Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naevius, Gnaeus - Nafta - Naftali - Naftalin - Naftener el. Cykloparaffiner - Naftensyror - Naftol - Naftylamin, Amidonaftalin - Naga (mytologi) - Naga (folk) - Nagajka - Naganasjuka - Nagano - Nagaoka - Nagarjuna - Nagasaki - Nagel - Nagel, Willibald - Nagelfar - Nagelfluh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Nafta—Nagelfluh
684
några korta fragment av hans verk i
behåll. E. St.
Nafta, se Bergolja och
Petroleumindustri.
Naftall, son till patriarken Jakob och
Ra-kels tjänarinna Bilha, blev stamfar för den
israelitiska stammen N., vars område låg
i norra Palestina. S. H~r.
Naftalin, ett cykliskt kolväte, C10H8, som
förekommer i stenkolstjära och bildas vid
upphettning av ett flertal organiska
ämnen. N. sublimerar i vackra, silverglänsande,
vita, starkt luktande fjäll.
Dess spec. v. är 1,145, smpt
79,6° C, kpt 218°. På grund
av sin flyktighet i
förening med sin starka lukt
nyttjas n. som medel mot
mal. Den är dessutom
ut
gångspunkt för ett flertal kemiska föreningar,
framför allt färgämnen (t. ex. indigo och
kongorött). Dessutom brukas den till
framställning av kimrök samt som bränsle
antingen enbart el. i blandning med brännbara
oljor. I. B.
Naftèner el. Oykloparaffiner,
mättade cykliska kolväten, vilka framför allt
förekomma i kaukasisk och galizisk bergolja
(nafta) samt i skifferoljor och vissa
hartsoljor. I. B.
Naftènsyror äro särskilt i den ryska
bergoljan förekommande organiska syror. De
kunna erhållas därur genom extraktion med
natronlut. På grund av sina starkt
emulge-rande verkningar ha n:s natriumsalter fått
användning som tillsats till tvål, borrolja,
putsmedel m. m. I. B.
Naftol [-äT], C10H7OH, är ett
naftalinderivat, där en väteatom ersatts av en
hydroxyl-grupp. Två isomera naftoler, a-naftol och
/?-naftol, finnas. De äro färglösa, kristalliniska
ämnen och viktiga utgångsmaterial för
organiska färgämnen, /hnaftol har på grund av
sina antiseptiska egenskaper fått användning
som läkemedel. I. B.
Naftylamln, Amidonaf talin, Ci0N7NH2,
är ett naftalinderivat, där en väteatom ersatts
med en NH2-grupp. Två isomera föreningar
finnas. Naftylamin nyttjas i
färgämnesin-dustrien. I. B.
Näga, skt, »orm», ind. myt., betecknar
urspr. blott »orm», särskilt den vanliga
glasögonormen, men också ormdemoner, som
tänktes bebo ett underjordiskt rike med staden
Bhogavati och även finnas i dammar,
brunnar o. s. v. De framställas med mänsklig
överkropp och ormartad nederdel el. som helt
mänskliga men då med en el. flera uppblåsta
glasögonormshuvor bakom huvudet. En mängd
sagor omtala hur dessa n. röra sig fritt
bland människor och t. o. m. ingå äktenskap
med dem; de kvinnliga skildras som
utomordentligt sköna. I Sydindien är kulten av
cobraormen ytterst vanlig, och denna
föreställning om n. är sannolikt av inhemskt, ej
ariskt ursprung. Litt.: J. Charpentier, »Die
Suparnasage» (1920—22); J. P. Vogel, »Indian
serpent lore» (1927)* J. Ch-r.
Näga, gemensam beteckning för smärre
stammar av lohitafolken (se d. o.), som bebo
Assams ö. gränsberg. Jfr T. C. Hodson, »The
näga tribes of Manipur» (1911).
Naga’jka, ry., kort kosackpiska.
Nagänasjuka, se Tsetse flugan.
Nagano, huvudstad i jap. kenet N. (13,557
kvkm, 1,629,217 inv. 1925), 180 km n. v. om
Tokyo; 66,555 inv. (1925). Stor produktion
av råsilke.
Nagaoka, stad i jap. kenet Niigata, 210 km
n. n. v. om Tokyo; 53,158 inv. (1925).
Petroleumfält.
Nägärjuna, indisk filosof (2:a årh. e. Kr.),
enl. traditionen grundaren av mahäyäna (se
d. o.). Denna är emellertid säkert betydligt
äldre än N., som nog dook var en av dess
förnämsta lärofäder och givit en skärpt
formulering åt en del av dess viktigaste
lärosatser. Av verk, som säkert kunna tillskrivas
N., märkas »Mädhyamikakärikäs»,
memorialverser över huvudsystemet inom mahäyäna
(utg. av L. de La Vallée Poussin, 1903—13),
och »Suhrllekha» (Vänbrevet), 123 verser över
buddismens viktigaste läror (eng. övers, av
H. Wenzel, 1886). J. Ch-r.
Nagasaki, huvudstad i jap. kenet N. (4,116
kvkm, 1,163,945 inv. 1925), på v. kusten av
ön Kyushu, vid en vacker vik, som bildar en
naturlig, utmärkt hamn; 199,800 inv. (1928).
N. är en av Japans främsta hamnar, 1854
öppnad för världshandeln. Stora skeppsvarv
och dockor (Mitsubishi c o.). Export av
kol (huvudsaki. från ön Takashima), järn,
stål och bomullsvaror. I N. finns en med.
akademi (gr. 1920). — Om den vid N. belägna
holländska handelsstationen Desh i ma se d. o.
Nagel (lat. u’nguis), hornbildning, som hos
människor, apor och vissa halvapor bekläder
den sista tå- och fingerleden. N. härledes ur
de hos vissa groddjur, de flesta kräldjur och
fåglar samt många däggdjur förekommande
klobildningarna. En klo består dels av en
välvd, från sidorna hoptryckt fast
hornbildning, kloskivan, vars bas vilar under ett
hudveck, klovallen, dels av den på kloskivans
undersida liggande klosulan. Från klon
skiljer sig n. genom att klo-(nagel-)skivan
förskjutits upp på den sista tå- el. fingerleden,
varigenom klosulan blivit rudimentär. N.
vilar på nagelbädden och tillväxer i sin bakre,
mjuka del, som är dold under nagelfalsen.
Främre kanten av det hudparti, på vilket
tillväxten sker, urskiljes som en halvmånformig
fläck (lunula) intill nagelfalsen. T. P.
2. (Skpsb.) Se Nitning och Tränagel.
Nagel, Willibald, tysk
musikskriftställare (f. 1863), docent i musikhistoria vid tekn.
högskolan i Darmstadt 1898, ledare av Neue
Musikzeitung i Stuttgart 1917—21, lärare
vid konservatoriet där. Har utgivit flera
gedigna historiska och kritiska arbeten,
däribland »Geschichte der Musik in England»
(2 bd, 1894—97) och »Beethoven und seine
Klaviersonaten» (1903—05; 2:a uppl., 2 bd,
1923—24). T. N.
Nagelfar (»nagelskeppet»), enl. Eddadikten
»Vpluspa» det fartyg, på vilket Muspells
skaror färdas till ragnarök med Loke som
skepps-hövding. I Snorres Edda säges, att N. är
byggt av döda mäns naglar; därför bör man
alltid klippa naglarna på lik, så att det må
dröja länge, innan N. blir färdigt. Snorre
återger här isländsk folktro. E. W-én.
Nagelfluh [-flö], lokal benämning på i
Schweiz’ och Sydtysklands tertiär och kvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
