hans syster Ebba Henrietta M. af Fulkila, g.
m. prins O. C. A. Bernadotte (se d. o.). — Om
ätten Munck af Rosenschöld se d. o. B. H-d.
Munck, Adolf Fredrik, greve, Gustav
III:s gunstling (1749—1831). Korn som ung
från Finland till Stockholm, där han gjorde
raskt avancemang. 1777 blev M. förste
hovstallmästare, 1781 ståthållare på Drottning-
holms och Svartsjö slott, 1788 president i
Kammarrevisionen och var året därpå under
några månader t. f. överståthållare i
Stockholm. M. blev även led. av 1789 års
hemliga krigsberedning
och av den i
konungens frånvaro i kriget
juni—dec. 1789
fungerande regeringen och
ledde dessutom arbetet
i den kommitté, som
tillsattes för
örlogs-flottans utrustning i
Karlskrona, samt blev
1778 frih. och 1788
greve. M. hade 1775
ombesörjt ett
närmande mellan Gustav III
och hans gemål.
Skvallret bemäktigade sig begärligt denna
omständighet och lät M. gälla som fader till
kronprinsen. Under och efter kriget mot
Ryssland hade Gustav III låtit tillverka falskt
ryskt mynt, avsett att spridas i Ryssland.
M., som varit invigd i hemligheten,
övertalade 1791 konungens medhjälpare i denna sak
att på Drottningholm tillverka falska s. k.
fahnehjelmare (se d. o.) till ett ansenligt
belopp under uppgift, att det skedde i
konungens intresse. Utprånglaren av dessa
falska sedlar blev i början av 1792
upptäckt i Finland, och han angav då M.
Gustav III, inför vilken M. till en början sökte
slingra sig undan anklagelsen, hann ej bringa
saken till slut. Vid ett förhör inför
herti-gen-regenten 10 april s. å. nödgades han dock
erkänna, varefter han miste sina ämbeten
och måste lämna landet. Under sina
vidsträckta resor i utlandet sökte M. av svenska
regeringen tilltvinga sig en pension under
hotet att, om hans anhållan ej beviljades,
offentliggöra de för skilda personer
komprometterande statshemligheter han föregav sig
sitta inne med. M. gjorde sig under sin
officiella verksamhet i Sverige känd såsom en
driftig men obehärskad och enveten man.
För att rentvå sitt rykte utgav han 1796
»Correspondance du comte Munck avec M.
Lagersvärd» och följ, år »Suite de la
correspondance» och »Reclamations du comte
Munck». Litt.: H.Donner, »Greve A.F.M. och
de Fahnehjelmska sedlarna» (1918). Kj. K-n.
Munck (af Fulkila), Bror Oliver
Claes, militär (f. 1857 21/io); se
släktartikeln. Blev underlöjtnant vid Smålands
hu-sarreg:te 1877, överste i armén och t. f.
chef för Kronprinsens husarreg:te 1908
samt chef 1910, sekundchef för Livgardet
till häst 1913, generalmajor och
inspektör för kavalleriet 1915, chef för 3:e
armé-fördeln. 1917, generallöjtnant 1922 och
avgick ur aktiv tjänst s. å. M. har genom
utredningar, tidskriftsuppsatser o. s. v. gjort
sig gällande särskilt i fråga om kavalleriets
utbildning och organisation. M. B-dt.
Munck [monk], Jens, dansk sjöfarande
(1579—1628). Efter åtskilliga sjöresor fick
M. 1619 i uppdrag av Kristian IV att söka
nordvästpassagen. Han gick i vinterkvarter
vid kusten av Hudson bay, troligen vid
Churchillflodens mynning. Här dogo 61 av
hans 63 följeslagare i skörbjugg, men med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
