Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müller, Sophus Otto - Müller, Victor - Müller, Wilhelm - Müller-Freienfels, Richard - Müller-Meiningen - Müllern, Gustaf Henrik von - Müllerska gångarna - Müllner, Adolf - Myllykoski - Mylodon - Mylonit el. Gnuggsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Müller, V.—Mylonit
514
ett större planschverk med avbildningar av
mer än 1,300 i Danmark funna fornsaker),
»Affaldsdynger fra stenalderen i Danmark»
(1900; tills, m. A. P. Madsen, C. Neergaard,
C. G. J. Petersen, E. Rostrup, K. J. V.
Steenstrup, H. Winge), »Danevirke,
arkælo-giskt undersögt, beskrevet og tydet» (1901;
tills, m. C. Neergaard), »Urgeschichte
Europas. Grundzüge einer prähistorischen
Archäo-logie» (1905), »Oldtidens kunst i Danmark»
(I, »Stenalderen», 1918; II, »Bronzealderen»,
1921). — Ej minst i M:s populärvetenskapliga’
arbeten kommer det speciellt danska i hans typ
till synes; den utomordentliga »Vor oldtid»
(1897) är ett uttryck för hans höga
humanistiska bildning, hans psykologiska
skarpblick, ofta parad med en viss skepsis, men
också för hans fosterlandskänsla. Detsamma
gäller hans »Nationalmuseet hundred aar
efter dets grundlæggelse» (1907). H. R-h.
Müller, Victor, tysk målare (1829—71).
Representerade i sin tids Münchenmåleri en
färgkraftig konst, påverkad av franska
mästare (Delacroix och Gourbet). Han målade
romantiska ämnen: »Salome», »Faust»,
»Hamlet», »Snövit och dvärgarna», »Skogsnymf».
Representerad i museer i München, Berlin
och flerstädes. G-g N.
Müller, Wilhelm, tysk skald (1794—
1827). Deltog 1813—14 i befrielsekriget, var
1817—18 i Italien, där han vart god vän med
Atterbom; dog som hertiglig bibliotekarie i
Dessau. Av M:s på
sin tid oerhört
populära, enkla, friska,
vårliga vislyrik leva
ännu många
student-och dryckessånger
samt de av Schubert
tonsatta cyklerna »Die
schöne Müllerin» och
»Winterreise». Hans
filhellenska »Lieder
der Griechen» (5 h.,
1821—24), satiriska
epigram, noveller m.
m. äro till största
de
len förgätna. M. skrev även litteraturkritik,
bl. a. om Sverige, i Brockhaus’ tidskrifter.
M:s »Gedichte» utgåvos 1906 av J. T. Hatfield,
hans »Diary and letters» 1903 av P. S. Allen
och J. T. Hatfield. Monogr. av H. Lohre
(1927). R-n B.
Müller-Freienfels [-fraPønfels], Richard,
tysk filosof (f. 1882). Skr.: »Psychologie der
Kunst» (1911), »Poetik» (1914), »Das Denken
und die Phantasie» (1916), »Psychologie der
Religion» (1920), »Philosophie der
Individua-lität» (1921), »Irrationalismus» (1923),
»Per-sönlichkeit und Weltanschauung» (2:a uppl.
1923), »Lebenspsychologie» (s. å.),»Die Seele des
Alltags» (1925), »Erziehung zur Kunst» (1926),
»Metaphysik des Irrationalen» (1927),
»Ge-heimnisse der Seele» (s. å.) m. fl. M:s
arbeten behandla övervägande den deskriptiva
psykologien och den psykologisk-deskriptiva
estetiken. G. O-a.
Müller-Meiningen [-mai’n-], se Müller,
Ernst.
Müllern, Gustaf Henrik von, frih.,
ämbetsman (1664—1719), tillhörde en adlig släkt
i Estland med stora gods jämväl i
Ingerman-land. Han blev 1688 guvernör för två
pfalz-grevar, Karl XI :s kusiner, samt senare svensk
kommissionssekr. i Haag. M. tillhörde
därefter den kanslipersonal, som var med Karl
XII i fält, blev 1708 kansliråd och statssekr.
vid utrikesärendena samt 1710 hovkansler och
frih. Under Karl XII:s vistelse i Turkiet var
M:s verksamhet av stor betydelse, i det att
han hade hand om de utrikespolitiska
expeditionerna och framstod som det förnämsta
organet för konungens vilja. Ej sällan
framträder hos M. en viss mot denna vilja
fronderande hållning, som dock antagl. endast är
simulerad och tillkommen för att dölja
konungens verkliga planer och avsikter (jfr
K. J. Hartman, »Åländska kongressen», V,
1930). Vid kalabaliken i Bender (1713) blev
M. fången men var den förste, som utlöstes,
och hörde i Dimotika till konungens fåtaliga
omgivning. Vid Kansliets ombildning blev
han ombudsråd i Första utrikesexpeditionen.
Efter hemkomsten till Sverige gav Karl
alltmer sitt förtroende till Görtz, men detta
synes icke ha rubbat M:s goda förhållande
till denne, och de starka slitningar, vilka
1718 med anledning av den ryska
fredsunderhandlingen på Äland uppkommo dem
emellan, voro antagl. även de endast taktiska
åtgärder, avsedda att dölja underhandlingens
verkliga gång. M. var mycket arbetsam och
samvetsgrann men utan större begåvning, på
sista tiden rätt sjuklig. K. J. H-n.
Müllerska gångarna, med., se
Könsorgan, sp. 503.
Müllner, Adolf, tysk författare (1774—
1829), advokat, vart högst populär genom
sina Schicksalstragödien »Der
neunundzwan-zigste Februar» (1812) och »Die Schuld» (1813;
»Skulden», 1817). Efter 1820 var M.
uteslutande kritiker, partisk och kitslig. Se J.
Minor, »Die Schicksals-Tragödie» (1883), monogr.
av R. F. Hügle (1922). R-n B.
My’llykoski, träsliperi och pappersfabrik i
Sippola socken, Viborgs län, Finland, gr. 1892,
vid M. fors i Kymmene älv. Ägare (sedan
1920): Yhtyneet paperitehtaat, osakeyhtiö
(= De förenade pappersfabrikerna, a.-b.);
års-tillv. omkr. 15,000 ton havanna-, tidnings-,
tryck- och omslagspapper samt omkr. 49,000
ton (torr vikt) trämassa, därav 11,000 toh
för eget behov. O. Brn.
MyTodon, paleont., se J ä 11 e t r ö g d j u r.
Mylonit (a> grek, mylön, kvarn) el.
Gnugg-sten, en mer el. mindre tät, ofta
hälleflint-el. kvartsitliknande, än täml. massformig, än
skiffrig, genom uppkrossning el.
sönderknåd-ning av en förutvarande bergart vid rörelser
i jordskorpan (t. ex. vid överskjutningar)
bildad kataklastisk (se Bergartsmet
a-morfos och Kataklas) bergart.
Alltefter den ursprungliga bergartens
beskaffenhet kan en m. kallas granitmylonit,
syenit-mylonit etc. I typiska fall har materialet vid
mylonitiseringen till största delen blivit
mjöl-fint sönderrivet. I s. k. k a k i r i t (efter sjön
Kakir, n. om Stora Sjöfallet) har
söndermal-ningen icke gått så långt utan inskränker
sig till stark uppkrossning och
mineralnybildning utefter otaliga, i alla möjliga riktningar
gående små glidytor, mellan vilka täml. väl
XIV. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
