Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murray, engelsk släkt - Murray, skotsk ätt - Murray, Adolf - Murray, Carl Adolf Alfred - Murray, sir George - Murray, sir Gilbert - Murray, James (1719—94) - Murray, sir James (1837—1915) - Murray, Johan Anders - Murray, sir John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Murray—Murray, J.
460
fulla samtida engelska vitterheten utgavs av
honom. Han grundläde och utgav även
Quar-terly Review. Biogr. av E. Smiles (2 bd, 1891).
Hans son J o h n M. (1808—92) vidgade
ytterligare förlagets omfattning med
vetenskapliga verk och den banbrytande serien
»Handbooks for travellers», varav han själv
författade flera band. Dennes son John M. (1851
—1928) övertog jämte en broder förlaget;
själv publicerade han bl. a. en betydelsefull
samling av lord Byrons brev (2 bd, 1922).
Förlagets nuv. innehavare är hans son John
M. (f. 1884). —- Jfr »J. Murray. 50
Albe-marle Street 1768—1930» (1930).
Murray [ma’ri], skotsk adelsätt, omtalad
redan på 1200-talet. Huvudmannen fick 1606
titeln earl av Tullibardine samt 1676
markis och 1703 hertig av A t h o 11 (se d. o.).
Till en gren av ätten hörde den berömde
domaren William M., l:e earl av Mansfield
(se d. o.). Yngre son till l:e hertigen av
Atholl var jakobitgeneralen lord George
M. (omkr. 1700—60), som 1745 var närmaste
underbefälhavare under pretendenten Karl
Edvard. Han sökte förgäves avråda den
äventyrliga invasionen i England hösten s. å.,
ledde skickligt reträtten till Skottland och
anförde högra flygeln i slaget vid Culloden
(16 april 1746), där jakobiterna i grund
besegrades. M. dog i landsflykt. V. S-g.
