Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nagpur - Nagu - Nagy- - Nagyagit - Nagybánya (Baia-Mare) - Nagykanizsa - Nagykikinda - Nagykörös - Nagyszombat - Nagyvárad - Naharro, Bartolomé de Torres - Nahe - Nahkianien - Nahr - Nahr el-Asi - Nahua el. Naua - Nahuatl - Nahuel Huapi - Nahum - Naia - Naidu, Sarojini, f. Chattopadhyaya - Nain (sjö) - Nain - Nain de Tillemont - Nain Singh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Nagu—Nain Singh
688
N. är provinsernas handelscentrum. Stora
kvarnar, bomullsfabriker, väverier,
järnvägs-verkstäder och tryckerier. God manganmalm
brytes kring N. Säte för univ. (gr. 1923;
2,024 stud. 1929), episkopal och rom.-kat.
biskop samt betydande protestantisk mission.
Nagu, fi. Nau’vo, skärgårdssocken i Åbo
och Björneborgs län, Finland; 230 kvkm,
3,228 inv. (1930), svensktalande. O. Brn.
Nagy- [nadj-], ung., stor-, i ortnamn.
Nagyaglt [nadja-], se Guld, sp. 1245.
Nagybänya [nadjbä’nja], off. Baia-Mare,
stad i n. v. Rumänien, centrum i ett
bergs-bruksdistr.; 16,000 inv. (1923). Guld- och
silvergruvor, på 1400-talet tillhöriga huset
Fug-ger i Augsburg.
Nagykanizsa [nadjkaAi-ga], stad i v.
Ungern, s. v. om Balatonsjön, vid en biflod till
Mur; 30,037 inv. (1921); stora kvarnar.
Nagykikinda [nadjki’kinda], se Velika
K i k i n d a.
Nagykörös [nadjkö’röj"], stad i Ungern, 75
km s. ö. om Budapest; 28,701 inv. (1921).
Handelsträdgårdar; kvarnar.
Nagyszombat [nadjså’mbat], se T r n a v a.
Nagyvårad [nadjvä’rad], se O r a d e a
m a r e.
Naharro [naa’rå], Bartolomé de
Torres, se Torres Naharro.
Nahe [nä’e], vänsterbiflod till Rhen, i s.
Rhenlandet, inmynnar vid staden Bingen,
Hessen; 130 km lång. Huvudort för
floddalens vinodling är Kreuznach.
Na’hkiainen, finländskt fyrfartyg (från 1892)
i n. delen av Bottniska viken, utanför
Brahe-stad. O. Brn.
Nahr [kort, hörbart h], arab., ilod — N.
e 1 - K a s i m i j e, se L e o n t e s. — N. e
1-K e 1 b, se L y k o s. — N. el-Litäni, se
L e o n t e s. — N. e 1 - M u k a’t t a, se K i s o n.
Nahr el-A’si (forntidens Orontes}, flod i n.
Syrien, upprinner på Antilibanon,
genomströmmar n. Celesyrien och utfaller i
Medelhavet, s. v. om Antiokia. N. utnyttjas för
konstbevattning; ej segelbar.
Nahua [na’coa] el. N a u a, den största och
jämte maya mest betydande indianska
språkgruppen i Centralamerika. Dess
utbredningsområde sträcker sig från Arizona och New
Mexico söderut till Tehuantepecnäset, vartill
komma stammar med nahuaspråk, p i p i 1 e r
i Guatemala och Salvador samt n i c a r a o
i Nicaragua. De nahuatalande folken synas i
jämförelsevis sen tid ha trängt från n. till
höglandet kring Méxicodalen, som blev
centrum för n:s politiska och kulturella
inflytande. Språkliga, resp, kulturella
överensstämmelser med shoshonerna och
puebloindia-nerna styrka stamtraditionernas uppgifter
om n:s nordliga ursprung. De i och omkring
Méxicodalen boende n. kunna delas i två,
starkt skilda dialekter: nahuat, som talades
bl. a. av gruppens kanske högst stående
representanter, toltekerna (se d. o.), och nahuatl,
som var aztekernas modersmål. Dessa båda
undergrupper skilja sig således ej blott
språkligt utan även kulturellt och kronologiskt
från varandra. N. talas f. n. av mer än 1
mill. indianer i Mexiko. Litt.: W. Lehmann,
»Zentral-Amerika» (1920); E. Seler, »Einige
Kapitel aus dem Geschichtswerk des Fray
Bernardino de Sahagun» (1927). S. L-é.
