Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mylonit el. Gnuggsten - Mylonitgnejs - Mylord - Münch-Bellinghausen, Eligius Franz Joseph von (Friedrich Halm) - München
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Mylonitgnejs—München
516-
bibehållna, makroskopiska fragment av den
ursprungliga bergarten ligga. Hos vanliga m.
gör sig väsentligen kataklasstrukturen
gällande, hos mylonitgnej ser tillkommer
en mer el. mindre stark omkristallisation.
— Se även G r a n u 1 i t och
Hårdskiffrar. N. Zn.
Mylonitgnejs, se M y 1 o n i t.
Mylord [mäilä’d el. milå’d], eng.,
tilltalsord till en lord (se d. o.); nådig herre; ers nåd.
Münch-Be’llinghåusen, Eligius Franz
Joseph von, frih., österrikisk författare
under pseud. Friedrich Halm (1806—
71), chef för hovbibi, i Wien. M. gjorde stor
lycka med beräknat effektfulla teaterstycken:
dramer som »Griseldis» (1835; sv. övers. 1838),
»Adepten» (1838), »Der Sohn der Wildniss»
(1842; »Ingemar», uppf. 1848; »Öknens son»,
1848), »Der Fechter von Ravenna» (1857;
»Fäktaren från Ravenna», 1862), lustspel som
»Verbot und Befehl» (1857), »Wildfeuer»
(1864). M:s tekniska talang motsvarades ej
av psykologisk blick el. äkta känsla. Hans
1872 utg. berättelser imitera H. von Kleists.
München [my’n^on], huvudstad i tyska
fristaten Bayern och reg.-omr. Oberbayern, vid
Isar; till folkmängden den fjärde bland Tyska
rikets städer; 680,704 inv. (1925).
M. har ett fritt läge, 518 m ö. h., på
Bayerska högslätten, ej långt från Alperna, är
underkastat hastiga och stora
temperaturväxlingar men räknas dock till en av Tysklands
sundaste storstäder.
M. är vid sidan av Berlin och Dresden
Tysklands främsta konststad med
framstående konst- och vetenskapliga samlingar,
läroanstalter och årliga utställningar.
M. är Europas största bryggeristad. Mer
än 20 första rangens bryggerier ligga i och
omkring M. Ärl. tillverkas omkr. 3 mill.
hl öl. De stora bryggerierna betraktas som
sevärdheter, och ett säreget folkliv utvecklas
på de talrika utskänkningsställena
(Bierhäu-ser, Bierkeller), ofta stora trädgårdslokaler
vid bryggerierna, t. ex. Salvatorkeller i Au.
Andra viktiga industrier i M. äro
maskin-och handskfabrikation; konsthantverket är
högt uppdrivet.
Till sin nuv. blomstring nådde M. först på
1800-talet under de konstivrande konungarna
Ludvig I, Maximilian II och Ludvig II. över
Altstadts fallna murar växte nya stadsdelar
fram, Schwabing, Nymphenburg, Sendling m.
fl. på den vänstra Isarstranden, ^Bogenhausen,
Au o. a. på den högra, och en övervägande
modern storstad uppstod.
