Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - München - München-Gladbach - Münchhausen, Börries von - Münchhausen, Hieronimus Karl Friedrich von - Münchner Neueste Nachrichten - Münden - Myndighet, Offentlig - Myndighetsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
München-Gladbach—Myndighetsålder
517
I n. ö. och ö. riktning från Hofgarten går
Prinzregentenstrasse längs Englischer
Gar-ten (237 har), Bayerisches Nationalmuseum
(konst- och kulturhist. saml.) och
Schack-galerie (värdefull tavelsaml. från 1800-talet
m. m.) till Luitpoldbrücke.
V. om inre staden ligger
konstutställnings-byggnaden Glaspalatset (mittskeppet 23 m
högt) och nära detta Basilikan (efter 400- och
500-talets kristna basilikor), uppf. 1835—50.
N. därom, vid Königsplatz, de i klassisk stil
hållna Neue Staatsgalerie (moderna
målningar och skulpturer), propyléerna, med
utvändigt doriska, invändigt joniska pelare
(1842—62), och Glyptoteket, med rika
skulptursamlingar. Längre åt n. ligga
konstmuseerna Gamla pinakoteket med Museum antiker
Kleinkunst i källarvåningen (mer än 3,000
antika vaser) och Nya pinakoteket. Mitt
emot Gamla pinakoteket tekniska högskolan,
gr. 1868 (4,181 stud. 1927). N. v. härom ligga
kaserner och exercisfält samt flygplats på
Oberwiesenfeld. I förstaden Nymphenburg
slottet med samma namn, i vars park ligga
jaktslottet Amalienburg och en statlig
porslinsfabrik, gr. 1747. Till parken gränsar den
nya botaniska trädgården.
M. äger många lärda sällskap och
institutioner. Utom redan nämnda må framhållas
bayerska franciskanordens fil.-teol. högskola,
gr. 1828, urspr. med fil. fakulteten i Bad Tölz,
från 1911 båda fakulteterna i M. (omkr. 60
stud.). Till univ. är bl. a. en veterinärhögskola
ansluten. M. är säte för den rom.-kat.
ärkebiskopen av M.-Freising (från 1817, som
biskop från 718) och för bayerska
evang.-luterska konsistoriet. — IM. utges ett tiotal
dagliga tidningar och en mängd tidskrifter, bl. a.
Fliegende Blätter, Simplizissimus och Jugend.
Litt.: A. Weese, »M.» (i »Berühmte
Kunst-stätten», bd 69/70, 1925); P. Scher o. H.
Sins-heimer, »Das Buch von M.» (1928). E. L-r.
Historia. M. (av lat. mo’nachus, munk), som
grundlädes av Henrik Lejonet omkr. 1158,
fick betydelse som övergångsställe över Isar
och nederlagsplats för salt från Hallein och
Reichenhall och har sedan mitten av
1200-talet varit huvud- och residensstad i Bayern.
I maj 1632 gjorde Gustav Adolf sitt intåg
i M., som måste betala en stor brandskatt
men i övrigt behandlades milt; 1705—14 och
1742 var staden besatt av österrikarna. Vid
mitten av 1800-talet hade M. stort anseende
som centrum för de ledande tyska
konstskolorna. Efter revolutionen i nov. 1918 var M.
skådeplats för en rad våldsamma uppträden,
kulminerande i ett kommunistiskt
skräckvälde mars—april 1919 (se B a y e r n, sp. 1043
—44). Litt.: F. Kronegg, »Illustrierte
Ge-schichte der Stadt M.» (1900—03); G. J. Wolf,
»Ein Jahrhundert M.» (1919). Ä. S-n.
München-Gladbach [my^l^an-glä^balj], se
Gladbach 1.
