Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nachtigal, Gustav - Nación - Nacka (fästa) - Nacka (Stockholms län) - Nacka (Medelpad) - Nackarpsdal - Nackbandet - Nackbjudning - Nacke - Nackloben - Nackstelhet - Nadar (Félix Tournachon) - Naddö - Nadir (astronomi) - Nadir (schah av Persien) - Nadson, Semen Jakovlevitj - Naenia (Nenia) - Naerup, Carl - Næröyfjorden - Næsbyholm - Næstved - Naevius, Gnaeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Nacion—Naevius
682
skydd. På hemresan dog han av klimatfeber.
N:s resor äro skildrade i hans »Sahara und
Südån» (3 bd, 1879—89; sv. förk. övers. 1892).
Litt.: T. Ruhle, »Deutsche Afrikareisende
der Gegenwart», 1 (1892); J. Wiese, »G. N.»
(1914). K. G.L.
Nacion [nasiå’n], La, daglig tidning i
Bue-nos Aires, en av Sydamerikas största,
uppsatt av B. Mitre (se d. o.).
Nacka, på fartyg fästa något med garn, på
vilka en del fibrer avskurits (»nackats»).
Härigenom avses, att garnen skola avslitas
vid påfrestning.
Nacka. 1. Socken i Stockholms län,
Svart-lösa härad, på Södertörn, närmast ö. om
Stockholm; 50,79 kvkm, 8,879 inv. (1931).
Gränsar i n. till Saltsjön och Lilla Värtan, i
n. ö. till det trånga Skurusundet och
Länner-stasunden och når i s. ö. till Erstaviken.
Klip-pig och sjörik skogsterräng med industri- och
förorter utmed Saltsjöbanan, bl. a. Henriksdal,
Sickla-Nacka-Järla, Storängen och
Saltsjö-Duvnäs, n. därom Augustendal-Vikdalen,
Ektorp och iSkuru samt vid Ältasjön i s. Älta
och Kolarängen. 451 har åker, 2,420 har
skogsmark. Egendomar: Erstavik samt
Danviks hospital (se dessa ord). Betydande
industri (22 företag med tills. 1,960 arb. 1925):
Atlas-Diesel, De Lavals ångturbin, Finnboda
varv, Avancemotor (under Munktells mek.
verkstad), kvarnarna Tre kronor och
Saltsjökvarn, Gäddvikens kemiska fabrik,
oljeslage-rier m. m. Inom N. ligger en del av
Stockholms hamnområde. Pastorat i Strängnäs
stift, Södertörns kontrakt. — Med N., som
tidigare omfattade föga mer än N. gård (se
nedan), förenades 1887 i kyrkligt och 1888 i
kommunalt hänseende Sicklaö och Erstaviks
kapellförsamlingar. 1909 utbröts Saltsjöbadens
köping, 1930 Hammarbyområdet, som
inkorporerades med Stockholm. F. n. är N :s
ombildning till stad el. köping under utredning.
— Litt.: C. Forsstrand, »N. socken» (1924);
Stadskollegiets utlåtanden 1928 n:r 48 B. II.
Nacka socken (1928).
2. Gård i N. socken, s. om Järlasjön. Här
nämnes 1566 och 1621 ett kronans krutbruk;
på 1730-talet hade rikets ständers bank här ett
mässingsbruk. N. har numera delvis styckats
till villatomter.
Nacka, lastageplats och ångsåg på n.
Aln-ön, Medelpad, vid Klingerfjärden. Äges av
Skönviks a.-b.
Nackarpsdal, i Skåne, se O d e n s j ö n.
Nackbandet, se Nacke.
Nackbjudning, se Förlossning, sp. 227.
Nacke (lat. ce’rvix, nu’cha), bakre delen av
halsen, mellan bakhuvudet och 7 :e halskotan.
Nackmusklerna bilda tre skikt på vardera
sidan om kotornas taggutskott. I mitten
uppstår därför, om de spännas, en längsgående
fåra, nackgropen. I mittlinjen sträcker
sig längs taggutskotten ett starkt band,
nackbandet. Detta övertäcker
taggutskotten på l:a—6:e halskotorna, så att de ej
äro tillgängliga för palpation. — I dagligt tal
inbegripes under n. även den kullriga ytan
av bakhuvudet. E. Abr.