Av M:s sex bangårdar ligger den största,
Centralstationen, där alla huvudlinjer
sammanlöpa, v. om den äldsta staden. Närmare
denna ligga de av Fr. v. Thiersch uppförda
nya justitiepalatset (i gotisk stil, 1905) och
gamla justitiepalatset (i barock, 1897), vid
Karlsplatz. Vid torgets sydända den
protestantiska Matthäuskirche; från torget leder
Karlstor in i den äldsta staden och till dess
huvudåder
Neuhauserstrasse—Kaufingerstras-se, förbi Akademie der Wissenschaften och
S :t Michaelskirche, en sydtysk variant av
ital. renässans, uppf. av mäster Wolfgang
Miller och Fr. Sustris 1583—97; i kyrkan
Eugène de Beauharnais’ gravvård av
Thor-valdsen. Gamla stadens hjärta är Marien-
platz med Mariapelaren, av röd marmor (rest
1638). Vid Marienplatz ligga nya rådhuset,
i gotisk stil, och gamla rådhuset, uppf. av
Jörg Ganghofer omkr. 1470 på platsen för en
äldre byggnad och senare prytt med
barockmålningar. Bortom Marienplatz skymta
Frauen-kirches kopparsmidda torn, M:s nästan
överallt synliga kännetecken. Frauenkirche är
ärkebiskopsdömet M.-Freisings
metropolitan-kyrka, uppf. i sengotisk stil av Jörg
Ganghofer 1468—88. I inre stadens s. del ligger S:t
Johann-Nepomukkirche, byggd i sydtysk
rokoko omkr. 1733. I närheten Sendlinger Tor
(slutet av 1300-talet). Mellan Marienplatz
och Isar reser sig Isartor (från medeltiden;
ombyggd i nygotisk stil 1835), varifrån
Zwei-brücken leder till Isarbrücke och
Museum-insel med Deutsches Museum, en enastående
samling av naturvetenskapens och teknikens
mästerverk. Till högra Isarstranden leder
från ön Ludwigsbrücke. På denna sida ligger
i Au Mariahilfkirche, en märklig gotisk
byggnad, uppf. på 1830-talet. V. om Sendlinger
Tor stora sjukhuskvarter och den vidsträckta
Theresienwiese, skådeplats för folkliga
fester, och, på Theresienhöhe, statyn Bavaria
(se d. o.) framför Ruhmeshalle, en dorisk
pelarhall med byster av berömda bayrare (av
von Klenze, jfr d. o.); på Theresienhöhe
ut-ställningsbyggnader och park. N. ö. om
Karlsplatz vidtaga Lenbachplatz och
Maximilians-platz, där den ståtliga
Wittelsbacher-Brun-nen reser sig (av A. v. Hildebrand, 1895). Av
M:s talrika statyer må nämnas Max I Josef
(av Rauch) på Max-Joseph-Platz. I närheten
Alter Hof (påbörjat 1253), de bayerska
furstarnas äldsta residens, och Hofbräuhaus med
kolossal festsal. Från Max-Joseph-Platz för
den 23 m breda och 1,664 m långa
Maximi-lianstrasse över Isar och Praterinsel med
Alpines Museum till Maximilianeum, en anstalt
för begåvade studerande (se B ü r k 1 e i n, F.).
På ömse sidor om byggnaden, längs Isar,
promenader och parker med villakvarter.
Max-Joseph-Platz’ norra sida begränsas av f. d.
kungl. residenset, nu museum, en samling
byggnader kring sex gårdar av olika åldrar,
Alte Residenz (1602—18) med praktfulla
marmorportaler, Königsbau (1826—35, av
Klenze) och Festsaalbau (1832—41, Klenze).
Vid residensets östsida ligger
Allerheiligen-kirche (Hofkirche). Snett emot Alte Residenz
ligger Theatinerkirche, i barockstil, med
furstegravar. Vid Hofgarten, framför
Armémuseet, restes 1924 ett krigsmonument (av
Knappe och Bleeker). Intill Königsbau ligga
Residenztheater (rik rokokoutsmyckning) och
Nationaltheater (för 1,832 åhörare), en av
Tysklands största teatrar. Från Hofgarten
går åt n. M:s andra stora pulsåder,
Ludwig-strasse (1,170 m lång, 37 m bred), kantad av
byggnader i ital. renässans, däribland
stats-biblioteket (omkr. 1,500,000 bd, 50,000
handskrifter m. m.) och univ. (gr. 1472 i
Ingol-stadt, flyttat 1800 till Landshut och 1826 till
M.; 8,158 stud. 1928; rom.-kat. teol. fakultet)
med bibi. (900,000 bd), fram till Siegestor
(mitten av 1800-talet). I närheten akad. för
de bildande konsterna (330 stud. 1926—27).
Ludwigstrasse fortsättes av Leopoldstrasse
till Schwabing, jämte Bogenhausen M:s
förnäma stadsdel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
