Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mördeg - Möre (landskap) - Möre (härad och kontrakt) - Möre (fylke) - Mörike, Eduard - Möringen el. Mörigen - Mörk, Jacob Henric - Mörkö - Mörköfjärden - Mörlunda - Mörne, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Möre—Mörne
666
ämnen, ss. mandel el. kanel. Degen begagnas
till pastejer, tårtor, småbröd och bakelser av
olika slag, t. ex. sandbakelser (mörbakelser)
och mandelformar. D-e.
Möre, fordom landskap, omfattande s. ö.
delen av nuv. Kalmar län. Hade uispr. egen
lagman och landsting vid nuv. Dörby, slöt
sig tidigt till Östgöta lagsaga men lädes
sedermera till Ölands. Det delades i två
härad, Södra häradet från Brömsebäck i
s. till närheten av Kalmar i n. och Norra
häradet vid smalaste delen av
Kalmarsund. Södra Möre härad gavs 1645 som
ärftligt grevskap åt A. Oxenstierna. Se vidare
Norra Möre och Södra M ö r e. (S. T-g.)
Möre, härad och kontrakt, se Norra
M ö r e och Södra Möre.
Möre, fylke på mell. Norges n. v. kust,
omfattar Sunnmöre kring Stor- och
Molde-fjordarna samt Nordmöre kring
Tingvoll-och Halsafjordarna; 15,052 kvkm, därav öar
1,788 kvkm (omkr. 8,000 st.), 169,037 inv.
(1930). Städer: Ålesund, Molde och
Kristiansund. Järnväg från Gudbrandsdalen genom
Romsdalen till Åndalsnes. Inom M. nå Dovres
gränsfjäll nära 2,000 m ö. h.; n. därom
Troll-heimens fjäll. M. motsvarar förutvarande
Romsdals amt. Se vidare karta vid art.
Norge, södra bladet.
Mö’rike, E d u a r d, tysk författare (1804—
75). Var 1834—43 pastor i Kleversulzbach
och 1851—66 lärare i Stuttgart. M:s lyrik
(»Gedichte», 1838) sluter sig till folkvisorna,
Goethe, Eichendorff
och Uhland, är fri
från tendens och
retorik, den är omedelbar,
enkel, melodisk, idel
stämnings- och
känslodikt. Hans roman
»Maler Nolten» (1832;
omarb., tr. 1877), en
vidlyftig, älskvärd,
schwabiskt romantisk
skildring, samt
berättelser som »Lucie
Gel-meroth» (1837) och
»Mozart auf der Reise
nach Prag» (1856; sv. övers. 1919) äro lyriska
uttryck för hans milda, godhjärtade sinnelag,
kärlek till livet och skönhetssvärmeri. M.
skrev hexameterberättelsen »Idylle vom
Bo-densee» (1846) samt översatte Anakreon och
Theokritos. Hans saml. verk äro utg. av F.
Deibel 1918 och W. von Scholtz 1922. Monogr.
av H. Maync (4:e uppl. 1927). R-uB.
Möringen el. M ö r i g e n, kommun på s.
stranden av Bielsjön, kant. Bern i Schweiz,
fyndort för en bekant pålbyggnad med
huvudsaklig bebyggelse under yngre bronsåldern
men även under stenåldern och äldre
järnåldern. Se Reallexikon der Vorgeschichte
(utg. av M. Ebert), bd VIII (1927). H. R-h.
Mörk, Jacob Henri c, romanförfattare
(1714—63), 1734 student i Uppsala, var tre
år informator i Uddevalla, återvände 1742 till
Stockholm, där han var huspredikant,
prästvigdes 1743 och kallades 1744 av patronus
till kyrkoherde i Bro och Lossa. M. invaldes
1749 för litterära förtjänster i Vet.-akad. Med
sin kamrat från gymnasiet i Västerås A
n-ders Törngren skrev M. den
fornnordi
ska romanen »Adalrik och Giöthildas
äfven-tyr» (I 1742, II 1744), Sveriges första mera
utförda prosaroman, påverkad av Fénelons
»Télémaque», 1600-talets »heroiska romaner»
och de isländska sagor Björner översatt 1737.
