Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mörne, Arvid - Mörner, ätt - Mörner (af Morlanda), Adolf Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Mörner—Mörner, A. G.
668
följ, samlingarna, »Nya sånger» (1901) och
»Ny tid» (1903), fingo sin prägel av hans
politiska och sociala radikalism. Men med
»Döda år» (1910) återvände han till
naturlyriken, och denna
utgör också
huvudbeståndsdelen i så
gott som alla hans
följ. diktsamlingar:
»Skärgårdens vår»
(1913),
»Sommarnatten» (1916), »Höstlig
dikt» (1919),
»Vandringen och vägen»
(1924), »Mörkret och
lågan» (1926),
»Morgonstjärnan» (1928),
»Den förborgade
källan» (1930); endast
»Offer och segrar» (1918) innehåller i större
utsträckning politisk lyrik. M. inspireras främst
av skärgårds- och kustlandskapet i Finlands
svenska bygder, vars färger och dagrar han
i sina ordknappa, starkt personligt
utformade dikter fint återger. Hans lyrik tillhör
det mest betydande den nyare
finlandssvenska litteraturen skapat. M. har även utgivit
skådespel (»Den helige Henricus», 1914,
»Fädernearvet», 1918, »Solens återkomst», 1920)
och prosaarbeten: berättelserna »Den svenska
jorden» (1915), »Lotsarnas kamp» och »Från
fjärdarna» (1917), i vilka den svenska
allmogens liv skildras med stark social tendens,
och vidare berättelserna »Inför havets anlete»
(1921), »Kristina Bjur» (1922), »Klas
Kristians julnatt» (1923), den till en del
självbiografiska romanen »Ett liv» (1925) och
novellsamlingen »Någon går förbi på vägen»
(1928). — Litt.: J. Landquist, »Modern svensk
litteratur i Finland» (1929). G-r C.
Mörner, svensk ätt, urspr. från
Branden-burg (Neumark), där namnet förekom redan
1298 och släkten säkert kan följas från
1400-talets slut. Till Sverige inkommo bröderna
Otto Helmer von M. (1569—1612,
hovmarskalk 1600—06, landshövding i Åbo 1606
och kammarråd 1611) och hovmarskalken
Bernt Didrik von M. (1570—1610)
samt deras syssling landshövdingen i
Västerbotten Stellan (von) M. (d. 1645,
1627 naturaliserad som svensk adelsman).
O. H. v. M:s son Carl M. (frih. 1652, se
nedan) och Stellan M:s son Hans Georg M.
(frih. 1674, se nedan), vilka på mödernet voro
halvbröder, blevo stamfäder för de svenska
ätterna M. a f T u n a och M. af M o r 1 a
n-d a. Från en H. G. M:s halvbror härstammar
den ännu levande adliga ätten M. — Frih.
Carl M:s (af Tuna) sonsons sonson C. C:son
M. (se nedan) blev 1800 greve M. af Tuna
(slöt sin ätt); dennes bror frih. Ludvig M.
(1764—1823) var biskop i Växjö. Om frih.
C. O. M. (af Morlanda) se nedan. — Frih. H.
G. M:s (af Morlanda, se ovan) son Carl Gustaf
M. (se nedan) blev 1716 greve M. af
Morlanda. Med två hans söner delade sig denna
ätt i en äldre gren och en yngre
(Äsplunda-grenen). Till den äldre hörde C. G. M:s
sonsons söner bröderna C. S. M., H. E. M., G. F. M.
och A. O. M. (se nedan). Om C. S. M:s sonsons
son C. Th. M., om G. F. M:s son C. G. Hjalmar
M., den sistnämndes kusins sonson C. Birger
M. och dennes dotter Marianne M. se nedan.
En bror till C. Th. M., greve Robert
Fredrik M. (f. 18 6 6 28/2), var 1906—16
föreståndare för Åsgårds skolkoloni och 1901
—28 för Birka folkhögskola (1904—28 för
dess lantmanna- och 1917—28 för dess
lant-hushållningsskola) i Jämtland. — Till
Äsp-lundagrenen hörde greve C. G. M:s sonsons son
A. G. M., dennes söner bröderna C. G. D. M.
och J. O. M. samt deras brorson K. A. H. M., se
nedan. En son till C. G. D. M. är greve Karl
Axel Göran M. (f. 18 6 8 27/i0), som var
expeditionschef i Jordbruksdep. 1913—17 och
statssekr. där 1917—20 samt sedan 1920 är
landshövding i Hallands län. Han äger
släktgodset Äsplunda (se d. o.). — Litt.:
»Mör-nerska släktboken 1468—1653», utg. av C. M.
Stenbock (1909); Birger Mörner, »Mörnerska
konterfej» (1895). B. H-d.
Mörner (af Morlanda), Adolf
Göran, greve, statsråd (17 7 3 27/7—18 3 8 30/i); jfr
släktart. M. studerade i Uppsala och
ingick 1792 på ämbetsmannabanan samt var
i hovtjänst, varifrån
han dock fick avsked
på grund av sin
liberalt oppositionella
hållning vid
riksdagen i Norrköping
1800. M:s politiska
intresse, som
uppodlats bl. a. under besök
i Paris 1795, där han
studerat franska
revolutionens utveckling och den av
honom beundrade Sieyès,
förblev oförminskat
och kom till uttryck i skrifter, vilka han
dock ej publicerade. M. deltog livligt i
förhandlingarna vid 1809—10 års
grundlagstif-tande riksdag, där han, under sommaren 1809
invald i konstitutionsutskottet, spelade en
synnerligen framträdande roll inom det
konstitutionella partiet, »1809 års män», bland
vars inflytelserikaste medlemmar han
räknades. Konstitutionsutskottets betänkande i
representationsfrågan (24 mars 1810) är
författat av M. och ger uttryck åt hans radikalt
liberala politiska åskådning, starkt präglad
av Sieyès’ idéer. Vid 1810 och 1812 års
riksdagar deltog M. med ständigt stegrat politiskt
inflytande. Han utövade därjämte en icke
obetydlig litterär verksamhet och vann 1812
för besvarande av en prisfråga om medlen att
väcka och underhålla patriotism hos ett folk
Sv. akad:s stora pris. 1812 förordnades han
till statssekr. vid Handels- och
finansexpeditionen, var 1814 en av kommissarierna vid
underhandlingarna med Norge och blev 1815
statsråd. Den forne radikalen blev med åren,
i likhet med mången annan av 1809 års män,
strängt konservativ. 1818 invaldes han i Sv.
akad. och 1819 i Vet.-akad. samt kallades
1821 till dir. för Lantbruksakad. M. erhöll
1822 excellenstiteln och var sedan 18 maj
1837 t. f. statsminister för utrikes ärendena.
Av hans litterära alster böra nämnas
åminnelsetalen över A. G. Silverstolpe (1821) och
L. A. Mannerheim (1837) samt en serie
»Berättelser vid Landtbruksakademiens
sammankomster» (1828—34). Ett stort antal (särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
