Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müntz (Muntz), Charles Achille - Müntzing, Alvar - Münzer, Thomas - Myocardium - Myocastor - Myogale - Myogen - Myograf - Myokardit - Myom - Myomektomi - Myometer - Myop - Myoparalys - Myopati - Myopi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Müntzing—Myopi
538
utfodringsläran. Mest kända äro hans
undersökningar 1876—79 (tills, m. Schloesing) över
salpeterbildningen i jorden, varvid definitivt
fastslogs, att denna process ej var av rent
kemisk natur utan beroende på vissa
mikroorganismers livsverksamhet (dessa isolerades
dock först långt senare av Vinogradskij; se
Salpeterbakterier). M. åtnjöt stort
anseende även bland praktiska jordbrukare.
Hans vetenskapliga arbeten publicerades i
Comptes Rendus de 1’Académie de Sciences,
i Annales de ITnstitut National Agronomique
samt i åtskilliga handböcker. Chr. B-l.*
Miintzing, Alvar, ingenjör (1848—1917).
Var 1879—93 fabriksföreståndare och 1893—
97 disponent vid Munksjö pappersbruk, därpå
till 1902 disponent för Thimsfors
pappersbruk och 1902—17 sekr. i Svenska
pappers-bruksföreningen. Han var en av
föregångsmännen inom den svenska sulfatindustrien,
bl. a. genom sin framställning (på Munksjö
1885) av kraftmassa, en stark sulfatcellulosa,
varav svenskt kraftpapper bereddes.
Miinzer [my’ntser], Thomas, tysk
refor-mationsteolog (omkr. 1490—1525). Blev 1520
genom Luthers förmedling predikant i
Zwic-kau men drevs genom egna erfarenheter och
inflytelser från den
medeltida
apokalypti-ken och sekterismen
till en spiritualism,
som på grundvalen av
omedelbara, av
»bibelpåven» oberoende
andeingivelser ville
nå utöver Luther till
en verkligt andlig
religion med
församlingar av idel heliga.
Lå de gudlösa hade
makten i samhället,
måste den nya för-
samlingsbildningen föregås av en social
omvälvning i kommunistisk riktning. Genom
några av M:s anhängare, de s. k. Z w i c k a
u-profeterna, fördes dessa idéer till
Wit-tenberg, så att Luthers snabba ingripande
påkallades (mars 1522). Avsatt redan året förut,
hade M. begivit sig till Böhmen för att bland
husiterna upprätta »den nya kyrkan».
Fördriven även därifrån, kom han över
Witten-berg och Halle till Allstedt (1523), där han
utvecklade ett livligt författarskap, bl. a. på
det liturgiska området. Därifrån måste han
1524 fly till Mühlhausen, som genom honom
och f. d. munken Heinrich Pfeiffer gjordes
till den andliga medelpunkten i de runtom
uppflammande socialrevolutionära
bonderörelserna (se Bondekrig, sp. 801 ff.). I
»Antwort wider das geistlose, sanftlebende
Fleisch zu Wittenberg» riktade han s. å. ett
våldsamt angrepp mot Luther. Efter
bondehärens nederlag vid Frankenhausen blev M.
avrättad. — Litt.: E. Bloch, »Th. M. als
Theologe der Revolution» (1927); H. Böhmer,
»Studien zu Th. M.» (1922); A. Ehrentreich,
»Th. M.» (1925); L. G. Walter, »Th. M. et
les luttes sociales» (1928); K. Schulz, »Th.
M:s liturgische Bestrebungen» (i Zeitschrift
für Kirchengeschichte 1928). E.Nwn.
Myoca’rdium, med., se Myokardit.
Myoca’stor, zool., se S u m p b ä v e r.
Myo’gale, zool., se Desmanråtta.
Myogèn, se Muskel.
Myogräf, apparat, som konstruerats för att
registrera muskelns längd- och
spänningsförändringar.
Myokardit, inflammation, ev. degeneration
(utan inflammation), i hjärtmuskeln
(myoca’r-dium). Jfr Hjärtsjukdomar, sp. 1132,
och K a r d i t.
Myom [-ä’m], Myöma (av grek, mys,
muskel), svulst, bestående av muskelvävnad.
Vanligast äro de m., som förekomma i livmodern,
ej sällan flera samtidigt. Somliga äro
mycket små, knappt ärtstora, andra
manshuvudstora el. därutöver. I regel äro dessa m.
godartade svulster; se vidare
Kvinnosjukdomar, sp. 376. G. H.*
Myomektoml (av m y o m, se d. o., och grek.
elctomè, utskärning), avlägsnande av myom
genom operativt ingrepp.
Myomèrer, muskelsegment, motsv.
kroppens allmänna segmentering.
Myop [-ä’p], närsynt person, se Myopi.
Myoparalys, muskelförlamning.
Myopatl, namn för muskelsjukdomar (se
d. o.) i allm. — Myopätisk kontra
k-t ü r, av muskelförkortning framkallad
sammandragning (se K o n t r a k t u r).
Myopi, närsynthet (en närsynt ser bättre
på nära än på långt håll), ögats axel är för
lång i förhållande till det optiska systemets
brytkraft, varför strålar från avlägsna
föremål sammanbrytas framför näthinnan och ge
upphov till otydliga bilder. Fjärrpunkten (se
d. o.) befinner sig på ändligt avstånd framför
ögat — ju närmare, desto högre grad av m.
Endast föremål i el. innanför fjärrpunkten ses
tydligt. Även närpunkten (se d. o.) rycker
närmare ögat, och därför ha myoper bättre
förmåga än andra att på nära håll se fina
detaljer. Den grekiska benämningen myopia
härrör av de närsyntas vana att genom
kis-ning el. hopknipning av ögonlocken söka
förbättra sin avståndssyn. En verklig
förbättring av denna vinnes endast genom att
framför ögat bära negativa (konkava) linser,
som låta parallella strålar spridas, som om
de komme från fjärrpunkten.
M. uppkommer vanl. under skolåldern och
förblir efter några års fortskridande konstant
under livet. Något bärande skäl att
betrakta denna form av m. som en sjukdom torde
knappast finnas. Annat är förhållandet med
den mindre vanliga medfödda el. förvärvade,
under lång tid, kanske hela livet,
fortskridande närsyntheten. Denna förenas i regel
vid framskriden ålder med synnedsättning
till följd av sjukliga förändringar i ögat.
Ärftiighetens stora roll för närsynthetens
uppkomst torde numera knappast av någon
förnekas, men meningarna äro delade
rörande arten och betydelsen av arvsanlaget.
Enligt en åsikt ärves endast en disposition, som
kräver vissa bestämda yttre förhållanden för
att utvecklas till m., enligt en annan
uppfattning utvecklas arvsanlaget till m.,
oberoende av yttre förhållanden; m. a. o. är m. en
biologisk variation av ögats
brytningstill-stånd, jämställd med emmetropi (se d. o.) ooh
hypermetropi (se d. o.). Den förstnämnda
teorien tillskriver framför allt ansträngande
närarbete under uppväxtåren skulden för m:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
