Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nain Singh - Nainsook - Nairobi - Nais(s)a(a)r - Naiv - Naivasha - Naivism - Naja - Najadaceae - Najader - Najas - Nakenfröiga växter, Gymnospermer - Nakna jungfrun - Nakskov - Nakterhus - Nalum, Fredrik Anton Martin Olsen - Namaland, Namaqualand - Namangan - Namdalen el. Namsdalen - Namdev - Namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Nainsook—Namn
690
resor till Lhasa. N. vidgade i hög grad
kunskapen om Tibet.
Nainsook [-sok], ett slags bomullsmuslin.
Nairobi [eng. uttal näirau’bi], huvudstad i
britt, kolonien Kenia (jfr d. o., med karta),
1,675 m ö. h., 531 km med järnväg från
Mombasa; 13,145 inv. (1927), därav 3,565 européer,
8,052 indier. M. är delvis moderniserat och
erbjuder all europeisk komfort; vanl. gott
klimat. Säte för guvernör, stapelplats för
Kenia, utrustningsort för jaktexpeditioner.
Bilväg till Rhodesia och Sudan (till Mongalla
vid Nilen), bibana till Mount Kenia. — N.
anlades 1899, då Ugandabanan byggdes.
Nais(s)a(a)r, estn. namn på Nargö.
Naiv (fr. naif), okonstlad, barnslig,
oerfaren; okonventionell. — Subst.: Naivitet.
Naiva’sha [-Ja], stad i britt, kolonien
Kenia, vid sjön N. och Ugandabanan; 428 vita
inv. (1924). Centrum i ett äldre
kolonisations-distrikt (boskapsskötsel, veteodling).
NaivPsm, en av de många konstriktningar,
som i början av 1900-talet arbetade för nya
estetiska ideal och konstuppfattningar (jfr
Dadaism, Expressionism, F u
turi sm och Kubism). N. vill hämta
inspiration och motiv i den ursprungliga, omedelbara
föreställningsvärlden, som enl. naivisternas
mening är dets. som de stora barnens, d. v. s.
naturfolkens, och de små barnens av kultur
oförstörda värld. N:s teknik och maner bli
i konsekvens därmed påverkade av det
oskolade naturbarnets sätt att framställa bilder,
men naivisterna ha också tillgodogjort sig
de naiva och intima drag, som finnas i
primitiv konst samt i orientalisk konst, främst
persiska miniatyrmålningar. Fransmannen
Henri Rousseau (d. 1910) med sitt självlärda
måleri är n:s europeiske fader. Svensken
Hilding Linnqvist har utgått från Rousseau men
även tagit starka intryck av Ernst
Josephsons arbeten från sjukdomstiden. E. L-k.
Naja, med garn, lina eller annat smäckert
tågvirke (n a j t å g) fastbinda ett föremål.
Najadäceae, monokotyledonfamilj med
endast ett släkte, Najas, vars arter äro
nedsänkta, på gyttjebotten växande, enåriga
vattenväxter med smala, oftast motsatta,
tan-dade el. taggiga blad. De små, oskaftade
blommorna ha hinnartat, enkelt el. dubbelt
hylle och äro enkönade, med en ståndare el.
ett fruktämne (med ett fröämne). Najas
marina, havssärv, anträffas flerstädes i
bräckt, sällan i sött vatten i ö. Sverige, från
Skåne upp till Hälsingland. G. M-e.
Najader (grek. Naia’des, lat. Najades), hos
forntidens greker till skillnad från
havsnym-ferna (okeanider och nereide r) de
kvinnliga gudaväsen, som tänktes bo i
inlandsvattnen, särskilt i källorna. N.
framställdes som unga flickor, senare ofta med
blottad överkropp och en kruka som attribut.
Najas, bot., se Najadaceae.
Nakenfröiga växter, G y m n o s p e’r m e r,
Gymnospe’rmae, bilda den mindre av
fanero-gamernas båda underavd. De igenkännas
främst på att fröämnena sitta nakna på de
öppna fruktbladen (d. v. s. fröämnena äro ej
omslutna av ett fruktämne). Blommorna
sakna vanl. hylle och äro enkönade.
