Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måssläktet - Måstena - Mått - Måttband, Måttstock - Måttverktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Måstena—Måttverktyg
608
Bild 1. Mätsticka. - Bild 2. Meterstock. — Bild 3—6. Måttband (bandtrissor). — Bild 7—9. Stickcirklar.
-Bild 10. Fotcirkel. — Bild 11—12. Krumcirklar. — Bild 13. Stångcirkel. — Bild 14. Ring- och cylindertolk.
— Bild 15. Gängtolk. — Bild 16. Konustolk. — Bild 17. Hakmått med fast tolk. — Bild 18. Hakmått utan tolk.
Längden är 43 cm. Den är en högnordisk
fågel, som häckar i fågelbergen bl. a. i n.
Norge. I Sverige har den aldrig häckat men
är vintertiden allmän vid västkusten. En
högarktisk mås, som vintertiden någon gång
anträffas i Sverige, är den snövita i s m å s e n
el. elfenbensmåsen, Pagophila eburnea.
Likaledes högarktisk är den sällsynta lilla
rosenmåsen, Rhodostethia rosea, med
vigglik stjärt, pärlgrå översida, blekt
rosenröd undersida och ett smalt, svart band runt
halsen. Om 1 a b b s 1 ä k t e t se d. o. T. P.
Måstena, se Mosstena.
Mått är varje storhet, vilken, tagen som
enhet, tjänar till mätning av andra storheter.
Forntidens folk hade visserligen m. för längd,
yta, volym, vikt m. m., men själva
användningen saknade den noggrannhet man nu
fordrar. Med samfärdselns och
yrkesverksamhetens utveckling framträdde behovet av ett
ordnat måttsystem. Man hade oftast valt en
godtycklig utgångspunkt och gjort de olika
slagen av m. oberoende av varandra. Vidare
voro m. avsedda för helt speciella ändamål;
man hade, t. ex. i Sverige, särskild
medici-nalvikt, guld- och silvervikt, stapelstads-,
uppstads-, bergs-, tackjärns-, råkoppar- och
viktualievikt, vilka stodo i intet el. mycket
litet samband med varandra. I den mån
handeln började bli internationell, framträdde
önskvärdheten av en reform och likformighet
i mått- och viktförhållandena i de särskilda
länderna. I Sverige framkom Georg
Stiern-hielm (1657) med ett genialiskt förslag att
låta vattnet definiera sambandet mellan vikt,
längd och volym, där decimalindelning är
genomförd och hela systemet i sista hand är
baserat på en viktenhet, ass (se d. o.), med
då nästan internationell spridning. Bland
senare bidrag till förslag att ordna
måttsystemen må nämnas P. Bouguers tanke att i
sekundpendelns längd på 45° lat. finna en
naturlig längdenhet. Någon bestämd bråkdel
av ekvatorn, jordaxeln el. avståndet från polen
till ekvatorn (meridiankvadranten) kunde även
väljas till utgångspunkt. Det senare
förslaget har segrat i metersystemet (se d. o.). —
Inom fysiken nyttjas mest det s. k. a
b-s o 1 u t a måttsystemet, i vilket man
utgår från centimetern, grammet och
sekunden som grundenheter (se C. G. S. - s y s t
e-m e t). (J. T.)
Måttband, Måttstock, se M å 11 v e r k t y g.
Måttverktyg, verktyg för mätning av
vinklar och lineära dimensioner samt för
överföring av mått. Vid mätningar skiljer man
på stickmått, varvid måttet jämnt
in-nehålles emellan måttstockens ändytor, och
s t r ä c k m å 11, varvid det avläses emellan
delstreck på graderingen. Det enklaste m.
torde vara måttstocken, mätstickan
(bild 1), som förekommer i flera olika former
från den enkla, odelade trälisten till den av
bekvämlighetsskäl i flera ledade delar utförda
meter stock en, »tumstocken» (bild 2).
Till denna typ av m. hör även
måttbandet, »bandtrissan» (bild 3—6). — För att
avläsa el. utsätta ett mått måste man ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