Nahuatl [nacoa’tl] (av aztekiska
nahuat-laca, »de som tala ett begripligt språk»), den
dialekt av nahua (se d. o.), som talades och
talas av aztekerna. Ur aztekisk synpunkt är
n. det klassiska språket i motsats till de
ålderdomliga dialekterna av nahua, vilka ej
ha tZ-ändelse. S. L-é.
Nahuel Huapi [nacoä’1 coa’pi], sjö i s.
Argentina, i Patagoniska Anderna, på 41° s. br.,
712 m ö. h., avlopp till Rio Negro genom
floden Limay.
Nahüm, en av de s. k. mindre profeterna,
är en av G. T:s yppersta poeter och kan som
skald jämföras med Jeremia, men hans
tankegång går i helt annan riktning än dennes.
Han hyser ett våldsamt hat mot Assur och
Nineve, och hans bok är ett lidelsefullt skri
om hämnd över Nineve för det lidande staden
tillfogat Israel. Nineve föll omkr. 606 f. Kr.,
och boken är skriven något tidigare. S. H-r.
Naia, zool-, se A spis och
Glasögonorm s 1 äk t e t.
Naidu, Sarojini, f.
Chattopadhy-a y a, indisk nationalistledarinna (f. 1879),
från 1898 g. m. läkaren M. G. Naidu i
Hai-darabad. Tillhör en bengalisk bramin släkt,
studerade i Madras
samt 1895—98 i
London och Cambridge.
Hon vann tidigt namn
som skaldinna och
utgav i England
diktsamlingarna »Golden
treshold» (1905), »The
bird of time» (1912;
med förord av E.
Gosse) och »The
bro-ken wing» (1917).
Hennes dikter röja
påverkan av Shelley
oeb Tennyson. Hon
har företagit vidsträckta föredragsresor i
Indien, Europa (även i Sverige), Förenta
staterna och Kanada och därvid behandlat
sociala, pedagogiska och religiösa ämnen samt
intar sedan länge en framskjuten plats inom
den indiska nationaliströrelsen. Hon har
utgivit 2 häften »Speeches and writings» (1918
—20). 1923—29 var hon led. av Bombays
kommunalrepresentation och presiderade över
indiska nationalkongressen 1925. I den
indiska kvinnorörelsen intar hon en ledande
ställning. Förtrogen vän till Gandhi (se d. o.),
var N. efter hans fängslande 1930 en tid
officiell ledare för den »medborgerliga
olydnads-rörelsen», häktades efter angrepp på ett
saltverk och satt en tid i fängelse. — »Valda
dikter» i sv. övers. 1930. V. S-g.
Nain, sjö på gränsen mellan Värmland och
s. Dalarna; 12 kvkm, 266 m ö. h. Avflyter
genom Uvån till Klarälven.
Nain. 1. Fordom stad, nu en liten by i
Galiléen, omkr. 10 km s. s. ö. om Nasaret.
N. är bekant genom den evangeliska
berättelsen om en ynglings uppväckande från de döda
(Luk. 7: 11 ff.). — 2. Herrnhutisk
missions-station på ö. kusten av Labrador, gr. 1721.
Nain de Tillemont [nä’ do tijmä’], se T
il-le m o n t.
Nain Singh, indisk upptäcktsresande,
pan-dit (d. 1882). N. undersökte 1865—67
Brahma-putras och Indus’ källfloder och företog flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
