Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murmansk (Romanov) - Murmeldjur - Murner, Thomas - Murom - Muromtsev - Murphy, John Benjamin - Murray - Murray, svensk släkt - Murray, engelsk släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Murmeldjur—Murray
458
kvkm, 22,920 inv. 1926), vid Kolafjorden
på n. kusten av Kolahalvön; 8,777 inv.
(1926). M. har från 1915 snabbt uppblomstrat
efter Murmanbanans (se d. o.) framdragande
till M., som är den största isfria av
Rysslands nordliga hamnar. Industrien är
beroende av fisket vid Murmankusten;
beredning av torskleverolja, fiskguano, haj skinn.
Import av stenkol, bomull (från U. S. A.)
m. m.; export huvudsaki. av trävaror och
spannmål (från Sibirien).
Skogsmurmeldjur, M armo t a monax.
Murmeldjur, Mar möt a (A’rctomys), tillhör
fam. ekorrdjur av ordn. gnagare och
igenkän-nes på den satta kroppen med kort svans,
korta öron och små ögon. Kindpåsar äro
svagt utvecklade. Murmeldjuret el.
alpmurmeldjuret, M. marmota, når en
längd av 62 cm, varav 11 komma på svansen.
Höjden är 15 cm. Tumme saknas. Pälsen är
tät och långhårig, till färgen ovan askgrå,
under rödgul. Nosen och fotterna äro vitgula.
framtänderna brungula. Det hör hemma i
Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna i
området mellan snö- och trädgränsen, där det
gräver hålor i marken. I djupa sådana
tillbringas vintern i dvala. Djuret lever av växter
och kan lätt tämjas. Stäppmurmeldjuret
el. b o b a k e n, M. bobak, som blir något
större än föreg. art och har kortare svans och
en liten tumme, lever i samhällen i
stäpptrakter från Polen och Galizien i v. till Amur
i ö. Den gräver gångar i marken och
uppkastar därvid halvmeterhöga jordkullar, som
vanl. ligga samlade i grupper. Även denna
art lever av växtföda och ligger under
vintern i dvala. I Nordamerika finnas flera arter
av m., av vilka skogs murmeldjuret,
M. monax, amerikanernas woodchuck, med
spetsig nos och yvig svans, till levnadssättet
avviker från föreg. arter genom att ej
förekomma i samhällen. Ofta vistas det även i
skogarna. T. P.
Murner [moTnor], Thomas, tysk
författare (1475—1537), franciskanmunk i
Strass-burg, hävdade Frankrikes anspråk på Elsass
och kröntes 1505 som skald av kejsar
Maximilian I. I sina satirer »Die
Narrenbeschwör-ung» (senast 1926), »Gäuchmatt» (senast 1896)
m. fl. skildrar han skarpt och kvickt tidens
last och dårskap. Han understödde Reuehlin
mot dominikanerna men anföll skoningslöst
Luther i »Von dem grossen lutherischen
Narren» (1522; nytr. 1918). En äventyrlig,
tygellös natur, en av sin tids största tyska
författare, förde M. ett ostadigt och kringflackande
liv. M:s saml. tyska verk äro under
utgivning sedan 1918. Monogr. av Th. v. Leibenau
(1913). R-nB.
Murom [mo’råm], stad i ry. guv. Vladimir,
vid Oka och järnvägen Moskva—Kazan; 22,607
inv. (1926). Stor textilindustri. Gurkodling.
M. är en av Rysslands äldsta städer.
Muromtsev [mo’rømtsof], Sergej
Andre-jevitj, rysk rättslärd och politiker (1850—
1910). Avsattes 1884 av politiska skäl från
sin professur i romersk rätt i Moskva och
blev då advokat. M. var en av kadettpartiets
ledare, talman i första riksduman (1906) och
undertecknade det s. k. Viborgsmanifestet,
varför han dömdes till tre mån. fängelse.
Murphy [mö’fi], John Benjamin,
amerikansk kirurg (1857—1916). Idkade först
enskild praktik i Chicago och blev senare
prof, i kirurgi vid Rush medical college
där. M. var skicklig bukkirurg; världsbekant
och mycket använd är hans apparat för
hopfästning av tarmdelar el. åstadkommande av
förbindelse mellan magsäck och tarm (»M:s
knapp»); även som ledoperatör var han
föregångsman. Amerikanska kirurgsällskapets
1923 i Chicago uppförda byggnad för
bibliotek och forskning bär hans namn. T. R.
Murray [ma’ri], Australiens huvudflod, 2,766
km lång, flodområde 1,072,501 kvkm. M.
upprinner i Australalperna, i Victoria, flyter på
gränsen mellan denna stat och Nya Syd-Wales
mot n. v., mottagande Murrumbidgee och
Darling (se d. o.). Nära utloppet i
Sydaustra-lien genomflyter M. strandsjön Alexandrina;
flodmynningen i Encounter bay spärras av
sandbankar, som tillåta sjöfart endast för
grundgående fartyg el. ibland h. o. h.
förhindra den. — Vattenföringen i M. är trots
flodområdets storlek ringa på grund av stark
avdunstning och infiltration. I M:s
irriga-tionssystem, beläget nedanför M:s huvudhamn,
Echua, ingå omkr. 2,800 km 1; analer.
Pågående regleringsarbeten, beslutade 1914 och
beräknade bli färdiga 1932, avse irrigation i
Nya Syd-Wales och Victoria febr.—juni,
segla-tion i Sydaustralien juli—jan. — Murray
river basin, omfattande mell. och nedre
delen av flodområdet, är ett av Australiens
största artesiska bäcken.
Murray [mure’j], svensk släkt, anses
härstamma från den gamla skotska ätten M.,
vars vapen släkten alltid fört, men kan ej
med visshet föras längre tillbaka än till J
o-han M. (1665—1721), jordägare i Preussen.
Dennes son Andreas M. (1695—1771)
inkom 1736 till Sverige som kyrkoherde i Tyska
församlingen i Stockholm samt blev teol. dr
och pastor primarius. Om hans söner J. A. M.
och A. M. se nedan. De sistnämndas bror
fil. mag. och teol. dr Gustaf M. (1747—
1825) blev 1780 kyrkoherde i Jakobs och
Johannes församling i Stockholm, 1801 pastor
primarius samt 1809 överhovpredikant och
ordensbiskop. Han adlades 1810 (även denna
gren lever) och blev 1811 biskop i Västerås
stift. Om Adolf M:s sonson Robert M. och
dennes sysslingar bröderna C. A. A. M. och
W. M. se nedan.
Murray [ma’ri], engelsk bokförläggarsläkt,
vars firma grundades av John M. (1745—
93) i London 1768 och av hans son J o h n M.
(1778—1843) utvecklades till ett av Englands
förnämsta förlag. Denne John M. var nära
vän med lord Byron, Walter Scott m. fl.
skalder och författare; större delen av den värde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