Mü’nchhåusen, Börries von, frih., tysk
skald (f. 1874). Har utgivit bl. a. »Gedichte»
(1896), »Balladen» (s. å.), »Ritterliches
Lieder-buch» (1904), »Die Standarte» (1916) och
»Fröh-liche Woche mit Freunden» (1922), vilka visa
en entusiatiskt junkersinnad balladskald, som
i sina bästa dikter äger en sällsynt
valfrändskap med den av honom skildrade
riddarti-den. Utgav »Meisterballaden» 1923. R-n B.*
518
Mü’nchhåusen, Hieronimus Karl
Friedrich von, frih., tysk anekdotberättare (1720
—97). Var i yngre år officer, tjänade med
utmärkelse mot turkarna och levde sedan på
sitt gods i Hannover, där han blev bekant
som ypperlig ehuru ej särdeles sanningsenlig
anekdotberättare. Några av hans historier,
som satts i tryck, upptogos av en tysk
landsflykting i England, R. E. Raspe, tillökades
med ett antal nya och utgåvos 1785 på
engelska. Denna uppl. översattes till tyska och
vidgades ytterligare av G. A. Bürger (1786). I den
form Bürger givit de Münchhausenska
historierna ha dessa vunnit en oerhörd popularitet
och utgått i ständigt nya uppl. Till sin art
ansluta de sig till den äldre äventyrs- och
fantasidiktningen, särskilt den fantastiska
re-seromanen (yoyages imaginaires). Äldsta sv.
övers, är från 1797. M. är poetiskt behandlad
av Immermann och Eulenberg. Se K.
Müller-Fraureuth, »Die deutschen Lügendichtungen
bis auf M. dargestellt» (1881); W. Schweizer,
»Die Wandlungen M:s» (1921). O. W-n.
Mü’nchner Neueste Na’chrichten [-näPøsto-],
nationell, partipolitiskt oberoende tidning i
München, uppsatt 1848.
Münden, tysk stad i Hannover, vid Werras
och Fuldas sammanflöde till Weser; 11,991
inv. (1925). Tillv. av gummi- och
metallarbeten samt trämassa; kvarnstensindustri. I
närheten brunkolsgruvor.
Myndighet, Offentlig, organ för
statsmakten, som äger omedelbar befallningsmakt
i förhållande till allmänheten. M.
representeras alltid av under ämbetsansvar
beslutande organ, vilka äro ämbetsmän, men under
dem kunna stå tjänstemän och betjänte som
verkställighetsorgan, som handla på den el.
de beslutandes ansvar. M:s befallningar
måste åtlydas men kunna hos överordnad m.
överklagas genom besvär och därigenom efter
prövning av denna ändras el. upphävas.
An-svarstalan mot den ämbetsman, som är för
m:s beslut och åtgärder ansvarig, kan endast
föras av justitie-, resp, militieombudsmannen
och justitiekanslern jämte särskilda
åklagare. Alla m., utom taxeringsmyndigheterna,
lyda under konungen allena och ha att handla
efter hans i laga ordning^ givna föreskrifter
(R. F. § 47). Rid.
Myndighetsålder, den lagbestämda ålder,
efter vars uppnående personer i allm. äga
förfoga över sin egendom och giltigt förplikta
sig (ha »rättslig handlingsförmåga», se d. o.).
Urspr. sammanföll m. med pubertetsåldern:
enl. romersk rätt 14 år för man och 12 för
kvinna, enl. germansk urspr. 12 år, senare
i allm. 15 (äldre nordisk rätt). I mån som
förmögenhetsintressena fingo större betydelse,
framträdde en benägenhet att uppskjuta m.
Den romerska rätten bibehöll visserligen den
gamla m. men ställde den myndigvordne i
egenskap av minderårig ända till hans 25:e
år under kuratel (se d. o.). Full
myndighet inträdde således först vid fyllda 25 år.
Mångenstädes anslöto sig de moderna folkens
rättssystem i denna del till den romerska
rätten. På andra håll gick utvecklingen i
mera självständig riktning. M. höjdes näml,
till 21 år i England, Nordamerika och Sverige
(1721). Den nyare rätten har alltmera
anslutit sig till regeln om 21 år som m.
(Frank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