Nackloben, se Hjärna, sp. 1104.
Nackstelhet, kramp i nackens muskler,
varigenom huvudet dragés tillbaka, förekommer
sällan som en särskild, lokal sjukdom i dessa
muskler, oftare i sammanhang med allmän
stelkramp (tetanus), särskilt vid
hjärnhinneinflammation. (S. I-r.)
Nadär, eg. Félix Tournachon, fransk
författare, tecknare, luftseglare (1820—1900).
Skrev noveller och pantomimer, tecknade
ka-raktärsfulla karikatyrporträtt i Charivari o.
a. tidningar, var även fotograf, konstruerade
luftskepp (»Le géant», 1863) och deltog
under Paris’ belägring 1870 i att organisera
luftseglingen. G-g N.
Naddö, herrgård i örberga socken,
Östergötland, vid Vättern, 2 km v. om Vadstena:
48 har, därav 33 har åker, tax.-värde 147,100
kr. (1931). Tillhörde 1902—18 V. von
Hei-denstam, därefter K. G. Hedmark.
Nädir, astron., den (icke synliga) punkt,
där lodlinjen, utdragen i en mot zenit (se
d. o.) motsatt riktning, således nedåt, tänkes
skära himmelssfären. K. Lmk.
Nadlr, schah av Persien (1688—1747), av
turkmensk härkomst. Besteg tronen 1736,
skövlade Delhi under ett erövringståg till
Indien 1739 och föll offer för ett lönnmord. Jfr
Persien, historia.
Na’dson, Semen Jak o v le vit j, rysk
skald (1862—87). Skrev välljudande,
huma-nitetsbetonade, alltmer elegiska dikter, som
blevo mycket populära. N:s samlade dikter
ha utgått i ett trettiotal uppl. 1912 utgåvos
även hans dagböcker, brev m. m. A. A-1.
Näe’nia (N é n i a), lat., en klago- och
lovsång över den döde vid begravningen. Den
föredrogs med flöjtackompanjemang av
yr-kesgråterskor. Mot republikens slut kommo
dessa ur bruk men ej n.: den sjöngs, åtm. vid
förnäma begravningar, av en kör. E. St.
Naerup [nä’-], Carl, norsk
litteraturkritiker (f. 1864), har medarbetat i Verdens
Gang, Tidens Tegn m. fl. tidningar, utgivit
en norsk litteraturhistoria för 1890—1904,
uppl. av Ibsen, Björnson, Wergeland m. fl.
Næröyf jorden, s. v. gren av
Aurlandsfjor-den (sydlig bifjord till Sognefjorden), Norge.
Från Gudvangen vid inre N. väg upp genom
Næröydalen till Stalheim hotell och Voss.
Næsbyholm, herrgård på Själland, Præstö
amt, Danmark. Ägdes vid medeltidens slut
av Otto Rosenkrantz. Huvudbyggnaden med
renässansgavlar uppfördes 1585 av Sten Brahe.
Næstved, stad och järnvägsknut på s.
Själland, Præstö amt, Danmark (se karta vid d.
o.); 11,077 inv. (1925). Uthamn:
Karrebæks-minde. Medeltida stadsplan, på vilken S :t
Peders och S:t Mortens kyrkor från
1200-och 1300-talet samt många gamla sten- och
korsvirkeshus alltjämt sätta sin prägel. N.
hade redan på 1100-talet stadsrättigheter men
lydde till reformationen under S :t Peders
b»-nediktinkloster (se H e r 1 u f s h o 1 m).
Nåè’vius, G n a e u s, romersk skald,
tjänade som legionär i första puniska kriget (264
-—241) och ägnade sig efter dess slut åt
dramatisk och episk diktning. Han skrev
tragedier efter grekiskt mönster men även
dramer med ämnen ur Roms historia
(praetex-tae). N:s lustspel fingo stor betydelse för den
romerska komediens utveckling. På äldre
dagar författade N. en längre dikt på inhemskt
(saturniskt) versmått om första puniska
kriget, romarnas första epos och deras äldsta
historieverk på latin. Numera finnas blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
