Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muraviev, ätt - Muravlin - Murbeck, Peter - Murbeck, Svante Samuel - Murbeckska stiftelsen (Murbecks inrättning för fattiga flickor) - Murberg, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Muravlin—Murberg
450
hållare i Kaukasien, erövrade nov. 1855 Kars
och fick då tillnamnet M. - Karskij samt
furstetitel. — Hans broder Michail N
i-kolajevitj M. (1796—1866) blev 1856
minister för de kejserliga domänerna, visade sig
som en duglig administratör men fick som
häftig motståndare till livegenskapens
upphävande 1861 avsked. Under 1863 års polska
uppror undertryckte M., som deltagit i
kuvandet av 1830—31 års resning, i egenskap
av generalguvernör i de n. v. guvernementen
med omänsklig hårdhet upproret i Litauen.
Han återkallades 1865 och blev då greve.
Hans sonson greve Michail
Nikolaje-vitj M. (1845—1900) var 1897—1900 rysk
utrikesminister och förae då en vacklande
politik. — Nikolaj NikolajevitjM.
(1809—81) var 1847—61 generalguvernör i
östsibirien, erövrade Amurlandet och tvang
Kina till fördraget i Aigun 1858, varigenom
Kina till Ryssland avstod v. Amurstranden.
M. arbetade för områdets kolonisering, fick
namnet M.-A m u r s k i j och grevetitel. —
Flera medlemmar av ätten, särskilt av
grenen M.-A p ostol, deltogo i
dekabristsam-mansvärjningen 1825. Sergej Ivanovitj
M.-A posto 1 (1796—1826) var en av
upprorets ledare, sårades i striden mot de
kejsar-trogna trupperna och hängdes. A. A-t.
Muravlin, pseud., se G o 1 i t s y n, sp. 826.
Murbeck, Peter, folkpredikant (1708—66).
Kom säkerligen som barn i Karlskrona i
beröring med den Halleska pietismen där och
framträdde efter en religiös kris under
studentåren (julen 1727)
som denna
fromhets-riktnings främste
förkämpe i Sydsverige.
Efter sin prästvigning
1731 tjänstgjorde han
vid tyska och
svenska församlingarna i
Malmö samt i
Hälsingborg och
Hässlun-da. överallt
förkunnade han en pietistiskt
färgad kristendom och
samlade kring sig
stora skaror av
an
hängare, mest hantverkare och bondfolk,
vilka ibland samlades till konventiklar. På
grund av sitt obändiga framträdande och sin
robusta bättringsförkunnelse fick han många
vedersakare. Dessa anklagade honom 1737 för
brott mot 1726 års konventikelplakat. Lunds
domkapitel suspenderade honom 1741 från
prästerlig tjänstgöring. 1746 upphävdes
emellertid suspensionen av K. m:t. S. å. blev M.
svensk predikant vid finska församlingen i
Stockholm och 1747 adjunkt hos E.
Tollsta-dius i Jakobs församling där. Från denna
tidpunkt härleder sig hans ännu bestående verk
Murbecks inrättning för fattiga flickor (se
Murbeckska stiftelsen). 1750
utnämndes M. till komminister i Hedvig
Eleonora församling och kom där i bitter strid
med sin kyrkoherde, herrnhutaren A. K.
Rutström (se d. o.). 1761 flyttade M. till
Fridlev-stads och Rödeby pastorat i Blekinge. Där
utövade han som predikant och själasörjare
ett inflytande, som satte spår i hela s. ö.
Sve
rige. M. utgav själv inga skrifter. Men
redan året efter hans död utkom en samling
predikningar och 1768 ett kateketiskt arbete,
vilka båda utgått i ständigt nya uppl. 1770
utgavs hans s. k. trosbekännelse (ingiven till
Lunds domkapitel 1740). Litt.: A. Rydberg,
»Peter M:s verksamhet i Skåne» (1904) och
»Peter M:s lif och verksamhet i Stockholm»
(i Kyrkohist. Ärsskr. 1913); H. Pleijel,
»Herrn-hutismen i Sydsverige» (1925). HgPl.
Murbeck, Svante Samuel, botanist (f.
1859 2O/io). Blev fil. dr i Lund 1891 samt var
prof, i botanik och föreståndare för botaniska
trädgården där 1902—24. Led. av Vet.-akad.
(1907). M. företog
botaniska forskningsresor i Bosnien och
Her-cegovina 1889 samt i
v. Nordafrika 1896,
1903—04. 1907—08 och
1921. Han har
verksamt bidragit till
utredningen av kritiska
och ofullständigt
kända släkten inom
Skandinaviens flora samt
till kännedomen om
Balkanhalvöns och
Nordafrikas växtvärld.
Därjämte har han utgivit viktiga arbeten av
morfologiskt, histologiskt och embryologiskt
innehåll. Nämnas må »Beiträge zur Kenntnis
der Flora von Südbosnien und der
Hercego-vina» (1891), »Contributions ä la connaissance
de la flore du Nord-Ouest de 1’Afrique» (2 bd,
1897—1905), »Parthenogenetische
Embryobildung in der Gattung Alchemilla» (1901),
»Par-thenogenese bei den Gattungen Taraxacum
und Hieracium» (i Botaniska Notiser 1904),
»Beiträge zur Biologie der Wüstenpflanzen»
(2 bd, 1919—20), »Contributions ä la
connaissance de la flore du Maroc» (1921). K. A.
Murbeckska stiftelsen (till 1920 Murbecks
inrättning för fattiga flickor),
av P. Murbeck 1749 grundad stiftelse i
Stockholm, vars ändamål är »dels att sörja för
fattiga flickors uppfostran i gudsfruktan och
rena seder samt för deras teoretiska och
praktiska utbildning, dels ock att lämna
varaktigt understöd åt äldre kvinnor». Från att
tidigare huvudsaki. ha utövat
barnhemsverk-samhet (1899—1920 på egendomen
Fittja-Ängby i Täby socken) •—- särskilt med syfte
att uppfostra fattiga flickor till dugliga
tjä-narinnor — övergick stiftelsen 1920 till
understödjande av äldre kvinnor i Stockholm,
vilka fyllt 60 år el. lida av svår sjuklighet,
äro oförmögna att försörja sig själva och
vilkas förhållanden göra det svårt för dem att
söka hjälp av fattigvården. Antalet
under-stödstagare uppgick 1930 till 103,
understöden sammanlagt till 24,600 kr. Tillgångarna
utgjorde 1 jan. 1930 415,590 kr. Stiftelsens
direktion, minst tio manliga och minst tio
kvinnliga led., kompletterar sig själv. E. Spr.
Murberg, Johan, författare (1734—1805),
vart 1754 fil. mag. i Uppsala, 1763 docent i
hebreiska och senare i grekiska. Intriger
stängde M. från akademisk befordran, han
blev i stället 1773 lektor i historia i Gävle
och förflyttades till Stockholm som rektor för
XIV. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