Pollenkornen föras direkt till mikropylmynningen, där
en slemdroppe fångar upp dem. De gro med
en pollenslang, som växer ned genom
mikro-pylen och arkegonhalsen till äggcellen. Hos
Ginkgo och kottepalmer (se C y c a d a 1 e s)
finnas självrörliga sädesceller. Fröämnena
innehålla redan före befruktningen frövita, och
typiska arkegon sitta nedsänkta i frövitans
övre del. N. äro träd eller buskar med vanl.
rikt förgrenad stam. Nu levande n. omfatta
4 klasser, Cycadales, Ginkgoales (se dessa ord),
Goniferae (se Barrträd) och Gnetales (se
d. o.). Om utdöda n. se Bennettitales,
Cor-daitales och Cykadofyter. E. S-g.
Nakna jungfrun, bot., se Tidlösa.
Nakskov [-skäu], stad på Lollands
västkust, Maribo amt, Danmark (se karta vid
d. o.); 13,817 inv. (1925), öns största stad,
järnvägsknut och hamn med en till 6,3 m djup
muddrad infart. Industri i rask utveckling;
bl. a. har N. ett av Europas största
sockerbruk och ett betydande modernt skeppsvarv.
— Urspr. fiskläge; nämnes som köpstad på
1200-talet. Från 1400-talet härrör den vackra
S:t Nikolajkyrkan. N. skövlades 1510 av
ly-beckarna och besattes 1658 och efter
belägring 1659 av svenskarna.
Nakterhus (ty. Nachthaus’), ett slags
pe-larformat skåp, vari fartygskompass
upp-hänges. Jfr Kompass, sp. 1051 och bild 3.
Nalum, Fredrik Anton Martin 0
1-s e n, norsk politiker (f. 1854). Var lärare och
jordbrukare i Brunlanes i Vestfold. N. har
varit stortingsman (vänster) 1906—24,
president i stortinget 1916 och 1924, i odelstinget
1920—21. Juli 1916—maj 1920 var N.
arbetsminister i Gunnar Knudsens andra ministär.
Juni 1921 ledde han den aktion, som fällde
första ministären Halvorsen, och var därefter
kyrkominister i Blehrs andra ministär juni
1921—mars 1923. J. J-n.
Namaland, Namaqualand, torrt
kustland i s. v. Afrika, delas av nedre
Oranjeflo-den i Stora N. i n., utgörande s. delen av f. d.
Tyska Sydvästafrika, och Lilla N. i s., en del
av Kapkolonien. Kusthamnen Port Nolloth har
järnväg till huvudorten Springbok(fontein)
i ett koppardistrikt. Diamantfält. I N.
finnas de renaste hottentottstammarna (omkr.
20,000 pers.).
Namanga’n, stad i distr. Fergana,
sovjet-republ. Usbekistan, i en konstbevattnad oas,
vid bibana till Kokand; 73,600 inv. (1926).
Siden- och bomullsväveri.
Namdalen el. Nam sdalen, kring
Nam-sen (se d. o.), Nord-Tröndelag fylke, Norge (se
karta vid d. o.), omfattar i s. Grongs och
Overhalla skogrika bygder och i n.
Nams-s k o g a n. Nordlandsbanan genom N. med
sidospår till Namsos i N:s mynning är färdig
till Grong.
Nämdèv, se M a r ä t h i.
Namn (lat. nömen pro’prium), det ord, med
vilket en person el. ett föremål betecknas som
individ till skillnad från andra av samma art.
Personnamnen förete hos skilda folk
olika slags egenheter i bildningssätt och
bemärkelse. De ha stundom hämtats ur
språkets vanliga ordförråd, men oftast ha genom
sammansättning el. avledning bildats nya
ord, som då i sin särpräglade form burit sin
karaktär av n. — Hos vilda folk uppkallar
man de nyfödda efter naturföreteelser,
kroppsliga egenskaper, efter djur och växter o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
