- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
549-550

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myror - Yttre kroppsbyggnad - Inre kroppsbyggnad - Polymorfism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

549

Myror

550

Krateroo av Åtta texana.

Grenspets av
Cecropia med
öppningar,
gjorda av
myror.

Kartongbo av Lasius fuliginosus.

Genomskuren stam av
Myrme-codia med myran
Iridomyr-mex cordatus.

Myrstack av vanliga stackmyran.

mycket i storlek och ha ibland över 1,000
fasetter. De äro störst hos hanarna och minst
hos arbetarna. Punktögon saknas i allm. hos
arbetarna. Mellankroppen består av tre
segment samt av epinotum (jfr Steklar), som
eg. tillhör bakkroppen. Den uppbär tre par
väl utvecklade ben samt två par vingar. På
frambenen märkes en egendomlig
putsapparat, en kraftig, framåtriktad sporre i spetsen
av tibian, som på sin konkava, mot tarsen
vända sida är fint kammad, samt på motsv.
sida av första tarsalleden en fördjupning med
en tät kam, vid vars bas en mängd körtlar
mynna ut. I denna apparat putsas och
borstas antennerna mycket noga och befrias från
alla främmande partiklar, som minska
luktsinnets skärpa.

Inre kroppsbyggnad. Tarmkanalen
utmärker sig genom, matstrupens längd samt
genom förekomsten av en kräva och en
pumpmage i framtarmen. Krävan är en
säcklik utvidgning, vari m. lagra näring ej
blott för egen del utan även för de övriga
bomedlemmarna. Pumpmagen tjänar å ena
sidan till att pumpa in maten i magen,
å andra sidan till att hermetiskt tillsluta
öppningen till magsäcken. M. ha många
körtlar, som avsöndra ämnen till
försvarsmedel, mat åt avkomman, vid
bobyggnader och vid djurens igenkännande.
Gift

körtlarna utgöra m:s förnämsta
försvarsvapen och förekomma i bakkroppen av
honor och arbetare hos alla myrarter. Hos
arter med gadd gjutes giftet in i såret efter
gadden, andra arter bita först med käkarna
ett sår, vari giftet insprutas. Giftet
innehåller myrsyra men även andra beståndsdelar,
ännu outforskade. Nervsystemet, särskilt det
övre svalgganglieparet, är högt utvecklat hos m.

Polymorfisrn. I varje myr samhälle finnas
normalt tre olika former el. kaster: bevingade
hanar (^), bevingade honor (q) — på
folkspråket kallas dessa båda grupper ofta
»flygmyror» — och vinglösa arbetare (^). Både
hanar och honor ha större mellankropp än
arbetarna. F. ö. äro hanarna mindre än
honorna och äro dessa psykiskt vida
underlägsna. Arbetarna äro till sin natur
könlösa honor, vilka dock i många fall kunna
lägga ägg; de sakna punktögon. Utom dessa
tre typiska kaster finnas även andra, atypiska,
bland vilka märkas följ.: mikrogynerel.
dvärghonor, som blott äro hälften så stora
som normala honor (många Formica-arter),
vinglösa och vanl. också blinda men
jättelika honor (släktet Anomma, Dorylinae,
se Vandrings myror), ergatogyner,
honor, som likna arbetarna särskilt i fråga
om mellankroppens byggnad men äro större
(Polyergus), pseudogyner, som ha huvud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free