Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murberg, Johan - Murberget - Murbruk - Murbräcka - Murbåge - Murchison - Murchison, sir Roderick Impey - Murchisonfallet - Murcia (provins) - Murcia (stad) - Murcirkel el. Muralcirkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Murberget—Murcirkel
452
»storskolan» 1777. M. var, vald av
prästeståndet, sedan 1792 fullmäktig i
Riksgälds-kontoret och Riksbanken. På Gustav III:s
önskan översatte M. 1776 Racines »Athalie».
Led. av Sv. akad. 1787, utarbetade M. fyra
bokstäver av ordboken och redigerade
Posttidningen i 11 år.
Murberget, se Härnösand, sp. 310.
Murbruk, bindemedel mellan stenarna i ett
murverk. M. anbringas i grötformigt
tillstånd mellan murstenarna, måste vara
hårdnande samt som hårdnat äga inre
sammanhållning och tillräckligt häfta fast vid
stenen. M. är av olika slag. Vanligt m.
(kalkbruk, kalkmurbruk) göres av släckt kalk,
sand och vatten. Gängse
blandningsförhål-lande är 1,5—3 dir sand på 1 d. kalk.
Vattnet skall vara rent och framför allt ej salt.
Hårdnandet beror på att kalken upptager
kolsyra ur luften under bildning av
kalciumkar-bonat; vanligt m. tål därför ej stark hetta.
Sanden, som tjänar till att uppluckra massan,
så att luften kan tränga in, bör vara jämn,
skarpkantig och fri från finare stoft.
Blandningen sker numera ofta i maskin, och m.
levereras då till byggen från fabrik.
Hydrauliskt m. (cementbruk) göres av sand, cement
och vatten; det hårdnar både i luften och
under vatten (jfr Betong och Cement).
Ett mellanting är det s. k. bastardbruket,
som består av kalkbruk med tillsats av
cement. Eldfast m. nyttjas vid ugnsmurning
och består av eldfast lera och chamottemjöl.
Gipsbruk, som är i vatten utrörd bränd gips,
hårdnar mycket hastigt och brukas till
lagning av sprickor, invändig puts, listverk o.
dyl. Lerbruk, som göres av lera, vatten och
sand, är svagt bindande men användes förr
till spismurning, emedan det motstår hetta,
och till murning kring trävirke, som kunde
skadas av kalken. G. H-r.
Murbräcka. 1. Ett anfallsvapen, som man
före krutets uppfinning använde för att göra
bräsch i fästningsmurar. Det utgjordes av
en lång och grov ekbjälke, i främre ändan
försedd med en metallskoning, vädur (lat.
a’ries, fr. bélier). Bjälken var i starka kedjor
upphängd under ett rörligt skjul, kallat
sköldpadda (lat. testüdo), som
framfördes till muren (se bild vid A s s y r i e n, sp.
352), där m. försattes i en fram och tillbaka
svängande rörelse. — 2. Se Artilleri,
sp. 196.
Murbåge, se V a 1 v.
Murchison [mö^Jisn el. mö’kisn], flod i
Västaustralien med avlopp till Indiska
oceanen. Kring övre loppet och ö. därom ligga
gulddistrikten M. och E a s t M., nu föga
givande. Järnväg till Geraldton vid kusten.
Murchison [mö^Jisn el. mö’kisn], sir
Rode-rick Impey, engelsk geolog av skotsk släkt
(1792—1871). Var först militär, började vid
32 års ålder ägna sig åt vetenskapen och
företog talrika resor i Storbritannien och
utomlands. Om kambrosiluren i s. ö. Wales
utgav M. ett ståtligt verk, »The silurian
system» (1839; omarb., »Siluria», 5:e uppl. 1872).
Mellan M. och Adam Sedgwick (se d. o.) samt
mellan deras lärjungar, som kommit till olika
resultat, fördes en häftig strid, vilken bilades
först mot slutet av 1800-talet, då en
gemensam terminologi antogs (se S i 1 u r s y s t e-
m e t). — 1840 och 1841 företog M. tills, m.
den ryske forskaren greve Keyserling och
den franske paleontologen de Verneuil resor
i Ryssland och Uralbergen; resultaten av
deras arbete
offentliggjordes i det stora
verket »Russia in Europé
and the Ural
moun-tains» (1845). 1844
och 1845 besökte han
Skandinavien och
offentliggjorde då
meddelanden om de
geologiska förhållandena,
särskilt i Oslotrakten,
på Gotland och i
Dalarna. 1855
utnämndes M. till director
general för
Storbritan
niens geol. undersökning, adlades 1846 och
blev 1866 baronet. M., en av märkesmännen
i Englands vetenskap, deltog i stiftandet av
British association for the advancement of
Science. Led. av sv. Vet.-akad. (1855). Biogr.
av A. Geikie (2 bd, 1875). K. A. G.
Murchisonfallet [möTJisn- el. mö’kisn-], ett
av Afrikas vackraste vattenfall, i
Victoria-Nilen, strax före dess utlopp i Albert njansa,
40 m högt.
Murcia [mo’rpia], provins i s. ö. Spanien,
gränsar i s. till Medelhavet; 11,316 kvkm,
671,243 inv. (1928). M. är huvudsaki. ett
bergland, som i det malmförande Sierra de Espuna
(järn, bly, zink, koppar) når 1,584 m ö. h.;
dessutom utvinnes svavel. Klimatet är
mycket torrt, och jordbruket är beroende av
irri-gation. Vete, majs, oliver, vin och frukt odlas,
särskilt apelsiner kring huvudfloden Segura
samt mullbärsträd för silkesodling kring
huvudstaden Murcia. Betydande biodling.
Export av bly- o. a. malm, espartogräs m. m.
Övriga större städer äro Cartagena och Lorca.
— M., som en tid var ett eget moriskt
kungarike, erövrades 1241 av Ferdinand III av
Kastilien.
Murcia [mo’rpia], huvudstad i sp. prov. M.
(se ovan), på en bördig flodslätt, på ömse
sidor om Segura och vid järnvägen Madrid—
Cartagena; 154,705 inv. (1929). M:s
omgivande huerta (»trädgård») tillhör Spaniens
yppigaste. M. har breda avenyer, men i gamla
staden finnas ålderdomliga gator och
byggnader. Katedralen, gr. 1358, är en treskeppig,
gotisk basilika, tillbyggd i renässansstil från
1521. M. har fått växande industriell
betydelse. Silkesindustrien daterar sig från
morisk tid. Tillv. av textilvaror; salpeter- och
kvarnindustri, hattfabrikation. Biskopssäte,
sedan 1291; univ., gr. 1915.
Murcirkel el. M u r a 1 c i r k e 1,
astronomiskt instrument, använt för uppmätning av
himlakropparnas höjder. En graderad cirkel
(om endast en fjärdedel av denna cirkel är
noggrant graderad, kallas instrumentet m u
r-kvadrant) är fäst på en vägg el. mur, och
vid en mot cirkelns plan vinkelrät axel, som
går genom dess centrum, är en kikare fäst,
vars kringvridning kan avläsas på cirkeln.
Ur tidsskillnaden mellan himlakropparnas
passager bestämmas rektascensionerna. M.
har alltmer undanträngts av
meridiancirklarna. K. Lmk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
