- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
533-534

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myntsystem, Myntordning - Mynttecken - Mynttillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

533

Mynttecken—Mynttillverkning

534

Bild 1. Mynttecknet »Publica fide».

Bild 2. Mynttecknet »Wett och wapen».

(bruttovikt och finvikt), benämning, storlek,
prägel och utseende i övrigt samt deras
egenskap av lagligt betalningsmedel; slutligen
präglingen av skiljemynt och dessas
förhållande till huvudmyntet. Skiljemynt
kallar man sådana på smärre belopp lydande
mynt, vilkas metallvärde understiger deras
prägelvärde och som vid likviden enskilda
emellan gälla som lagligt betalningsmedel
endast till ett visst begränsat belopp. Dessa
mynt kunna präglas antingen av den el. de
till värdemätare antagna metallerna el. ock
av andra metaller el. legeringar. — Då det
är angeläget, att avvikelser från föreskriven
halt och vikt vid präglingen må bli så små
som möjligt, fastställa de flesta länders
myntlagar en viss gräns, s. k. r e m edi um,
såväl med avseende på halt som vikt, vilken
dessa avvikelser ej få överstiga.

Enl. lagen om rikets mynt av 30 maj 1873
jämte däri sedermera beslutade förändringar
skall guld ensamt vara värdemätare i Sverige.
På grund av skandinaviska
myntkonventionen 1873 jämte tilläggskonventionen av 1875
gäller samma m. även i Danmark och Norge.
I fråga om skiljemynten upphävdes dock
■denna konvention den 11 april 1924. Dylika
mynt skall dock riksbanken t. v. vid
an-fordran inlösa efter deras lydelse. Enheten för
den svenska (skandinaviska) myntvikten är
gram; räkneenheten kallas krona och delas
i 100 öre. Av guld präglas 3 huvudmynt på
resp. 5, 10 och 20 kr. Till skiljemynt skall
användas dels silver, legerat med koppar, dels
brons samt efter 1920 även kopparnickel. 1917
—19 präglades även järnmynt, vilka dock enl.
förordn. 18 juni 1920 icke må, sedan de till
någon av statens kassor inkommit, åter
sättas i omlopp.

De före 1873 i Sverige gällande
myntordningarna av 1830, 1835 och 1855 hade en och
samma myntenhet, näml. 1 riksdaler i silver
(specieriksdaler), men räkneenheten blev 1855
fastställd till fjärdedelen därav el. 1
riksdaler riksmynt, som då indelades i 100 öre.
Specieriksdalern hade alltsedan 1830 en
bruttovikt av 8 ort (= 34,ooei g), innehöll 750
tusendelar, el. 6 ort (= 25,5045 g), fint silver
och var således 12-lödig. 1664 års
myntordning, som i det väsentligaste var gällande till
1830, föreskrev, att »rijksdaler skole
förmyntas efter förra korn och skroot, af k.
regeringen ordinerat den 17 Martii a:o 1639».
Den skulle hålla i fint 14 lod och 1 grän;
71/s stycken skulle utmyntas av en mark
brutto. I nu gällande myntvikt väger denna
specieriksdaler således 29,2523 g och
innehåller, efter en halt av 87 8,47 tusendelar, 25,6973
g fint silver. Dess lagliga vikt och halt
förblevo alltså oförändrade i nära 200 år, tills

genom 1830 års myntordning riksdalerns
innehåll av fint silver minskades med 0,1928 g
el. 3/4 %. Enl. R. F. § 79 får ingen förändring
i rikets mynt till skrot el. ’korn, vare sig till
förhöjning el. avslag, äga rum utan
riksdagens bifall, men konungen förbehålles rätten
att slå mynt (bestämma dess utseende och
ombesörja dess prägling). A. G-be.

Mynttecken, de av Karl XII utgivna s. k.
nödmynten. Dessa utgåvos gruppvis med
olika prägel, varvid den uppgivna avsikten
var, att man med en ny grupp mynt skulle
inlösa en föregående. De m., som utgåvos
för 1 dal. smt, voro »Kronan» 1715, »Publica
fide» 1716 (bild 1), »Wett och wapen» 1717
(bild 2), »Flink och färdig», »Jupiter»,
»Satur-nus», »Phoebus», »Mars» och »Mercurius»,
vilket sistnämnda präglades efter Karl XII:s
död 1718 och 1719. Ehuru en k. kung, av 11
dec. 1718 föreskrev, att m. fortfarande skulle
vara gångbara, förlorade dock m. snart all
kredit, varför genom en ny kung, av 23 april
1719 påbjöds, att de över hela riket skulle
infordras och insamlas till 1 juni s. å. Då
denna förordning utfärdades, hade omkr.
15,000,000 nödmynt redan inväxlats till
fulla värdet. De inlöstes nu till halva värdet,
men så, att för varje dal. smt erhölls 2 öre
smt i skiljemynt jämte ett bevis om
resterande 14 öre smt på varje daler, som »skall
betalas av kronans inkomster, så snart
lägenheten sådant tillåta kan». De utsläpptes
igen till ett värde av 2 öre smt (»Kronan»
dock endast till 1 öre smt) men indrogos
slutligen samtliga 1724, varefter de då ännu
utelöpande m. nedsattes till 1 öre kmt. Detta
gällde även »Hoppet», det tionde m., vilket
utgavs 1719 med värdet 2 öre smt. E. B.*

Mynttillverkning. Framställningen av
guldmynt kräver större noggrannhet än
tillverkningen av silver- och bronsmynt, men i stort
sett är proceduren densamma. Materialet
utvalsas till band, ur vilka myntämnen, plattar,
skäras el. utstansas i maskin. Då det är
särskilt viktigt, att guldmynt hålla i lag
föreskriven normalvikt, kontrolleras noga, att de
guldplattar, som äro för tunga el. för lätta,
frånskiljas. Detta arbete sker numera i
Sveriges liksom i de flesta utländska myntverk
medelst s. k. automatiska vägningsmaskiner
(se bild 4), som efter deras vikt sortera
plat-tarna i sex olika klasser, varvid i 1 :a kl.
komma sådana plattar, som äro lättare än
det blivande myntets minsta tillåtna vikt, i
2:a och 3:e kl. de, som äro inom gränserna
för det i lag tillåtna remedium (se Myn
t-system, sp. 533) såväl åt tunga som åt
lätta sidan, samt i 4:e, 5:e och 6:e kl. alla
för tunga plattar. De i l:a kl. kommande
plattarna nedsmältas igen; de inom toleransx

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free