Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myndighetsålder - Myndling - Mynheer, Mijnheer - Münnich, Burkhard Christoph - Münnichhoven, Hendrik - Mynningsbroms - Münster (kloster) - Münster (stad, stift)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Myndling—Münster
520
rike 1793, Norge 1869, Tyskland 1875,
Danmark 1922 o. s. v.). Undantagsvis förekomma
doek andra åldersbestämmelser (Schweiz 20
år). — Förenämnda regler ha närmast haft
tillämpning på män. Länge stodo näml,
kvinnor, oavsett åldern, regelrätt under
förmyn-derskap, om de än i undantagsfall själva
kunde övertaga förvaltningen av sin
egendom. Änkor åtnjöto dock särskilda friheter;
redan enl. de svenska landskapslagarna voro
de på det hela likställda med myndiga män.
Även ogifta kvinnor ha efter hand fått bli
myndiga, emellanåt dock blott under
särskilda villkor, ss. i Sverige t. ex. ansökan att
bli myndigförklarad (före 1858), en därpå
utgående anmälan (före 1863) el. en högre m.
(före lagen 5 juli 1884: 25 år). Men numera
råder full likställighet mellan könen i fråga
om m. (i Danmark lag 1857, i Norge 1863, i
Sverige 1884 och i Finland 1898). — Medan
den äldre m. betecknade övergången från brist
på all handlingsförmåga till dess fullständiga
motsats, gäller detta ej den yngre, mera
framskjutna m. En viss rättslig handlingsförmåga
uppstår redan dessförinnan, i svensk rätt vid
fyllda 16 år el. vid inträde i äktenskap. I
ett fall kan t. o. m. full myndighet uppstå
före den vanliga m. I överensstämmelse med
vad även annorstädes förordnats har näml,
m. för konung, tronföljare och dennes i
tronföljden närmast stående bröstarvinge satts
till 18 år (R. F. § 41). Vad eljest beträffar
utövandet av medborgerliga el. politiska
rättigheter ha avvikelser från den vanliga m.
skett i motsatt riktning. Sålunda fordras enl.
svensk rätt för valrätt och valbarhet till
vanliga kommunala förtroendeuppdrag ävensom
till Andra kammaren att under nästföreg.
kalenderår ha fyllt 23 år; för landstingsval
och val av elektorer för förstakammarval
resp. 27 år. För valbarhet till Första
kammaren kräves 35 års ålder. Dylika
åldersbestämmelser sägas fastställa en politisk
m. Man talar även om en kriminell m.,
näml, den ålder, efter vilken verkligt straff
må kunna ådömas någon — enl. svensk lag
regelrätt 15 års ålder, dock att för den, som
ej fyllt 18 år, straff skyldigheten är i flera
hänseenden lindrad. Senast berörda
åldersgränser äro att betrakta som utbrytningar
från den civila m. Jfr Minderårig och
Omyndig. A. W. (C. G. Bj.)
Myndling, se Förmyndare.
Mynheer, M i j nh e e r [monè’r], holk, herr,
(min) herre.
Münnich [my’ni^], Burkhard Christoph,
greve, tysk-rysk militär (1683—1767), född i
Oldenburg. Gick först
i hessisk krigstjänst,
sedan i sachsisk och
1721 i rysk. M. byggde
Ladogakanalen och
reformerade ryska
härväsendet; 1728 blev
han greve och 1732
generalfältmarskalk.
I utlänningarnas
strider om makten i
Ryssland på 1730-talet
spelade M. en av
huvudrollerna. Han
avlägsnades till fronten
under polska tronföljdskriget och erövrade
därunder Danzig, fick 1735 överbefälet i
kriget mot Turkiet och lyckades i detta
vinna flera drabbningar; 1739 erövrade han
Hotin. Nov. 1740 fängslade M. Biron (se
d. o.) och var sedan en kort tid Rysslands
mäktigaste man men stötte sig snart med
regentinnan Anna. Vid Elisabets statskupp
1741 dömdes M. för slöseri med trupper och
statsmedel m. m. till döden men fördes i
stället till Sibirien. Därifrån återkallades han
1762 och gjordes av Katarina II till chef för
hamnarna i Östersjöprovinserna. Som
fältherre visade M. personligt mod och energi
men offrade hänsynslöst sina trupper. Jfr G.
Jansen, »Nordwestdeutsche Studien» (1904).
Mü’nnichhoven [-håfon], H e n d r i k,
holländsk, i Sverige verksam figurmålare (d.
1664 i Stockholm), sannolikt identisk med
den Hendrick Munniks, som 1627 inskrevs i
Utrechts målargille. M. var redan 1649 i
tjänst hos M. G. De la Gardie under dennes
guvernörstid i Riga, följde honom till Sverige
men övergick i slutet av 1650 i drottning
Kristinas tjänst. Han utförde visserligen
några konterfej på egen hand, men för det
mesta mångfaldigade han David Becks
porträtt, bl. a. M. G. De la Gardies, nu på
Gripsholm, och drottning Kristinas. M.
kopierade mytologiska stycken för De la
Gardie, förmodligen efter original i drottning
Kristinas samling. Jfr A. Hahr, »Konst och
konstnärer vid Magnus Gabriel De la Gardies
hof» (1905). -rn.*
Mynningsbroms, efter världskriget
uppfunnen gasbroms, som fästes på mynningen till
ett eldvapen (artilleripjäs el. gevär). Dess
syfte är att tvinga den ur vapnet utrusande
krutgasen att avvika vinkelrätt utåt eller
ännu hellre snett bakåt i st. f. att som
hittills följa efter projektilen framåt. Då gasen
i det ögonblick den utrusar ännu besitter ett
avsevärt tryck, som ej kan tillgodogöras för
projektilens ytterligare framdrivande,
utnyttjas dess kraft genom m. i stället till att
motverka rekylen. Härigenom kan vid
samma påfrestning på lavetten el. skytten större
effekt uttagas av vapnet. M. tillmätes nu stor
betydelse. G. af W-dt.
Münster, ty. (av lat. monastérwm), under
medeltiden kloster, klosterkyrka; numera dom,
domkyrka.
Münster. 1. M. inWestfalen,
huvudstad (sedan 1815) i preuss. prov. Westfalen
och i reg.-omr. M. (7,257 kvkm, 1,282,469 inv.
1925), vid Aa, en liten biflod till Ems, och
Dortmund—Emskanalen; 105,889 inv. (1925);
säte för en rom.-kat. biskop och domkapitel
samt univ. och musikhögskola.
Stadens centrum bildar Domplatz med
West-falens största kyrka (108 m lång och 42 m
bred), huvudsaki. uppf. 1225—65. V. sidan av
Domplatz kantas av biskopliga palatset
(1730-talet), biskopliga museet för kyrklig konst och
universitetet, gr. 1773 (3,470 stud. 1927), s.sidan
av det ståtliga Westfälisches Landesmuseum
(arkeol. fynd, altartavlor m. m.), posthuset
och regeringsbyggnaden. Skilt från Domplatz
av en husrad böjer sig mot ö. Prinzipalmarkt
med arkader och gavelhus i sengotik och
renässans, i mitten rådhusets (från
1200-talets mitt) gotiska västfasad (omkr. 1335).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
