Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människoraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Människoraser
632
utgöras av blandningar mellan ljusa och
negrer; utseendena skifta då starkt åt ena och
andra hållet, och omöjligt är att tala om
verklig raskaraktär hos sådana biandfolk. Hos
ljusa folkslag är också blandningen stor; i
många fall är det t. ex. svårt att avgöra om
ett folkslag skall räknas som mongoliskt el. ej.
Som utförligare rasuppdelning anföres en
sammanfattning av rasbeskrivningen i K.
Sallers »Leitfaden der Anthropologie» (1930),
trots att ett och annat däremot kunde
anmärkas. Där intet annat uppges, äro hårfärg
och ögon mörka.
I. Pygméer. Föga enhetlig grupp.
Kortväxta, ullhåriga, rak, väl utvecklad panna,
mycket bred näsa, prognati (se d. o.), svag
haka. Hudfärgen växlar från förhållandevis
ljus (buschmän) till verkligt mörk (aeta).
Huvud braky- till mesocefalt.
II. Dägre raser. A. Sydlig krets.
1. W e d d a. Kortvuxna men över 150 cm
(gränsen mot pygméerna). Huden mörk, håret
vågigt el. lockigt. Doliko- till mesocefala.
Ansiktet brett och lågt. Ingen prognati.
2. Austromelanesisk grupp.
a) Australier. Starkt varierande i
fråga om viktiga kännetecken. Medellånga.
Benen relativt mycket långa, näsan bred,
hudfärgen mest chokladbrun, håret vågigt el.
lockigt, kroppens hårväxt kraftig,
dolikoce-fala. Huvud- och ansiktsbildning erinra ofta
om Neandertalrasens. Tasmanierna, sedan
1870-talet utdöda, skilde sig från
fastlands-folket framför allt genom ulligt hår och lägre
växt.
b) Melanesier. Starkt varierande
negertyp. Utmärka sig genom ytterst stark
pigmentering, som sträcker sig till
slemhinnorna. Meso- till dolikocefala, längden
ytterst växlande. Håret mer krusigt än hos
australierna. Bo strödda på vissa av
Fidji-öarna, Nya Kaledonien, Nya Hebriderna och
Loyaltyöarna.
c) Papua. Negertyp, trol. besläktad med
melanesierna och ägande flertalet
kännetecken gemensamma med dem. Två
geografiskt starkt med varandra blandade typer.
a) K u s 11 y p e n är lång, slank, dolikocefal,
ansiktet smalt, näsan kraftig, konvex. Huden
ljusbrun, håret krusigt, mörkbrunt. I
n-landstypen är medelstor, brett och
kraftigt byggd med korta armar och ben,
braky-till mesocefal, ansiktet kort och brett, näsan
låg och bred, munnen stor, läpparna tjocka.
Hudfärgen nästan svartbrun, håret krusigt,
kroppens hårväxt kraftig.
3) Sydamerikanska grupper (?).
Amerika har trol. först befolkats av
pygmé-liknande och australoida människor, en
fordom vitt utbredd urras, lagoa-santarasen, som
torde ha varit släkt med mörka
Söderhavs-folk och Neandertalrasen. Vissa
sydamerikanska stammar, däribland eldsländarna.
4) Dravida. Stå austromelanesierna nära.
Växten relativt kort, huden mörk, håret
vågigt el. krusigt, dolikocefala. Tamiler. Ingå
som talrikt företrätt element i Indiens
för-ariska befolkning tillsammans med ett par
mörka och ett ljust element.
B. Nordlig krets. 1. Paleasiater.
a) Sibiriska stammar. Bebodde förr
hela Sibirien och sträckte sig till v. om Ural.
Nu bara några tusen människor: tjuktjer,
kamtsjadaler, jukagirer, korjaker, tschumaner,
lamuter, giljaker, jakuter, tunguser. En typ
är mörk och visar inflytande av indianer,
en annan (jenisejer, giljaker) har ljus hud,
stundom ljust hår, grå el. blå ögon och är
kortväxt. Tills, m. eskimåerna kallas de
stundom hyperboréer.
b) Lappar. Kortväxta, med lång bål,
brakycefala, ansikte kort, trekantigt, näsa
urgröpt el. rak. ögon hos mer än hälften
mörka. Skäggväxten svag.
c) Eskimåer. Kortväxta, doliko- till
mesocefala, ansikte platt, kraftiga kindben
och käkar. Näsa liten, medelbred med låg
rot. ögonen ha mongolveck. Håret är mörkt
och strävt, huden gulaktig. Mongolfläckar
hos barnen.
2. A i n o f o 1 k e t. Medellånga, doliko- till
mesocefala, med mörkt, lätt vågigt hår,
kraftig skägg- och hårväxt, mörka ögon, bred,
urgröpt näsa, ljusbrun hud. Sakna
mongolkännetecken, snarare släkt med européerna.
En gång Japans befolkning; nu på ett par
japanska öar.
C. Protomalajer (indonesisk ras). Starkt
blandade, huvudsaki. med weddoida människor,
stundom med negrito och därför mycket
varierande. Mest av medelväxt och kraftiga,
brakycefala men stundom doliko- el. mesocefala.
Ansiktet fyrkantigt, oftast utan mongolveck.
Hudfärgen mestadels ljusbrun. Läpparna
tjocka. Finnas på flera malajiska öar; bland
dem märkas bata, dajaker, igoroter och alfurer.
III. Svarta huvudstammen.
Negern är lång, slank, smalhöftad, med relativt
långa ben och långa armar (underarm och
underben relativt långa). Verkliga vador
saknas. Dolikocefal med medelhögt och brett
ansikte, bred näsa och prognati. Läpparna
tjocka, håret svart, ulligt el. krusigt,
skägg-och kroppshårväxt svaga. Huden djupt
mörkbrun. Stundom uppblandad med pygméer men
oftare med ljusa, långväxta människor från
Asien. Största delen av Afrika.
IV. Gula huvudstammen. Utgör 38
% av mänskligheten. Mycket skilda typer.
Omfattar indianer, japaner, mongoler
(däribland kineser), turkotatarer, Bortre Indiens
folk, malajer, polynesier och ugrier.
V. Vita huvudstammen. Utgör hälften
av mänskligheten.
A. Asiatisk grupp. Uppdelas i: 1.
Främreasiatiska (assyroida) rasen. Av
medellängd, med kort och högt huvud, näsa
konvex el. rak, nässpetsen mer el. mindre
krökt, ögon och hår mörka, kroppens hårväxt
stark. Tydligast hos nutida armenier, fordom
hos hetiterna. Ovisst hur långt in i Europa
den kan breda sig.
2. Irano-skytiska gruppen.
Nästan utdöd. Urspr. högväxta och ljusa. Trol.
besläktade med nordeuropéer, som i
förhistorisk tid kommit till Central- och Västasien.
3. Indoafganer. Mest högväxta
människor i Asien. Mycket dolikocefala, långt
ansikte, kraftig, smal näsa, mörka ögon och
hår.
4. Semiter (araboida el. orientaliska
rasen). Högväxta, dolikocefala, med långt
ansikte och smal näsa, ljusgul hud, vågigt,
brunt hår och mörka ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
