Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månår - Måra - Mårbacka - Mårdaklev - Mårdkatten - Mårdsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Månår—Mårdsläktet
604
Månår, se Kronologi, sp. 167.
Måra, Gälium, hör. till fam. krappväxter
(Rubiaceae) och kännetecknas av rudimentärt
foder samt hjulformig, fyr-, sällan tretalig
blomkrona. Bortåt 300 arter, örter med
skenbart kransställda blad och små blommor i
knippen. I Sverige finnas 13 (el. 16). Allmänna
äro bl. a. gulmåra, »Jungfru Marie
sänghalm», G. verum, och snärjmåra el.
s n ä r j g r ä s, G. aparine. Den förra är
flerårig, med finluden, vanl. upprätt stjälk och
gula blommor och växer i ängsbackar, på
åkerrenar o. dyl., den senare enårig, med
krokborstig, nedliggande el. klättrande stjälk
och vita el. grönaktiga blommor och växer
i snår el. som ogräs i åkrar. G. M-e.
Mårbacka.
Mårbacka, herrgård i ö. Emterviks socken,
Fryksdal, Värmland, 8 km s. ö. om Sunne;
176 har, därav 71 har åker; tax.-värde 98,200
kr. (1928). Kom 1801 genom arv till släkten
Lagerlöf men måste 1889 säljas. M.
återköptes 1910 av Selma Lagerlöf, som 1921—
23 efter ritning av I. G. Clason lät ombygga
huvudbyggnaden. Se Selma Lagerlöf, »M.»
(1922) och »Ett barns memoarer» (1930).
Mårdaklev, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, kring Ätran, närmast n. om
Hallandsgränsen; 70,37 kvkm, 609 inv. (1931). Skogiga
bergplatåer, mellan dem sjöar, skogs- och
myrmarker och i Ätrans dal odlad bygd. 577
har åker, 3,894 har skogsmark. Ingår i Kalvs,
Håcksviks, M:s och ö. Frölunda pastorat i
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Mårdkatten, zool., se Tigerkattor.
Mårdsläktet, Ma/rtes, tillhör fam. mårddjur,
Mustelidae, av rovdjurens ordning och
omfattar medelstora, smidigt byggda djur med
korta ben, korta öron, medelstora, livliga
ögon, fötter med fem tår, beväpnade med
vassa klor, medellång svans och långhårig,
mjuk päls. Alla äro snabba, starka, rovgiriga
djur, som röra sig livligt och äro skickliga
trädklättrare.
Skogsmården, M. martes, blir omkr.
80 cm lång, varav 25 cm komma på svansen.
Till färgen är den ovan brun med en rundad,
gul—rödgul fläck på strupen och bringan,
undertill gul. Färgen växlar ej under
vintern. Pälsen är tät, mjuk, glänsande och
består av långa stickelhår och kort, fin
bottenull. Den förekommer i hela Europa samt v. och
s. v. Asien. I Sverige finnes den i alla
skogbevuxna delar. Skogsmården är ett
utpräglat skogsdjur, som företrädesvis jagar i
gryningen och skymningen och då angriper allt
levande den rår på. Dess förnämsta föda
ut-göres av ekorrar, i vilkas bon den gärna
tillbringar dagen. Av alla svenska pälsdjur
lämnar mården det värdefullaste skinnet.
Under de senaste årtiondena har den jagats så
hänsynslöst, att fara för utrotning
föreligger, varför den nu helt fridlysts. — Is. och
mell. Europa t. o. m. Danmark förekommer
s t e n m å r d e n, M. foina, som är något
mindre, ljusare och med proportionsvis kortare
ben. Den ljusa fläcken på halsen är nedtill
kluven. Levnadssättet överensstämmer med
skogsmårdens, men den lever närmare
människoboningar och förgriper sig därför ofta på
tamdjur. — Sobeln, M. zibellina,
utmär-kes av stora öron, längre ben, orangegul
strup-fläck och silkeslen päls, vars färg är brun
men stöter i blågrått. Storleken
överensstämmer med skogsmårdens. Urspr. fanns den i
hela n. Europa och Asien fram till
Kamt-sjatka men har nu trängts undan till de
skogiga bergstrakterna i n. ö. Asien. Jakten på
sobel bedrives på senhösten och är en av de
viktigaste inkomstkällorna i området mellan
Lena och havet i ö. Förr erlades t. o. m. skatt
Skogsmård, Martes martes.
Sobel, Martes zibellina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
