Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munsjukdomar - Munsjör - Munskolla - Munskänk - Munslemhinnekatarr - Munspatel - Munspel - Munster - Munsterhjelm, Magnus Hjalmar - Munstycke - Munsö - Muntaner, Ramón - Munthe, släkt - Munthe, Adolph Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Munsjör—Munthe, A. F.
437
det för patienten vara svårt att öppna
munnen; än svårare blir det vid
inflammationer o. a. sjukliga processer i munnen el.
dess omgivningar. Käkleden kan, om
inflammationen sprider sig till denna el. om
den haft sitt huvudsäte däri, förlora sin
rörlighet, förbli låst (ankyloserad). Utbredda,
synnerligast brandiga sår i munnen och på
kinden kunna, när de slutligen läkas, ge
upphov till ärrbildningar, som så sammandraga
sig, att käkarna pressas fast emot varandra.
För att återge åtm. någon rörlighet åt
underkäken kan operation bli nödvändig.
Behandlingen av sjukdomarna i munnen
riktar sig mot den allmänna el. lokala orsak,
som framkallat dem. Vid infektiösa
åkommor — t. ex. difteri — är specifik
behandling viktigast, vid förgiftningssymtom, av
kvicksilver el. dyl., upphöres med det giftiga
ämnets begagnande, vid söndriga tänder och
felaktig tandprotes uttagas de förra och ändras
el. förbättras den senare. Dessutom rensas
munnen vid sjukliga tillstånd genom flitig
spolning med vatten, försatt med några
droppar per glas av lämplig mun- el. tandtinktur.
Det väsentliga är ej dennas olika
beståndsdelar utan den mekaniska och rensande
inverkan, som flitig gurgling och spolning
åstadkomma. För svårare former bör snar
hjälp sökas hos läkare. J. Ä.*;Rsr.*
Munsjör (av fr monsieur, herre), »gynnare»,
»vindböjtel».
Munskolla, se Munsjukdomar.
Munskänk, lat. da’pifer, i äldre tider
hovman, som hade tillsyn över dryckesvarorna
och »skänkte i» (hällde i) åt gästerna.
Munslemhinnekatarr, se Munsjukdo
mar.
Munspatel, med., se Tungspatel.
Munspel, munharmonika (se Harmoni ka).
Munster [ma’nste], en av de fyra historiska
provinserna på Irland; upptar dess s. v. del
och omfattar grevsk. Clare, Cork, Kerry,
Limerick, Tipperary och Waterford; tills.
24,130 kvkm, 969.902 inv. (1926), mer än 90 %
rom.-kat. (1.033,085 inv. 1911, 2,396,161 1841).
Munsterhjelm, Magnus Hjalmar,
finländsk målare (1840—1905). Studerade i
Düsseldorf och Karlsruhe, bl. a. för Gude, och
återvände 1870 till Finland, där hans tavlor
med motiv från inlandsnaturen vunno stor
uppskattning. — M:s son skulptören Johan
Hjalmar M. (1879—1925) utförde bl. a. en
stor springbrunnsfigur i Tammerfors samt
porträttbyster och medaljer. Den
sistnämndes kusin Ali M. (f. 1873) har framträtt
som landskapsmålare. H. E. P.
Munstycke. 1. (Mus.) övre delen av ett
biåsinstrument (trumpet- och tunginstrument,
ss. oboe, klarinett och fagott). T. N.
2. Se Betsel.
Munsö, socken i Stockholms län,
Fären-tuna (se d. o., med karta) härad, omfattande
den med Ekerön i s. numera förenade M u n
s-ön i Mälaren; 27,89 kvkm, 659 inv. (1931).
Utmed stranden i ö. löper Uppsalaåsen (många
grustag); v. därom sankmarker och
slättbygd. 1.068 har åker, 966 har skogsmark.
Egendomar: Bona (se d. o.), Husby m. fl. Pas
torat i Ärkestiftet, Svartsjö kontrakt. — M.
kyrka uppfördes urspr. som försvarskyrka.
