- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
663-664

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mönsterås - Mönsterås järnväg (M. Å. J.) - Mönstring - Mörarp - Mörby - Mörby lasarett - Mörbylånga - Mörcke, Bror Birger Emil - Mördeg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

663

Mönsterås—Mördeg

664

Mönsterås. 1. Landskommun i Kalmar län,
Stranda härad, vid Kalmarsund, s. om
Emm-åns mynning; 166,26 kvkm, 2,698 inv. (1931).
Jämnt lågland med öppna bygder samt
skär-gårdskust. 3,933 har åker, 10,637 har
skogsmark. Egendom: Em (se d. o.) med Äserum.
I M. låg klostret Kronobäck (se d. o.). M.
församl. omfattar även M. köping och är
pastorat i Växjö stift, Stranda kontrakt.

2. Köping i centrum av M. landskommun
(se ovan), vid en vik av Kalmarsund; 156
har, 1,624 inv. (1931). M. är tingsställe,
kyrkplats för M. församl., ändpunkt för M.
järnväg (se nedan), utskeppningshamn
(kajdjup 3,6 m) för trävaror (omkr. 18,000 ton
1928) samt tullstation. Köpingen har
åtskillig industri (bl. a. tändsticksfabrik),
hem-bygdsmuseum, tidningarna Mönsterås
Nyheter och Mönsterås-Tidningen (3 ggr i veckan)
samt goda ångbåtsförbindelser. Ingår i M.
församl. (se föreg. art.). Tax.-värde å
fastighet 3,170,000 kr. (1929), tax. inkomst 1,471,720
kr. — Uppläts som lydköping till Kalmar
1620, brändes av danskarna 1677 och blev
egen kommun 1862.

Mönsterås järnväg (sign. M. Å. J.), spårvidd
0,891 m, 69,o km lång, förbinder Mönsterås
med Sandbäckshult (Kalmar—Berga järnväg),
Skoghult (Ruda—Älghults järnväg) och
Fa-gerhult. Sträckan Mönsterås—Sandbäckshult
öppnades för allmän trafik 1902,
Sandbäckshult—Alsterbro 1905, Alsterbro—Kråksmåla
1913 och Kråksmåla—Fagerhult 1916. F. P.

Mönstring. 1. (Krigsv.) Inom armén har
förr m. av olika slag förekommit för att
genom särskild mönsterherre kontrollera
personal, hästar och materiel; sådana m. ha
varit generalmönstring och
brödmönstring (se dessa ord) samt a p p r
o-b a t i o n s- och
kassationsmönst-r i n g. Enl. värnpliktslagen förrättas m.
varje höst rullföringsområdesvis för kontroll
över de värnpliktiga. Denna sker genom
personlig inställelse el. genom skriftlig
anmälan. Mönstringsskyldiga äro samtliga
värnpliktiga med undantag av dem, som under
årets lopp inskrivits eller varit i
tjänstgöring som värnpliktiga eller som äro inskrivna
på sjömanshus och inmönstrade till sjöfart.
Den vid årets förra hälft årl. förekommande
inskrivningen av de värnpliktsskyldiga kallas
ofta, men orätt, mönstring. M. B-dt.

2. (Sjöv.) Vid marinen utföres m. genom
upprop efter mönsterrulla med enskild
förbimarsch för mönsterherre el.
mönsterförrätt are. Dylik m. utföres dels
som inmönstring av fartygs besättning
vid nyrustning, dels som avmönstring
vid fartygs avrustning, dels som
månads-mönstring såväl ombord som i land i
början av varje månad. Vid m. må
klagomål framställas, varom anteckning göres i
mönsterrullan. Vidare förekomma
kassa-tionsmönstring för utmönstring av
sjuka, daglig sjuk mönstring samt
månatlig klädmönstring. —
Handelsfartygs besättning p å m ö n s t r a r el. »tager
hyra» vid anställnings början samt a
v-mönstrar vid avgången. ö-g.

Mörarp, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, på den småkulliga Hälsingborgsslätten,
s. om Hyllinge och Bjuv; 16,43 kvkm, 1,018

inv. (1931). 1,436 har åker, 53 har
skogsmark. Egendomar: Marielund, Rosenlund m.
fl. Ingår i Kropps och M:s pastorat i Lunds
stift, Luggude n. kontrakt.

Mörby. 1. Kronoegendom i Danderyds
socken, Stockholms län, varav en del 1911 ff.
uppläts med tomträtt till byggnadstomter,
urspr. endast åt statstjänstemän, från 1914
även åt andra personer. Medel till en
lånefond för byggnadslån med särskilda
förmåner för statstjänstemän ha anslagits av
riksdagen. Områdets mera bebyggda del (ö. om
Djursholmsbanan) ingår sedan 1913 i
köpingen Stocksund (se vidare d. o.).

2. Förr slott i Fasterna socken,
Stockholms län, nu i ruiner. M. omtalas 1412 som
sätesgård för släkten Slavika och kom genom
gifte till släkten Oxenstierna. Slottet
uppfördes på 1560-talet av riksrådet Gabriel
Oxenstierna i fyra höga längor med hörntorn
kring en fyrkantig borggård. Denna borg,
under sin glanstid Upplands ståtligaste, fick
på 1700-talet förfalla. Från släkten
Oxenstierna såldes godset (utom borgen) 1674 till
J. W. Lützow, som 1678 här grundade
säteriet Rånäs (se d. o.).

Mörby lasarett, i dagligt tal benämning på
Stockholms läns centrallasarett (se d. o.).

Mörbylånga. 1. Landskommun i Kalmar
län, Algutsrums härad, på s. Ölands västkust;
28,72 kvkm, 943 inv. (1931). Omfattar
centralpartiet av den bördiga Mörbylångadalen
nedanför V. landborgen samt ett mindre
alvar-område. 1,102 har åker (bl. a. betodling);
skog saknas. Tills, m. M. köping en
församling, som ingår i Resmo och M. pastorat i
Växjö stift, Ölands s. kontrakt.

2. Köping på en från M. landskommun (se
ovan) utskjutande halvö, huvudort för s.
Öland; 27 har, 546 inv. (1931). M. är
marknadsplats med stor avsättning av
lantmannaprodukter och boskap samt hamn (kajdjup
4,2 m) och järnvägsstation. I M. länets enda
sockerbruk (omkr. 300 arb.) samt sparbank
och två banker. Ingår i M. församling (se
ovan). Tax.-värde å fastighet 1,102,100 kr.
(1929), tax. inkomst 618,100 kr. — M. är
gammalt som hamn, blev köping 1820 och
egen kommun 1881. 1909 anlades
råsockerbruket, och 1910 öppnades järnvägen.

Mörcke, Bror Birger Emil, militär
(f. 1861 i2/e). Blev underlöjtnant vid
Västgöta reg:te 1879,
major vid Generalstaben
1903, överstelöjtnant
där 1906, överste och
chef för Hallands
reg:te 1909,
generalmajor 1916, chef för
l:a arméfördeln. 1917,
generallöjtnant 1923,
avgick ur aktiv tjänst
1926. M. blev i Hj.
Hammarskjölds
ministär konsultativt
statsråd febr. 1914,
var chef för Lantför-

svarsdep. aug. 1914—mars 1917 och verkade
nitiskt för att höja Sveriges
försvarsbered-skap under världskriget. H. J-dt.*

Mördeg, blandning av vetemjöl, smör,
socker samt vanl. ägg. Ofta tillsättas
smak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free