Murray [mure’j], Adolf, anatom (1751—
1803), bror till J. A. M.; jfr släktart. 1764
student i Uppsala, förordnades M. vid 19 års
ålder att under prof. Martins tjänstledighet
hålla föreläsningar i anatomi i Stockholm
samt blev 1772 med. dr i Uppsala. 1772—76
företog M. en utländsk studieresa. Under sin
frånvaro utnämndes han till ord. prof, i
anatomi och kirurgi vid Uppsala univ. och blev
1799 förste livmedikus. Han var en av univ:s
mest förtjänta lärare och utgav en mängd
värdefulla arbeten i sin vetenskap. Led. av
Vet.-akad. (1780). R. T-dt.*
Murray [mure’j], Carl Adolf Alfred,
militär, idrottsfrämjare (f. 1862 27/7), bror till
W. M.; jfr släktart. Blev 1881 underlöjtnant
och 1915 överste vid Fortifikationen, blev
1919 ståthållare på Stockholms,
Drottningholms m. fl. slott och övergick då till
reserven. M. var 1912—15 chef för
Fälttelegrafkåren och 1915—19 chef för
fortifikations-dep:s militärbyrå. Han har nedlagt ett
betydande arbete på främjandet av idrotten och
skytterörelsen, har tillhört flera stora
idrotts-organisationers styrelser samt blev ordf. 1907
i skytteförbundens verkst. utskott, 1917 i
Svenska livräddningssällskapet och 1919 i
Stockholms simsällskap. H. J-dt.*
Murray [ma’ri], sir George, brittisk
militär (1772—1846). Utmärkte sig 1807 vid
lord Cathcarts anfall på Köpenhamn samt var
generalkvartermästare i sir J. Moores
expedition till Sverige 1808 och sedan under
Wellington på Pyreneiska halvön. M. adlades
1813, var 1814 guvernör i Kanada och
utmärkte sig vid dess försvar mot Förenta
staterna. Han var 1828—30 kolonialminister i
Wellingtons ministär samt tillhörde som
ge-neralfälttygmästare Peels båda ministärer
(1834—35 och 1841—46). M. blev general
1841. V. S-g.
Murray [ma’ri], sir G i 1 b e r t, brittisk
filo
log, liberal politiker (f. 1866 2/i i Sydney, Nya
Syd-Wales), uppfostrades från 11 års ålder i
England, prof, i grekiska i Glasgow 1889 och
i Oxford 1908. Han har varit styrelseordf. i
British League of Nations union sedan 1923
och brittisk delegerad vid Nationernas
förbunds församling. Bland hans vetenskapliga
skrifter märkas »History of ancient greek
literature» (1897), »The rise of the greek epic»
(1907; 3:e uppl. 1924), »Four stages of greek
religion» (1913; »Five stages» etc. 1925),
»Stoic philosophy» (1915) samt »Euripides and
his age» (1914) och bland hans politiska
»Liberalism and the empire» (1900) och »The
problem of foreign policy» (1921) ävensom
»Essays and adresses» (1921). F. K. J.
Murray [ma’ri], James, brittisk
koloniguvernör (1719—94). Deltog från 1757 i
kriget mot fransmännen i Nordamerika, anförde
1759 en brigad under general Wolfe vid
anfallet mot Quebec, försvarade 1760 staden
mot franska återerövringsförsök, blev okt.
s. å. guvernör i Quebec och 1763 Kanadas
förste brittiske guvernör. Han återkallades
1766 till följd av engelska nybyggares
klagomål över hans statsklokt försonliga politik
mot den franska befolkningen. 1774—82 var
M. guvernör på Menorca. Febr. 1782 måste
han kapitulera efter 7 månaders tappert
försvar mot belägrande överlägsna franska och
spanska trupper; han fritogs 1783 aven
krigsrätt från allt ansvar för den nödtvungna
kapitulationen. V. S-g.
Murray [ma’ri], sir James, engelsk
lexi-kograf (1837—1915), skrev om de lågskotska
dialekterna (1871) m. fl. filologiska avh. och
var verksam som utgivare. Från 1879 var
han red. (till 1889 ensam, därpå till sin död
tills, m. H. Bradley, W. A. Craigie och C. T.
Onions) av »The Oxford english dictionary»
(utkom 1884—1928; urspr. kallat »A new
english dictionary on historical principles»),
varav han själv redigerade bokstäverna A—D,
H—K, O, P och T. Den upptar det eng.
ordförrådet från 1150. Genom klok begränsning,
praktiska anordningar och intensivt arbete
fullbordades detta det största eng. lexikonet
på förvånande kort tid. A. E.*
Murray [mure’j], Johan Anders,
läkare (1740—91), bror till A. M. Studerade
1756—59 i Uppsala, bl. a. för Linné, reste
1760 till Göttingen, där han 1763 blev med.
dr, 1764 e. o. samt 1769 ord. prof, och
föreståndare för botaniska trädgården. M. var
framstående farmakolog och botanist. Hans
»Apparatus medicaminum» (6 bd, 1776—92)
är en fullständig sammanställning av
läkemedlen ur växtriket och har ännu i dag värde.
I tysk övers, utgav M. åtskilliga skrifter av
svenska läkare samt den botaniska delen,
»Systema vegetabilium», i 13:e uppl. av
Linnés »Systema naturæ» (1774). R. T-dt.*
Murray [ma’ri], sir J o h n, skotsk
oceano-graf och limnolog (1841—1914). F. i Cobourg,
Ontario, Kanada, flyttade M. vid 17 års
ålder till Edinburgh. Han fick epokbildande
betydelse för den oceanografiska forskningen,
inom vilken han särskilt sysslade med
djuphavets bottenavlagringar och organismer. Vid
27 års ålder företog han med en valfångare
en Spetsbergsfärd och deltog 1873—76 i den
berömda Challengerexpeditionen samt ledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