Anläggningens kärna är ett rundhus från
438
1100-talets senare hälft, vartill hörde ett
halvrunt kor, delvis bevarat i murarna till
det nuv. rektangulära, tresidigt avslutade
koret från 1719. Sakristian i n. ö. och
vapenhuset i s. v., båda kvadratiska, äro trol. från
1300-talet. Det rektangulära tillbygget i v.
är från 1700-talets början, det sexsidiga
gravkoret s. om koret från 1600-talets mitt. Litt.:
H. F. Frölén, »Nordens befästa rundkyrkor»
(d. 1 1911, d. 2 1910). G. R-ll; É. L-k.
Muntaner [montøne’], R a m ö n, katalansk
författare och krigare (f. på 1260-talet, d.
inemot 1340), mest bekant genom sin välskrivna
krönika om den aragonske konungen Jakob
I:s och hans efterträdares bedrifter, som utgör
en viktig historisk källskrift.
Munthe, gammal, urspr. flandrisk
adelssläkt, känd från slutet av 1000-talet och
upptagen som tysk riksadel 1509. Under
oroligheterna i Flandern på 1500-talet kom en
släktgren till Lybeck och därifrån senare till
Danmark; de flandriska grenarna utdogo
längre fram. Från kyrkoherden Hans M.
i Tiköb på Själland härstamma genom dennes
äldre son, teol. prof, vid Lunds gymnasium
Arnold M. (1590—1629), släktens många
svenska grenar. A. M:s sonsons son var den
lärde Sven Johan M. (1714—74), som blev
prof, i Lund i grekiska och orientaliska
språken 1745 och senare även teol. prof. Den
sistnämndes kusins son kontraktsprosten
Sven M. (1718—90) är känd som andlig
vältalare. S. J. M:s sonson Sven Abra
ham M. (1787—1873) var 1842—48 statsråd
och chef för Finansdep. och 1848—64
president i Kammarkollegium. Hans halvbror
hovrättsrådet Henrik Mathias M. (1798—
1880) var en framstående violinvirtuos och
sångare. Han var förmyndare för Jenny Lind,
vars brev till honom äro utg. av Lotten
Dahlgren i »Jenny Lind utom scenen» (1928).
En brorsons son till S. A. M. är H. V. M.
(se nedan). Om S. J. M:s brorson J. L. M.,
dennes sonsons söner bröderna L. W :son M.
och A. W:son M. samt de sistnämndas
kusiner Arnold M. och Axel M. se nedan;
Arnold och Axel M:s syster målarinnan Anna
Catharina Fredrika M. blev g. m. J. R.
Norstedt (se d. o.).
Kyrkoherden Hans M:s yngre son,
biskopen i Bergen L u d v i g M. (1593—1649), hade
två döttrar, som genom att deras barn
upp-togo morfaderns namn blevo stammödrar för
de yngre norska och danska Munthesläkterna.
Av den norska grenen märkas Gerhard M.,
hans brorsöner bröderna målaren Gerhard P.
F. W. M. och militären Carl Oscar M. (f.
1861, generalmajor och 1924—29
divisionschef, krigshistoriker) samt kusins son
målaren Ludvig M., vidare A. F. M. och dennes
son Holm H. M. Biskop Ludvig M:s dotter
sons son justitierådet Bredo M. (1701—57)
naturaliserades 1755 som dansk adelsman
med namnet von Munthe af M o r g e
n-s t i e r n e; om denna släkt se M o r g en•
s t i e r ne.
Litt.: L. W:son Munthe, »Munthe-slägten
från medlet af 1000-talet till närvarande tid»
(1883) samt »Släkten M. i Sverige» (1931;
jämte Ä. W:son Munthe). A. Mthe.
Munthe, Adolph Frederik, norsk
militär, politiker (1817—84); jfr släktövers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
