Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munktell, släkt - Munktell, Helena - Munktell, Henrik - Munktell, Johan Theofron - Munktells mek. verkstads a.-b. - Munktorp - Munktorps kontrakt - Munlack - Munlåset - Munläsa - Munsala - Munsey, Frank Andrew - Munsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Munktell, H—Munsjukdomar
436
torps socken (Västmanland) antog
kyrkoherden i Säter Martinus Olai M u n c k t
e-lius (1620—91) sitt namn. Från hans sons,
direktören vid Falu bergslag Johan
Munck-tells (1678—1744), tre söner härstamma olika
grenar, inom vilka namnets stavning
ändrades från Muncktell till Munktell. J.
Munck-tells sonsons son var prosten teol. dr J o h a n
Fredrik Muncktell (1764—1848), vars
arbete »Vesterås stifts herdaminne» är för
sin tid ovanligt rikhaltigt och noggrant. Av
annan släktgren voro syskonen Henrik och
Helena M. (se nedan).
Munkte’11, Helena, tonsättarinna (1852—
1919); se släktartikeln. Hennes i fransk
nyromantisk anda skrivna kompositioner
omfatta såväl körverk (»Upp till Salem») som
sceniska verk, symfonier, symfoniska dikter
(»Bränningar»), solosånger och pianostycken.
Operetten »I Firenze» hade framgång i
Sverige (Sthlm 1895) och Frankrike. Litt.: »H.
M., några minnesblad» (1920). T. N.
Munktell, Henrik, bruksägare (1841—
1906), bror till Helena M. Var 1865—72
me-tallurg och gruvföreståndare vid Sågmyre
nickelverk i Dalarna, 1872—87 hyttingenjör
vid Falu kopparverk, där han särskilt inlade
förtjänst om guldextraktionen, från 1887 till
sin död disponent för familjeegendomen
Grycksbo bruk och dess berömda
finpappersbruk (se Grycksbo), som han
omorganiserade enl. moderna grunder. Arbetet därmed
fortsattes framgångsrikt av sonen ingenjör
Henrik August M. (1875—1921). G. H-r.
Munktell, Johan Theofron,
industri-idkare (1805—87), son till J. F. Muncktell (se
släktart.). Anställdes 1822 vid Myntverket och
utbildade sig där till mekaniker under
ledning av bergsrådet G.
Broling (se d. o.). M.
anlade 1832 i
Eskilstuna en mek.
verkstad, som under hans
ledning utvecklades
till en av de största
mek. industrierna i
Sverige. Hos
»Munk-tells» byggdes det
första
järnvägsloko-motivet i Sverige (se
Lokomotiv, bild 5).
Verkstadens
lokomo-biler, tröskverk och
torvverk voro föregångare inom resp,
områden. Led. av Vet.-akad. (1884). G. H-r.
Munktells mek. verkstads a.-b., gr. 1879 och
ombildat senast 1927, äger i Eskilstuna de
1832 av J. Th. Munktell (se d. o.) anlagda
verkstäderna och gjuterierna samt de 1878
grundade Beronius’ verkstäder. Vid de förra
tillverkas huvudsaki. lantbruksmaskiner, ss.
tröskverk och foderpressar, råoljemotorer,
traktorer, samt motorvältar o. a.
vägmaski-ner, vid de senare mest
träbearbetningsma-skiner av olika slag. Aktiekap. var 1930 2,5
mill. kr., arb.-antalet s. å. omkr. 850 och
tillv.-värdet omkr. 7 mill. kr. Bolaget äger
även a.-b. Avancemotor, som innehar de 1898
anlagda, sedermera 1917—25 av a.-b. J. V.
Svenssons motorfabrik drivna verkstäderna
vid Augustendal, Stockholms län. G. H-r.
Munktorp, socken i Västmanlands län,
Snevringe härad, på Mälarslätten, närmast ö.
om Köping och n. om Mälarfjärden Galten;
120,69 kvkm, 2,723 inv. (1931). Bördig,
små-kullig slättbygd. 6,419 har åker, 4,511 har
skogsmark. Egendomar: Dåvö (se d. o.) och
Stäholm. Pastorat i Västerås stift,
Munktorps kontrakt.
Munktorps kontrakt, i Västerås stift,
omfattar 8 pastorat: Munktorp; Svedvi;
Ramnäs; Sura; Kolbäck och Säby; Rytterne;
Berg; Lillhärad.
Munlack, se Oblat.
Munlåset, sammanfattande benämning på
den liberala ministären Posses åtgärder 1846
—47 att hindra mot regeringens politik
stridande artiklars intagande i den av Sv. akad.
ägda och av P. A. Wallmark arrenderade
Post- och Inrikes Tidningar. I denna hade,
medan Wallmark vistades på Kungsör,
fjärran från det dagliga redaktionsarbetet, dåv.
överstelöjtnant J. A. Hazelius låtit införa ett
flertal oppositionella, frikonservativa
artiklar (av Hazelius själv, Hartmansdorff m. fl.).
Posse nödgade då, genom hot om att fråntaga
akad. dess tidningsprivilegium på legala
annonser och notiser, akad. att (genom B. v.
Beskow) förbjuda Wallmark sådana artiklars
intagande. I samband därmed upphörde
Wallmark 29 mars 1847 att utge Post- och Inrikes
Tidningar, och hans efterträdare, J. C.
Hellberg, avtalade med regeringen, att i tidningen
inre politik ej skulle oftare behandlas, än
då ministären så önskade och då genom dess
omsorg. Jfr Posthumus (J. C. Hellberg), »Ur
minnet och dagboken om mina samtida», 2
(1870). V.S-g.
Munläsa, se Munsjukdomar.
Mu’nsala, kustsocken i Vasa län, Finland;
260 kvkm, 5,045 inv. (1930), svensktalande.
Munsey [ma’nsi] .FrankAndrew,
amerikansk publicist (1854—1925). Startade från
1882 olika tidskr., bl. a. Munsey’s Weekly
(1889), sedan 1891 Munsey’s Magazine, och
blev ägare till New York Sun m. fl. tidningar.
Munsjukdomar. De vanligaste m. äro följ.:
Munslemhinnekatarr, »munskolla»,
kännetecknas av svullen, rödaktig, ömmande
slemhinna, belagd tunga, salivflytning och
elak lukt ur munnen. Den förekommer akut
hos barn vid tandsprickningen, hos personer,
som behandlas med kvicksilver (kalomel,
smörjkur), då vanl. förenad med tandköttets
uppluckring och ömhet i tänderna. Kronisk
förekommer den hos drinkare och rökare el. i
samband med magkatarr. Ofta uppkomma,
i synnerhet hos svaga barn under tandsprick
-ning, på läpparnas insida, tungan och hårda
gommen små runda, linsstora, gråvita
fläckar (aphthae), övergående till ytliga
sår-nader. Dessa oskyldigare fläckar få icke
förblandas med »torsk» (se d. o.).
Sårig muninflammation uppträder
i tandköttet hos svaga barn, vid skörbjugg,
sockersjuka och kvicksilverförgiftning.
Tandköttet blir svullet, rött, blödande vid minsta
beröring, sårigt och uppluckrat närmast
tänderna; dessa bli ömmande och falla ut
(gingi-vitis). — Munläsa (m u n h ä f ta), ett
fastlåsande av underkäken, så att munnen
ej kan öppnas, är ett symtom, som
förekommer vid varjehanda lokala el. allmänna
sjukdomar. Redan vid häftig tandvärk kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