I skildringen ha inflickats anspelningar på
dåtida svenska politiska förhållanden och
personligheter. Planen är invecklad,
psykologien svag, framställningen väl bred; stilen
äger kraft och är påverkad av de isländska
sagorna. Av värde äro
landskapsskildring-arna. 1749—58 utkom »Thecla eller den
be-pröfvade trones dygd» (3 dir), som behandlar
en fornkristen legend om trosmartyren Tekla
och kejsar Nero; den är i plan, psykologi
och stil överlägsen »Adalrik och Giöthilda»;
vackra religiösa dikter äro inlagda i den. M.
skrev även en episk dikt, »Svenska
enigheten» (1747), en svag efterbildning av Dalins
»Svenska friheten». »Ätskillige målningar på
människliga sinnen» (1754) behandla olika
karaktärstyper i La Bruyères maner. 1757 utgav
M. »Tanke-spel kalladt Eugenia eller den
förvillade välmening», en blandning av dialog
och berättelse. M. var en djupt religiös
natur, en sträng moralist, som angrep det
inbrytande upplysningsfritänkeriet. Se Fr. Böök,
»Romanens och prosaberättelsens historia i
Sverige intill 1809» (1907). K. W-g.*
Mörkö, socken i Södermanlands län, Hölebo
(se d. o.) härad, omfattar Mörkön (utom
Då-derö i n.), en del av Näslandet på
Södertörn samt Oaxen, Fifång m. fl. öar i
Mörkö-fjärden; 56,52 kvkm, 1,196 inv. (1931). På
huvudön slättbygd i n., bergryggar och skog
i s. 1,717 har åker, 2,546 har skogsmark.
Större delen av M. lyder under Hörningsholm
(se d. o.). Kalkbrott och kalkbruk på Oaxen
(se Karta & Oaxens kalkbruk). Bro
över Pålsundet i v., färja över Skanssundet
i n. ö. Pastorat i Strängnäs stift, Södertälje
kontr. Klassisk är »Mörköboken» (C. U.
Ekström, »Beskrifning öfver M. socken», 1828).
Mörköf järden el. M ö r k ö v i k e n,
sam-manfattningsnamn för mellan Södertörn och
det övriga Södermanland kring Mörkö
belägna fjärdar (Gålöfjärden, Himmerfjärden,
Kaggefjärden m. fl.). Se t. ex. karta vid art.
Hölebo.
Mörlunda, socken i Kalmar län, Aspelands
härad, kring Emmån, n. delen av sjön
Ry-ningen och Oskarshamnsvägen; 282,87 kvkm,
4,026 inv. (1931). Huvudbygden i n. v. i
Emmådalen; på gränsen mot Målilla (se d. o.)
Rosenfors bruk. 3,920 har åker, 19,345 har
skogsmark. Egendom: Ryningsnäs.
Möbelfabriker. Ingår i M. och Tveta pastorat i
Linköpings stift, Aspelands kontrakt.
Mörne, Arvid, finländsk författare (f. 1876
6/s). Var föreståndare för mellersta Nylands
folkhögskola 1899—1908, blev fil. dr 1910 och
är sedan 1913 docent i inhemsk
litteraturhistoria vid Helsingfors univ. Bland M:s
litteraturhistoriska och kulturhistoriska
arbeten märkas verk om J. J. Wecksell (1909 och
1920), A. Kivi (1911) och A. O. Freudenthal
(1927). M. har tagit verksam del i det
politiska livet, där han såväl gentemot Ryssland
som i sociala frågor och svenskhetsspörsmål
intagit en radikal ståndpunkt. — M.
debuterade 1899 som skald med den huvudsaki.
naturlyriska samlingen »Rytm och rim». De två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
