Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muntlig process - Muntligt förhör - Muntra musikanter (M. M.) - Muntrådar - Munvatten - Muonio (Muonionniska) - Muonionalusta - Muonio älv - Mur (flod) - Mur, Murverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Muntligt förhör—Mur
444
Muntjak, Muntiacus muntjac.
randet inför rätta, enl. vilken anföranden av
parterna akola avgivas muntligen och dessa
anföranden omedelbart läggas till grund för
domen. Som motsättning till muntligt står
skriftligt förfarande, i vilket
partsan-förandena i skriftlig form ingivas till
domstolen. En mellanform kan det
muntligt-protokollariska förfarandet sägas
vara; partsförhandlingen är i detta i princip
muntlig, ehuru skriftliga anföranden också
tillåtas, varjämte materialet i sin helhet
intages i protokoll, som utgör grundval för
domen. De moderna reformsträvandena på
processrättens område ha i allm. gått ut på att
ersätta äldre skriftlig processform med
muntlig procedur, i det att man ansett den senare
överlägsen särskilt med hänsyn till
rättskipningens säkerhet. En fullständigt muntlig
process förekommer dock näppeligen
någon-städes, enär skrift alltid i viss mån måste
tagas till hjälp för processmaterialets fixering
åtm. i högre instans. I Sverige har den
gamla m. sedan 1600-talet övergått till
muntligt-protokollarisk, och särskilt i de större
råd-stuvurätterna är skriftligheten mycket
utbredd. Förfarandet i svenska överrätter är
praktiskt taget rent skriftligt; de muntliga
förhör, varom lagbestämmelser finnas, ha
knappast någon betydelse. Den nu (1931)
aktuella svenska processreformen torde komma
att gå ut på införande i underrätterna av m.,
ehuru dock med fullständig protokollering av
bevisningen. Muntlighet lär också komma att
i viss utsträckning införas i
överrättsförfa-randet. Å. H.
Muntligt förhör, se Muntlig process.
Muntra musikanter (M. M.), finländsk
manskör, stiftad i Helsingfors 1878 av Gösta
Sohlström, som samlade en elitkör, P. C.
(Petersburgs Conserten), för att ge en konsert
i Petersburg. Resan inställdes, men kören
upprätthölls och tog namn efter en favoritsång,
»Muntra musikanter». 1891—96 var den
upplöst. Bland dirigenterna märkas, utom
Sohlström, O. Mechelin, C. von Knorring, A.
Ste-nius, R. Hollmerus och B. Carlson (från 1923).
Kören har givit ett par hundra konserter och
med framgång uppträtt många gånger i
Skandinavien. M. M. har uppmuntrat
kompositioner för manskvartett genom prisbelöningar.
Kören äger eget hus i Helsingfors. 860 led.
1928. En festskrift utgavs 1928. H. E. P.
Muntrådar, zool., se Skäggtömmar.
Munvatten, lösningar för munnens och
tändernas rengöring och vård samt gurgling av
svalget, vanl. innehållande antiseptiskt
verksamma ämnen och tillika för munslemhinnan
uppfriskande beståndsdelar. Vid begagnandet
äger i allm. betydlig utspädning rum.
Mud’nio, förr M u"o’n ionniska, socken i
Uleåborgs län, Finland; 1,792 kvkm, 1,734
inv. (1930), finsktalande. Var 1788—1812
kapellförsamling under övertorneå socken i
Sverige.
Müb’nionalusta, kapellförsamling, omfattar
nordligaste delen av Pajala (se d. o.)
kommun, Norrbottens län, i kilen mellan
Fin-landsgränsen i ö. och Lappmarksgränsen i n.
v.; 1.373,65 kvkm, 871 inv. (1931), huvudsaki.
finsktalande. Ingår i Pajala, Junosuando o.
M. pastorat i Luleå stift, Norrbottens n.
kontrakt.
Müo’nio älv, vänsterbiflod till Torne älv;
flodområde 14,433 kvkm, längd 333 km.
Bildas av två källarmar, Lätäseno och
den större Köngämä älv, vilken tills, m.
M. och Torne älv bildar Sveriges gräns mot
Finland. Forsrikt, outbyggt lopp; störst äro
Muonioforsarna i n. Västerbotten. Se vidare
Torne älv och kartor vid Lappland
och Västerbotten.
Mur [mör], vänsterbiflod till Drava (Drau),
Steiermarks huvudflod, upprinner i Niedere
Tauern omkr. 2,200 m ö. h., flyter från Brück,
där den mottar sin förnämsta biflod, Mürz.
i en trång tvärdal mot s. ö., tills den når
låglandet, i sitt nedre lopp bildande
Jugoslaviens gräns mot Österrike och Ungern. 438
km lång; obetydlig skeppsfart (från Graz).
Murdalen är en viktig kommunikationsled till
Wien och centrum i det översteiriska
brunkols- och industridistriktet.
Mur, Murverk, byggnadsverk, uppfört av
stenmaterial. Murverk är liggande, om
höjden är liten i förhållande till längd och bredd,
ss. grundmurar, låga terrassmurar, bjälklag
av murverk el. betong och golvbeläggningar
av sten, stående, om höjden är större än
tjockleken; sådana äro yttermurar, som
omsluta ett hus, och innermurar. Yttermurar äro
lång(fasad)murar el. gavelmurar.
Innermurar, som gå parallellt med långmurarna,
kallas mellan- el. hjärtmurar och sådana, som
gå tvärs över huset, tvär- el. skiljemurar.
Beklädnads- el. terrassmurar skola stödja en
bakomliggande jordmassa (se Befästning
s-konst, Beklädnadsmur och Grav).
Pelare äro antingen fristående el. stödjande
en m., då de kallas stödje- el. strävpelare
eller konterfort. Stående m., som stöder ett
valv (anfanget), kallas vederlag. Hängande
(svävande) murverk, som ej helt understödes,
är valv (se d. o.) och utspringande stenlister
(se L i s t v e r k).
M. uppföras av naturlig el. konstgjord sten
el. göras massiva. M. av naturlig sten (vanl.
granit, sand- el. kalksten): kallmur utan
bindemedel (murbruk), vanl. av sprängd el.
kilad sten men även av helt obehandlad sten
(se C y k 1 o p i s k a m u r a r) el. huggen sten
med horisontala och vertikala fogar (se K v
a-d e r); murverk av naturlig sten med murbruk
som bindemedel förekommer i samma former
som kallmurar. En mellanform finns bl. a. på
Gotland, där m. uppföres som kallmur av
kalksten och putsas med kalkbruk på båda sidor.
M. av konstgjord sten, vanl. med murbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
