Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munthe, Gerhard Peter Frantz - Munthe, Gustaf Lorentz - Munthe, Henrik Vilhelm - Munthe, Holm Hansen - Munthe, Johan Lorens - Munthe, Ludvig - Munthe, Ludvig W:son - Munthe, Åke W:son - Munthe af Morgenstierne, von - Munthelius, Johannes - Muntjaken - Muntlig process
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Munthe, G. L.—Muntlig process
442
byggd på bronsålderns stilformer. I
Nasjonal-galleriet i Oslo är M. mycket omfattande
representerad; arbeten av honom finnas även i
Göteborgs, Köpenhamns och Hamburgs museer
m. fl. Sina synpunkter och aforismer ang.
stiliserat och dekorativt måleri etc. har han
framlagt i tidskriftsart., som samlats i
»Min-der og meninger» (1919). Jfr monogr. av J.
Thiis (1904) och uppsatser av flera förf, i
Kunst og Kultur 1929. G-g N.
Munthe, Gustaf Lorentz, museiman
(f. 1896 3/v), sonsons sonson till J. L. M. Fil.
lic. i Stockholm 1920, var amanuens vid
Nationalmuseum 1921—24, är intendent och chef
för Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg sedan
1924. Har skrivit bl. a. »östasiens konst»
(1925), »Svensk konstslöjd under 1700-talet»
(1926), »Gamla möbler» (1927; 3:e uppl. 1929),
»Islamsk konst» (1929).
Munthe, Henrik Vilhelm, geolog (f. 1860
Vn); jfr släktöversikten. Blev docent i
Uppsala 1892 i geologi samt var geolog vid
Sveriges geol. undersökning 1898—1925, fick
professors titel 1917 och
blev led. av Vet.-akad.
1928. — M. har
utarbetat och utgivit ett
stort antal geol.
kartblad samt författat
många vetenskapliga
avh., av vilka
flertalet behandlar Sveriges
och Nordeuropas
kvartärgeologi. Hans
arbete »Om postglaciala
aflagringar med
Ancy-lus f 1 uviatilis på Gott-
land» (1887) fick mycket stor betydelse
därigenom, att han där bevisade existensen av
Ancylussjön (se d. o.). Östersjöns kvartära
historia behandlar M. senare i andra arbeten:
»Studier över Gottlands senkvartära historia»
(1910) och »Studies in the late-quaternary
history of Southern Sweden» (s. å.) samt
senast i »Studier över Ancylussjöns utlopp»
(1927), där han gentemot invändningar från
flera håll hävdar, att Ancylussjöns vattenyta
legat högre än Västerhavets vid samma
tidpunkt och att Ancylussjön blivit uttappad
såväl mot s. v. till Kattegatt genom Öresund
och Bälterna som mot v. till Vänern och
Västerhavet. M. har även närmare
undersökt de interglaciala bildningarna vid Härnö.
— För naturskyddssaken har M. även med
iver arbetat och utarbetat tungt vägande
be-tänkanden om naturskydd för grottor,
särskilt för strandgrottor, och raukar. K. A. G.
Munthe, Holm Hanse n, norsk arkitekt
(1848—98), son till A. F. M. Återupplivade
den gamla norska träarkitekturen
(»stabbur-stilen»), vilket blev utgångspunkten för en
nationell renässans i norsk byggnadskonst.
Munthe, Johan Lorens, ämbetsman,
politiker, agronom (1729—95); jfr släktövers.;
1758—86 borgmästare i Eksjö, titulärlagman
1778. Sin enskilda verksamhet ägnade han
mest åt jordbruket, som han främjade även
genom entusiastiskt och uppslagsrikt
författarskap, främst »Försök till en Bonde-Practika»
(1787). Vid de frihetstida riksmötena spelade
han som led. av borgarståndet från 1765 en
framträdande roll inom mösspartiet för att
sedermera på 1786 års riksdag kraftigt stödja
Gustav III. M. blev mycket populär, varom
den ännu som barnvisa sjungna »Borgmästar
Munthe» bär vittne. (T. S-g.)
Munthe, Ludvig, norsk målare (1841—
96), son till en kusin till G. M. Flyttade 1861
till Düsseldorf och blev 1893 preussisk prof.
M:s med stark målerisk känsla
genomförda arbeten framställa oftast strandbilder
med fiskare, snöfält, dystra höstlandskap el.
episoder ur skogens djurliv. Han är
representerad i Nasjonalgalleriet i Oslo och i
museerna i Köpenhamn, Malmö, Düsseldorf och
Berlins nationalgalleri. G-g N.
Munthe, Ludvig W : son, militär (f.
1849 7/8); se släktöversikten. Blev 1866
underlöjtnant vid Fortifikationen och 1910
generalmajor och chef för denna kår. M. har
varit lärare vid
Krigshögskolan, chef för
Sappörbataljonen,
chef för
Fortifika-tionsstabens huvudstation, led. av
flera kommittéer m. m.
Han deltog som
expert i förhandlingarna
i Karlstad 1905. Utom
artiklar i
Krigsve-tenskapsakad:s handlingar och tidskrift,
Tidskrift i
Fortifikation, Nordisk
Familje
boks 2:a uppl. m. fl. arbeten har M. utgivit
»Munthe-slägten» (1883), »Släkten M. i
Sverige» (1931; jämte Å. W:son Munthe) och
det genom omfattande och grundliga
arkivstudier utmärkta stora arbetet »Kungl.
Fortifikationens historia» (1900 ff.; omfattande
tiden från 1500-talet till 1719). H. J-dt.*
Munthe, Åke W : s o n, filolog, skolman
(f. 1859 7/8), bror till L. W:son M. Blev fil. dr
och docent i spanska o. portugisiska i Uppsala
1887, var 1890—1925 rektor för Frans
Schar-taus praktiska handelsinstitut i Stockholm,
led. av och ordf, i
handelsundervisningskom-mittén 1908 ff., ordf, i Nyfilologiska
sällskapet 1896—1916. M. har skrivit avh. och
uppsatser i sp. filologi, »Kortfattad spansk
språklära» (3:e uppl. 1928), »Spansk läsebok» (3:e
uppl. 1929), översatt sp. dramer, bl. a. av J.
Echegaray, och dikter, publicerat mycket
värdefulla undersökningar om egendomliga
sv. uttryck samt författat en mängd artiklar
i Nordisk Familjeboks 2:a uppl. om handel
och ekonomi. E. S-f.*
Munthe af Morgenstierne, von, se
Munthe, släktöversikten, o. Morgenstierne.
Munthèlius, Johannes, se Lagercrona.
Muntjäken, Munti’acus (Ce’rvulus)
mu’nt-jac, tillhör fam. hjortdjur (se d. o.) bland de
partåiga hovdjuren och utmärkes av långa
rosenstockar, vilka som lister löpa ut på
pannan, medan hornen äro täml. korta. Hos
bocken äro de övre hörntänderna långa och
utåtriktade som betar. M. når en längd av
omkr. 1 m, vartill kommer den omkr. 0,15 m
långa svansen, och har en boghöjd av 0,55 m.
Kroppsbyggnaden är smärt, färgen brun. Den
lever parvis i Indien och på de stora indiska
öarna. Se bild sp. 443. T. P.
Muntlig process, den anordning av förfa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
